Gågata

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vägmärke och minnesplatta i Piteå över Sveriges första gågata. Vägmärke och minnesplatta i Piteå över Sveriges första gågata.
Vägmärke och minnesplatta i Piteå över Sveriges första gågata.

En gågata, bilfri zon eller bilfritt område, är en väg där man inte får köra bil eller andra motorfordon utan tillstånd från myndigheterna. Däremot får man korsa vägen med motorfordon, eller cykla i gångfart. Tillstånd för motortrafik ges oftast bara till mindre lastbil för lastning och lossning i området, taxi, funktionshindrade och utryckningsfordon som ambulans, brandbil och polisbil, och det är önskvärt att hastigheterna hålls så låga som möjligt.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Stora Östergatan i Ystad. 29 nov 2016.
Stengade i Helsingör

Sedan 1970- och 1980-talen har flera tidigare trafikerade områden, som orsakat problem med avgaser och buller, spärrats av för privatbilism och gjorts om till bilfria zoner, vilket ses dels som en del av det miljöpolitiska arbetet, dels som en åtgärd för den allmänna trivseln, särskilt i turistorter dit det kommer många barnfamiljer eller pensionärer. Den första gågatan i Europa blev shoppinggatan Lijnbaan som invigdes 1953 i Rotterdam.

Regleringar av gågator i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Begreppet "gågata" är relativt nytt i den svenska trafiklagstiftningen och ersätter undan för undan tidigare skyltningar av typen Motortrafik förbjuden med tilläggsskylten "Gäller ej fordon med tillstånd". I folkmun har ordet gågata funnits sedan lång tid tillbaka.

Motortrafik är förbjuden i områden markerade som gågator, med undantag för att korsa gågatan eller följande ärenden till själva gågatan:[2]

  • varuleveranser till eller från butiker eller motsvarande,
  • transporter av gods eller boende,
  • transporter av gäster till eller från hotell eller motsvarande, eller
  • transporter av sjuka eller rörelsehindrade personer.

Fordon får högst köra i gångfart och gående har alltid företräde. Gångfartsområden är liknande men tillåter motortrafik och parkering på anvisad plats.

Gågatan ska ej förväxlas med gångväg, vars vägmärke är runt.

Sommargågata[redigera | redigera wikitext]

Sommargågata är en gata som under sommarhalvåret regleras som gågata. När sommarsäsongen är över ändras trafikreglerna till en traditionell gata för cyklar och bilar. Vanligen tillåts uteserveringar och möblering direkt på gågatan vilket skapar ett allmän offentligt rum och folkliv.

De första försöken genomfördes sommaren 2015 i Stockholm och Göteborg.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418121906/http://www.pitea-tidningen.se/nara_dig/snart-fyller-sveriges-forsta-gagata-50-ar-5850045-default.aspx. Läst 12 mars 2017. 
  2. ^ 8 kap. 1 § Trafikförordning (1998:1276)
  3. ^ GP. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/tredje-l%C3%A5nggatan-blir-g%C3%A5gata-1.74856..