Gävle konserthus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gävle konserthus.

Gävle konserthus är ett konserthus i Gävle, invigt 1998. Huset, som är beläget vid Victoriaplan och Gavleåns forsar är hem åt Gävle symfoniorkester och ägs av Gävle kommun.

Huset[redigera | redigera wikitext]

Konserthuset är ritat av arkitekt Bo Karlberg vid arkitektbyrån Lund & Valentin. Byggt på grunden till badhuset Strömbadet lånar det badets L-formade plan. Mot Gavleån ligger foajén med kaféet, från vilka man genom glasväggen ser ut över Gavleåns forsar och Stadsträdgården med "Milles änglar", Carl Milles skulpturgrupp Fem musicerande genier. Fasaden är klädd i blått kakel och tak i kopparplåt. Den större salen, Gevaliasalen, reser sig som ett elliptiskt torn över resten av huset och rymmer ca 800 åhörare. Folkhumorn har på grund av salens yttre form döpt konserthuset till "Konsertburken", "Konservhuset" eller "Blå mocca".

Den mindre salen, Bo Linde-salen, är avsedd för kammarmusik och mindre konserter och rymmer ca 150 sittande.

Konserthuset inrymmer förutom konsertsalarna även personal- och övningsutrymmen åt symfoniorkestern samt restaurang. Tidigare hade ett musikbibliotek en framträdande plats i byggnaden, men det har flyttat till Gävle stadsbibliotek.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ända sedan Gävle symfoniorkesters grundande år 1912 hade frågan om ett konserthus debatterats i Gävle. Symfoniorkestern spelade i väntan på en lösning på Gävle teater, ett i flera avseenden bra operahus, men mindre lämpat för symfonisk musik. Man saknade även bra repetitionslokaler. År 1978 byggdes provisoriska övningslokaler på Norra Skolan, i kvarteret bredvid teatern, men först i början av 1990-talet tog diskussionerna om ett riktigt konserthus fart. Förslagen om var det nya huset borde byggas var många; Norra Skolan, på taket till Domus varuhus vid Stortorget, på Alderholmen, på Slottstorget, i Kvarnparken eller på platsen för Strömbadet. Vid sidan om diskussionerna om placering så förekom även, som på så många andra ställen, också en debatt om huruvida konserthuset var ett "rikemansnöje" och "skrytbygge" eller ej. Ytterst sällan kom frågan om symfonikernas arbetsmiljö eller symfoniorkesterns existens upp. Det hela gick till och med så långt att ett antal musiker i protest sade upp sig och flyttade till Norrköping år 1994 när Norrköpings konserthus började bli färdigt för inflyttning.

Först i början av år 1996 beslöt kommunen att bygga om Strömbadet till konserthus och bygga till friluftsbadet Fjärran Höjder med en inomhusdel, och i februari 1998 kunde så konserthuset invigas.

Verksamhet och ledning[redigera | redigera wikitext]

VD för konserthuset var från starten Magnus Bäckström, tidigare projektledare för Falu Folkmusik Festival. Han ansträngde sig för att konserthuset skulle ha en så bred repertoar som möjligt, kanske som en reaktion på den stundom hätska skrytbyggesdebatten. I konserthuset finns alltså inte bara Symfoniorkestern, utan även populärmusik, allt ifrån DJ- och hiphop-galor till Lars Winnerbäck. Under 2003 var en Göran Persson, ej att förväxla med statsministern, tillförordnad VD, tills den nye VD:n Hans "Surte" Norin rekryterades och tillträdde inför 2004. Sedan 2006 har konserthuset och symfoniorkestern gemensam förvaltning. Chef var till augusti 2015 Beryl Lunder, orkesterns hundraårsjubileum var en notabel händelse under hennes förordnande, och därefter Örjan Hans-Ers.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Till invigningen skapades en särskild Konserthusbakelse, en bakelse med marsipan och grädde inte helt olik prinsessbakelsen. Bakelsen var gjord av blå marsipan och i cylindrisk form för att efterlikna konserthuset.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]