Gästrike-Hälsinge nation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gästrike-Hälsinge nation
IGP6061
     
Latinskt namn Natio Gestricio-Helsingiae
Tidigaste kända årtal 1646 [1]
Inspektor Anders Virtanen
Antal medlemmar ca 1 700
Adress Trädgårdsgatan 9
753 09 UPPSALA
Webbplats ghnation.se

UppsalaUniversitetsSigill.png
Studentnationer vid
Uppsala universitet


Stockholms · Uplands · Gästrike-Hälsinge · Östgöta · Västgöta · Södermanlands-Nerikes · Västmanlands-Dala · Smålands · Göteborgs · Kalmar · Värmlands · Norrlands · Gotlands Kuratorskonventet
Gästrike-Hälsinge nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård.
Nationshuset 1880 före ombyggnaden

Gästrike-Hälsinge nation, vardagligt kallad GH, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet. Nationen vänder sig till universitets- och högskolestuderande i Uppsala. Nationen vänder sig i första hand, men inte enbart, till studenter med anknytning eller studietid i Hälsingland eller Gästrikland.

Nationen är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till studenter från alla fakulteter. Verksamheten sträcker sig från pub- och caféverksamhet till teater, sång och bibliotek. Det mesta sköts av ideellt arbetande studenter, sk funktionärer, men det finns också möjlighet att servera eller arbeta i verksamheter eller under uthyrningar för att tjäna extrapengar. Nationen leds av fem heltidsarvoderade studenter som tar uppehåll från studierna under ett år.

Gästrike-Hälsinge nations nationshus ligger på Trädgårdsgatan 9 och stod färdigt år 1880.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nationen bildades genom en sammanslagning av Gästrike nation och Hälsinge nation 1811. Om de två nationernas tidiga historia är föga känt. När det gäller Gästrike nation så försvann alla äldre dokument i den stora stadsbranden 1702. Helsinge nation, eller societas som den äldsta benämningen var, vet man något mer om. Det finns en anteckning om en räkenskapsbok upplagd 1646, troligen har dock nationen uppstått ännu tidigare. När Uppsalas studentnationer erkändes av universitetet och inspektorer utsåg genom beslut av universitetets konsistorium den 14 september 1663, existerade båda nationerna med säkerhet som självständiga enheter.

Den 2 november 1811 godkände konsistoriet sammanslagningen av Gästrike och Hälsinge nation till en. Det fanns flera anledningar till sammanslagningen. Man hade under lång tid haft svårt med ekonomin i det två nationerna och de hade dessutom varför sig endast ett fåtal medlemmar. Dessutom skedde det allmänt vid universitetet en våg av sammanslagningar av små nationer till större enheter. Ytterligare en bidragande orsak var att man från 1790 haft gemensam inspektor, först teologie professor Erik Jonas Almquist, sedan, från den 13 november 1808, den för eftervärlden mer kände teologie professor Samuel Ödmann. Det var inte ovanligt att en professor kunde vara inspektor för mer än en nation med Samuel Ödmann var det för fler än de flesta. Förutom Gestrike och Hälsinge nationer var han även inspektor för Fjärdhundra nation och Smålands nation.

Nationshuset[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet förde den nysammanslagna nationen en ambulerande tillvaro i Uppsala. Mellan 1837 och 1855 var man i Katedralskolans gamla lokaler i Domtrapphuset. Därifrån flyttade man först till en våning på Vaksalagatan 12 sedan, 1861, vidare till Svartbäcksgatan 19. 1865 efterträdde man sörmlänningarna som hyresgäster i det gamla Observatoriehuset på Svartbäcksgatan 9. Nu hade diskussionerna om ett eget hus kommit igång på allvar och 1866 inrättades en byggnadsfond. Efter åtskillig tvekan köpte nationen 1873 den så kallade Beijnoffska tomten på Trädgårdsgatan 9 för 7 500kr, våren 1873 uppgick medlemsantalet till 89. Sjutton år senare 1880 var huset färdigbyggt och man kunde hålla invigningsfesten, bygget hade då kostat 52 000 kr. Först vid mitten av 1940-talet var det lån på 20 000 kr som nationen tagit för att delvis bekosta bygget avbetalt.

Enligt en numer klassisk historia lät GH 1873 göra en ritning för sitt nya nationshus som dock aldrig blev använd, förslaget blev helt enkelt för stort och för dyrt att uppföra. Denna ritning ska istället ha använts för bygget av Östgötas nationshus. Historien är dock inte sann, Allan Ellenius utredde det hela i boken Nationshusets arkitekt, Norrköping 1962. Visserligen har förslaget till hus för GH flera likheter med det som ÖG lät uppföra, men förklaringen till dessa likheter står snarare att finna i gemensamma inspirationskällor inom nyrenässansen.

Under åren har flera ombyggnader skett liksom förändringar av verksamheterna. Efter invigningen 1880 kunde den då bostadslösa Kalmar Nation flytta in för femton års tid. Vid utflyttningen 1895 blev deras lokaler ombyggda till toaletter; en slags lösning kalmariterna tog som ett hån och aldrig förlåtit GH för. Utöver att ha inhyst en annan nation i lokalerna fanns fram till 1950-talet även ett tryckeri inhyst i huset på bottenvåningen i nuvarande Hälsingerummet och nationen gav även ut egna böcker genom detta, bland annat Glysisvallur av Olof Broman. 1911, lagom till hundraårsjubileet av sammanslagningen, byggdes vindsvåningen om till en publokal där nationens pub Ghuben huserade fram till vårterminen 2016 då den flyttades ner till bottenplan.

Verksamheten idag[redigera | redigera wikitext]

Gästrike-Hälsinge nation är en av få nationer i Uppsala som aldrig riktigt stänger. Puben är öppet varje dag året om förutom under sommarmånaderna då sommarrestaurangen tar över. Nationen är starkt präglad av sitt stora intresse för mat och dryck och har en lång tradition av skickliga bartenders och kockar. Idag har nationen ett antal verksamheter i form av pannkaksbar, ghastropub, bar, pub m.m.

Pub Ghuben[redigera | redigera wikitext]

Ghuben har ett av Uppsalas största ölsortiment, även om man räknar in civila krogar. Efter nedflyttningen av puben 2016 har även utbudet av mat blivit större och bättre. Pubverket på GH består normalt av en pubmästare, en biträdande pubmästare och fyra pubvärdar. Ghuben eller puben som aldrig stänger som den ibland kallas håller öppet året om, både under jullovet och påskledigheten kan den törstige gå dit för att ta sig en öl.

Pannkaksbaren[redigera | redigera wikitext]

Pannkaksbaren huserar varje lördag på nationens nedervåning. Som namnet skvallrar om serveras amerikanska pannkakor av olika slag i denna kaféverksamhet där det även erbjuds bagels, matpajer och olika sorters bakverk. Här kommer alla in, även om man saknar nationsleg. Pannkaksbaren drivs normalt av tre pannkaksvärdar.

Ghastropuben[redigera | redigera wikitext]

Medlemmar av GH-nation ca år 1912.

Ghastropuben är det senaste tillskottet på GH och erbjuder varje torsdags- och fredagskväll någonting extra för den som tröttnat på en vanlig nationsburgare. Godare och lyxigare pubmat kombineras med både klassiska och nyskapade drinkar som tas fram av barmästaren och de två barvärdarna. Maten står naturligtvis nationens heltidsanställda Köksmästare för.

Söndagspuben[redigera | redigera wikitext]

På söndagar drivs Ghuben av två söndagspubvärdar. Stämningen är oftast lugnare än andra dagar och nationens spelförening Ghame Society spelas ofta sällskapsspel.

Sommarrestaurangen[redigera | redigera wikitext]

Sommarrestaurangen öppnar 1 juni varje år och stänger inte förrän den 31 augusti. Nationen har en av de lummigaste och mest välplanerade trädgårdarna av alla Uppsalas nationen. I trädgården finns även tre äppelträd som ska vara de äldsta i centrala Uppsala. I denna lilla oas kan gästerna på sommarrestaurangen njuta av det bästa nationen har att erbjuda - riktigt god mat och läskande öl och drinkar. Blir du kvar i staden över sommaren är GHs sommarrestaurang något du inte får eller vill missa!

GH Kören räknas som en av de främsta nationskörerna i Uppsala och den har bland annat letts av Robert Sund.

Gasquer[redigera | redigera wikitext]

Recentiorsgasque[redigera | redigera wikitext]

September och februari

Varje termin startas med fest för de nya studenterna, recensionerna eller reccar som de slarvigt kallas till vardags. På våren, då det inte är fullt lika många reccar på våren som på hösten hålls vårens reccegasque med grannantionerna Västgöta och Östgöta nation. På hösten Traditionellt samlas medlemmar, nya som gamla, på nationen och tågar sedan tillsammans med VG och ÖG upp till Universitetshuset där Kuratorskonventet och Uppsala Universitet välkomnar recensionerna och önskar dem lycka till med de kommande studierna. Efter ceremonin tågar man gemensamt ner till nationen igen där fördrink och senare trerättersmiddag väntar. Under gasquen bjuds det på underhållning i form av tal, allsång, körsång från nationens kör och spex från Scenghångarna, nationens spexförening. Efter gasquen fortsätter festen i form av släpp till 02:00, antingen på GH eller annan nation.

Höstgaqsue[redigera | redigera wikitext]

Oktober

Då hösten är som färggladast bjuder GH in till höstgasque. Genom åren har den haft olika namn som Herrmiddag och Hemlig gasque. Vad som egentligen händer varierar, med olika teman varje år. En sak som är säker är att det bjuds på mat och dryck, sång och spex - det är ju trots allt en gasque.

Separationsbal[redigera | redigera wikitext]

November

Höstbalen på Gästrike-Hälsinge nation går i hembygdens färger. Då landsmän och landsmaninnor får st upp för sin hembygd - Gästrikland eller Hälsingland. Balen bjuder förutom stort drama på finare mat och dryck än på en vanlig gasque. Gästerna får även klä upp sig i högtidsdräkt med akademiska ordnar. Kvällen avslutas med släpp som inte stänger förrän 04:00.

Luccegasque[redigera | redigera wikitext]

December

Ordspråket less is more är inget som medlemmarna på Gästrike-Hälsinge nation hört talas om, hur som helst inte under Luccegasquen. Med stora salen fylld med gäster dukas fyra separata julbord upp samtidigt på olika platser i huset - allt för att alla gäster ska kunna ta mat samtidigt. Under kvällens gång dukas nya läckerheter på borden. Första bordet bjuder på havets läckerheter, andra bordet består av allt möjligt kallskuret, tredje bordet är varmrättsbordet och det fjärde är efterättsbordet. För vegeterianen finns naturligtvis även ett vegetariskt bord, som även det dukas om fyra gånger under kvällen. Detta är GHs största och mest populära sittning och även här avslutas kvällen med ett klassiskt 04-släpp.

Sylwestergasque[redigera | redigera wikitext]

Nyår

GH är en av få nationer som har öppet över jullovet och håller därför en nyårsgasque för de studenter som blivit kvar i staden över ledigheten. En avslappnad sittning som ramas in av en positiv framtidstro. Trerättersmiddag med sång och tal avslutas med att gästerna vid tolvslaget skålar in det nya året i nationens trädgård med utsikt över Uppsala slott och dess ståtliga fyrverkerier.

Marsgasque[redigera | redigera wikitext]

Mars

Temagasque som främst riktar sig till de aktiva medlemmarna vid nationen. Nationens kuratel och heltidare bestämmer gemensamt temat som de senaste åren ofta kretsat kring vatten.

Sångboksgasque[redigera | redigera wikitext]

April

Som namnet skvallrar om är fokuserar denna sittning på sång. Målsättningen är att hinna sjunga så många sånger som möjligt under middagen som består av en trerättersmiddag.

Majmiddag[redigera | redigera wikitext]

1 maj

Valborgshelgen avslutas med en av nationsvärldens mest traditionella sittningar - majmiddagen. Med studentmössa på huvudet och sommarkavajen på samlas nationens medlemmar över generationsgränserna. Under middagen delas medaljer ut till Jubelreccar, de personer som skrev in sig på nationen för 50 år sedan. Ofta installeras eventuella hedersledamöter även på Majmiddagen.

Vårbal (maj)

Den största och roligaste traditionen inom student- och nationslivet i Uppsala sägs vara vårbalshelgen. På Gästrike-Hälsinge nation bjuds vännationerna till Uppsala för att redan på fredagskvällen komma på grillfest i nationens trädgård tillsammans med de aktiva medlemmarna på nationen. På lördagen - vårbalsdagen - anordnas fördrink på Studentvägen där nationen har sina bostäder. Tillsammans tågar gästerna sedan till nationsgraven där Förste kurator håller tal för att minnas de stupade landsbröderna och landssystrarna. Andre kurator lägger därefter en krans på graven innan alla förenas i en tyst minut. Därefter tågar gästerna vidare ner till nationen och den stundande middagen. Under middagen hålls de traditionsenliga talen. kören sjunger, gästerna sjunger - alla sjunger. Under middagen traderas Andre och Tredje kurator samt Köks- och Hovmästare traditionsenligt. Ett av nationens finaste utmärkelser, Mia Calamnius stipendium delas även ut till en mycket engagerad och trogen medlem av nationen. Stipendiet inrättades till minne av Mia Calamnius som i början av 1990-talet var nationens Andre kurator och som omkom i förlisningen av Estonia.

Studentbostäder[redigera | redigera wikitext]

Vid 1950-talets början hade den ökade tillströmningen till universitet bidragit till att frågan om studentbostäder blivit allt viktigare. Nationen hade sedan tidigare haft ett fåtal rum för uthyrning, dessa låg på undervåningen i nationshuset. Tillsammans med Stockholms- och Norrlands nation köpte nationen tomtmark vid Karlsroområdet och 1955 bildades Stiftelsen Gästrike-Hälsinge nations studentbostäder. De första bostäderna på Studentvägen var sedan inflyttningsklara och invigdes 1960. I mars 2009 utökades nationens bostadsbestånd då man tillsammans med Gotlands nation lät bygga ett av husen i kvarteret Observatoriet i Ekonomikumparken. Sammanlagt kan nationen kan erbjuda närmare 280 bostäder åt sina medlemmar varav 229 är studentrum och 48 är lägenheter.

Gästrike-Hälsinge nation är än av de nationer som har flest bostäder per medlem och har därmed även en av de kortaste bostadsköerna i Uppsala.

Vännationer[redigera | redigera wikitext]

Kända Gästrike-Hälsingar[redigera | redigera wikitext]

Samuel Ödmann, teologie professor vid Uppsala universitet.

  • Inspektor 13/11-1808 - till sin död 2/10-1829.

Nathan Söderblom, ärkebiskop och nobelpristagare.

  • Inskriven i nationen 19/9-1883.
  • Förste kurator vt 1892 - vt 1893.
  • Hedersledamot 28/9-1901.
  • Inspektor 16/11-1909 - 8/9-1914.
  • Förste hedersledamot 20/5-1914.

Alfred Anton Jensen, författare, översättare och slavist.

  • Inskriven i nationen 1879.
  • Hedersledamot 15/5-1907.

Karl Manne Georg Siegbahn, professor i fysik och nobelpristagare.

  • Hedersledamot 14/5-1935.

Karl Anders Fredrik Göransson, företagsledare och VD för Sandvik AB.

  • Hedersledamot 12/5-1937.
  • Instiftare av Göransson-Sandvikens stipendiefond.

Olof Gerhard Thörnell, Sveriges förste överbefälhavare.

  • Inskriven i nationen 8/2-1898.
  • Hedersledamot 4/5-1938.

Inspektorer[redigera | redigera wikitext]

Nationens nuvarande inspektor är Anders Virtanen, professor biologi, ssk molekylär cellbiologi.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation - i Uppsala 1811-1961 av Gösta Thimon, Uppsala 1963.
  • Gästrike-Hälsinge nation 350 år - en jubilumsskrift, Uppsala 1996.
  • Gestrike-Helsinge nation 1811-1911, Uppsala 1911.
  • Acta Gestricio-Helsingiæ, skriftserie, Uppsala 1998-.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Om Gästrike Hälsinge Nation”. Gästrike-Hälsinge nation. http://ghnation.se/om-oss/. Läst 26 november 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]