Version från den 28 november 2017 kl. 07.32 av LarskeBot(Diskussion | Bidrag)(→Utländsk bakgrund: enligt Wp:Wikipediafrågor, replaced: utrikesfödda → utrikes födda (2), inrikesfödda → inrikes födda med AWB)
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[7] Vid kommunreformen 1971 bildades Gällivare kommun av Gällivare landskommun.[8]
Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke.[10]
Gällivare är en försvenskning av det lulesamiska namnet Jiellevárre. Jielle- betyder 'spalt, mellanrum' och kan syfta på en dalgång i berget Malmberget.[11]
Demografi
En del av befolkningen i trakten har historiskt sett varit, och är i viss mån fortfarande, finsk-, meänkieli- eller samiskspråkig. Den finska dialekt som talas i Gällivare kommun kallas för gällivarefinska.
Medelåldern i kommunen är 45,0 år (2011-12-31).[12]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen har gått stadigt utför med ett tapp under 2000-talet som motsvarar 1 procent av folkmängden per år.
Befolkningsutvecklingen i Gällivare kommun 1810–2015[13][14]
År
Folkmängd
1810
1 240
1820
1 116
1830
1 318
1840
1 612
1850
1 870
1860
2 443
1870
2 691
1880
3 253
1890
4 279
1900
11 745
1910
16 245
1920
19 164
1930
20 228
1940
20 824
1950
22 479
1960
27 670
1970
25 413
1975
25 406
1980
24 711
1985
23 532
1990
22 421
1995
22 050
2000
20 037
2005
19 077
2010
18 425
2015
18 123
Anm: Uppgifterna för perioden 1970-2015 avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 585, eller 8,69 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 231 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 065, eller 5,48 % av befolkningen (hela befolkningen: 19 420 den 31 december 2002).[15]
Utrikes födda
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Gällivare kommun 18 231 personer. Av dessa var 1 373 personer (7,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[16]
Socialdemokraterna har varit det största partiet i samtliga val och fick dessutom egen majoritet i valen 1979, 1994 och 2010.
Två av riksdagspartierna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, ställde inte upp i kommunvalet 2014. Båda partierna hade åkt ut ur kommunfullmäktige i valet 2006. Folkpartiet åkte ur fullmäktige i valet 2010 men ställde upp i valet 2014 och hade beställt valsedlar.[18]
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav 5 tillhör socialdemokraterna, 2 tillhör moderaterna, och vänsterpartiet, miljöpartiet, sjukvårdspartiet och malmfältens väl har alla 1 ledamot vardera.[22]
Kommunfullmäktige
Presidium 2014–2018
Ordförande
NS
Margareta Henriksson
Förste vice ordförande
V
Stig Eriksson
Andre vice ordförande
S
Lena Lindberg
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
V
Katinka Sundqvist-Apelqvist
M
Marina Eriksson
Barn-, utbildning- och kulturnämnden
V
Karl Erik Taivalsaari
M
Eva Alriksson
Miljö- och byggnämnden
M
Michael Martinsson
V
Iris Dimitri
Service- och tekniknämnden
M
Britt-Marie Wiklund
MP
Mattias Liinanki
Överförmyndarnämnden
M
Kjell-Åke Andersson
V
Isabelle Öderyd
Valnämnden
NS
Margareta Henriksson
M
Britt-Marie Wiklund
Mandatfördelning i Gällivare kommun, valen 1970–2014