Göran Graffman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göran Graffman
Född Eric Göran Graffman
12 februari 1931
Vasa församling, Göteborg
Död 18 november 2014 (83 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år 1950-talet–
Maka Maj-Britt Lindholm
(g. 1960–1974)
Monica Nordquist
(g. 1989–2014)
IMDb SFDb

Eric Göran Graffman, född 12 februari 1931 i Vasa församling i Göteborg[1], död 18 november 2014[2] i Stockholm, var en svensk regissör och skådespelare. Han regisserade bland annat Gunnel Lindes Den vita stenen (1973) och Astrid Lindgrens Madicken (1979–1980).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Göran Graffman var son till hovrättslagmannen Gösta Graffman och Gunhild Josephson. Efter studentexamen i Sigtuna 1950 gick han Göteborgs stadsteaters elevskola 1951–1954.[3] Graffman var sedan början av 1950-talet verksam som skådespelare vid Göteborgs stadsteater och har sedan verkat vid bland annat Stockholms stadsteater, TV-teatern och Radioteatern. 1967 kom han till Dramaten, där han sedan i stort sett kom att stanna. Han arbetade där bland annat i flera uppmärksammade uppsättningar i regi av Per Verner-Carlsson, såsom det speciella experimentet Pelikanenx2 på radio och scen 1968, som Gustav III i Kastrater (1977) och i Senecas död (1982), båda av Sven Delblanc. Han har arbetat med regissörer som Ingmar Bergman, Alf Sjöberg och kanadensiske Robert Lepage och i verk av Erland Josephson, såsom huvudrollen i urpremiären av En talande tystnad (1984).

Sedan 1970-talet har han också verkat som regissör, till exempel Lars Noréns Natten är dagens mor (1983), sverigepremiären av Bernard-Marie Koltès Negerns och hundarnas kamp (1986), P.O. Enquists I lodjurets timma (1988), Hjalmar Bergmans Swedenhielms (1990) och Döden och flickan (1992). 1981 regisserade han August Strindbergs Fadren (samt ett samprojekt med kända svenska skådespelare) på teatern Circle in the Square på Broadway i New York. För TV har han regisserat ett antal produktioner, bland annat Sławomir Mrożeks Tango (1972), den omtyckta familjeserien Den vita stenen (1973), Strindbergs Oväder (1988) samt filmen Long Weekend (1992). På film har han regisserat tre filmer om Astrid Lindgrens Madicken (1979-80), bland annat med hustrun Monica Nordquist i den genomgående rollen som mamman.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Göran Graffman var gift första gången med skådespelaren Maj-Britt Lindholm 1960[3]–1974 och andra gången med Monica Nordquist sedan 1989. Han är far till företagsledaren Mats Graffman (född 1961) och skådespelaren Per Graffman (född 1962) i första äktenskapet[3] samt regissören Emil Graffman (född 1974) med andra hustrun.

Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Regi TV/film[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1952 Dino del Moro Den döda drottningen
Henry de Montherlant
Göteborgs stadsteater
1953 Leander, Leonoras hjärtevän Den jäktade
Ludvig Holberg
Göteborgs stadsteater,
1 maj 1953
1954 Badin, negern Gustav III
August Strindberg
Göteborgs stadsteater,
13 januari 1954
1956 Peter Niles Klaga månde Elektra
Eugene O'Neill
Göteborgs stadsteater,
28 mars 1956
1957 Le Beau Som ni behagar
William Shakespeare
Göteborgs stadsteater,
22 november 1957
1967 Kavaljeren Armador Röd magi Dramaten
1967-10-20
1968 Mågen Axel Pelikanen x 2 Dramaten
1968-02-24
Ferdinando Sommarnöjet Dramaten
1968-08-30
Prins Arthur Tidig morgon Dramaten
1968-11-22
1969 En kypare Carl XVI Joseph Dramaten
1969-02-20
Jimmy Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Dramaten
1969-05-11
Max Bröllopsfesten Dramaten
1969-09-25
1970 Acaste Misantropen
Molière
Dramaten
1970-03-06
1974 Rosencrantz Hamlet
William Shakespeare
Dramaten
1974-04-11
Kardinal Belarmi
Matematikern
Galilei
Bertolt Brecht
Dramaten
1974-12-14
1975 Curio Trettondagsafton
William Shakespeare
Dramaten
1975-03-07
1979 Gilbert Courteliu Kärleksköpet Dramaten
1979-10-06
1982 Läraren Klassfiende Dramaten
1982-01-09
Harald Böblinger Läkare Dramaten
1982-04-03
Alexis Senecas död Dramaten
1982-09-17
1984 Johan En talande tystnad Dramaten
1984-10-05
1985 Medverkande Titanics undergång (läsning) Dramaten
1985-03-29
1990 John Honeyman,
amerikansk nedrustningsförhandlare
En skogspromenad Dramaten
(samprod med Riksteatern)
1990-02-13
Arvid Horn Carl XII
August Strindberg
Jan Bergman Dramaten
1994 Indras röst
Sufflösen
Den blinde
Dekanus för teologiska fakulteten
Ett drömspel
August Strindberg
Robert Lepage Dramaten
2001 Geoffrey Thornton Påklädaren (redovisning) Dramaten
2001-03-09
2002 Bent, faderns kollega Festen Dramaten
2002-04-13
Mikael Anckersvärd Gustaf III & Dramaten Dramaten
2002-06-04
2003 Gavenstein Farmor och vår Herre
Hjalmar Bergman
Christian Tomner Dramaten

Regi (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1976 En månad på landet Dramaten
1981 The Father Circle in the Square, New York
1982 O-Neill o Strindbergsafton New York
1982-11-11
1983 Natten är dagens mor Lars Norén Dramaten
1983-03-26
Dödsdansen
August Strindberg Dramaten
1985 Den svältande klassens förbannelse Dramaten
1985-02-15
Riksrevisorn
Nikolaj Gogol Dramaten
1986 Slavarnas ö Dramaten
1986-02-21
Negerns och hundarnas kamp Dramaten
1986-12-06
1987 En underbar utsikt Dramaten
1987-10-17
1988 I lodjurets timma
Per Olov Enquist Dramaten
1988-04-09
1990 En skogspromenad Dramaten
(samprod. med Riksteatern)
1990-02-13
Swedenhielms
Hjalmar Bergman Dramaten
1990-09-14
1992 Döden och flickan Dramaten
1992-08-29

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ "Göran Graffman är död". Aftonbladet.
  3. ^ [a b c] GRAFFMAN, E GÖRAN, skådespelare, Lidingö i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 656.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]