Göran Lambertz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Göran Lambertz
Göran Lambertz inför panelsamtalet "Hur hanterar vi den framväxande extremismen och vad säger lagen?" i Stockholm 2015.
FöddLars Göran Tomas Lambertz
17 februari 1950 (70 år)
Kisa, Östergötland
NationalitetSverige Svensk
Yrke/uppdragF.d. justitieråd

Lars Göran Tomas Lambertz, född 17 februari 1950 i Kisa i Östergötlands län, är en svensk jurist och ämbetsman. Mellan 2001 och 2009 var han justitiekansler i Sverige. Mellan 2009 och 2017 var han justitieråd i Högsta domstolen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lambertz var i sin ungdom politiskt aktiv i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU)[1] och tog studentexamen vid Katedralskolan i Linköping. Han avlade jur.kand.-examen vid Uppsala universitet 1976. Efter att ha arbetat som lärare vid Juridiska institutionen i Uppsala och tjänstgöring som tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt övergick han till domstolsbanan och utnämndes till hovrättsassessor i Svea hovrätt 1989. Samma år erhöll Lambertz tjänst vid Justitiedepartementet. År 1994 utnämndes han till departementsråd och chef för departementets enhet för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. Från 1997 till 2001 var Lambertz rättschef i justitiedepartementet med ansvar för lagstiftningen på det civilrättsliga området.

Lambertz blev den 1 oktober 2001 justitiekansler och kvarblev i befattningen till 2009, då han den 7 december efterträddes av Anna Skarhed.[2] Den 8 oktober 2009 utsågs Lambertz till justitieråd i Högsta domstolen, HD, och tillträdde den 16 november 2009.[3] Han verkade i HD fram till sin pensionering 2017.[4] Han är bosatt i Uppsala.

Lambertz beslutade i maj 2005, i egenskap av justitiekansler att inte yrka avsättning av justitierådet Leif Thorsson, som genom ett strafföreläggande bötfällts för brott mot sexköpslagen.[5][6][7]

Den 28 juni 2007 var han sommarpratare i Sveriges Radio P1.[8]

Lambertz hamnade i hetluften sedan han, i en intervju i Sveriges Radio den 7 januari 2006, riktat hård kritik mot vad han såg som brister i det svenska rättsväsendet som leder till att oskyldiga döms. Han uttalade vidare att det "I vissa poliskretsar finns en kultur som innebär att man ibland ljuger för att skydda varann eller för att få fast en person som man tror är skyldig".[9] I det så kallade da Costa-fallet riktade Göran Lambertz kritik mot polisen för att de inte DNA-testat en person som dömts för flera mord.[källa behövs]

Quickaffären[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Thomas Quick.

Lambertz utredde som justitiekansler huruvida utredningarna om Thomas Quick behövde granskas och förundersökning om brott inledas. Han fann, i november 2006, inte skäl till granskning eller förundersökning. Lambertz fick kritik från flera håll för granskningen av Quickutredningen, särskilt som Quick senare frikändes från samtliga mord han tidigare varit oskyldigt dömd för. Lambertz har fortsatt hävda att hans bedömning 2006 var korrekt.[10]

Den 20 augusti 2012 debatterade Göran Lambertz i SVT:s Aktuellt med kriminologen Leif GW Persson. Lambertz försvarade då vissa av de fällande domarna mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) och menade i en artikel i Dagens Nyheter samma datum, att det "finns utomordentligt övertygande bevis om Bergwalls skuld" beträffande vissa mord denne dömts för i mål där resning senare beviljats.[11] Persson, som bemötte och förkastade vad Lambertz pekat på som bevis, blev senare så upprörd av Lambertz inställning att han vid en intervju med bland annat Expressen sa att han skulle "säga upp vänskapen med Lambertz".[12] Persson yttrade under TV-debatten att Bergwalls tidigare försvarare, Claes Borgström, var en av Lambertz bästa vänner, varför Lambertz (enligt honom) skulle ha varit jävig som granskare av Quickutredningarna då han gjorde detta år 2006. I Veckans brott kom sedan Persson att fortsätta debatten.[13] År 2015 gav Lambertz ut boken Quickologi där han anklagar den avlidne Hannes Råstam för att ha haft fel om Thomas Quicks oskuld.

Palmemordet[redigera | redigera wikitext]

Som justitiekansler fattade Göran Lambertz flera avskrivningsbeslut rörande Palmemordet utifrån den personliga övertygelsen att Christer Pettersson var skyldig till mordet. Om detta skrev han i en kolumn i Upsala Nya Tidning våren 2012: "Det kändes lätt att skriva av ärendena utan åtgärd. För mordet var ju löst och brevskrivarnas idéer alltför absurda."[14] Efter att ha läst sista 30 sidorna i Granskningskommissionens tusensidiga rapport från 1999 ändrade Lambertz uppfattning om skuldfrågan i maj 2012.[14] Hösten 2012 ansåg Lambertz att det var 50 procents sannolikhet att Pettersson var skyldig till mordet.[15]

I mars 2020 – inför Krister Peterssons beslut i åtalsfrågan – läste Lambertz en bok om Skandiamannen (Stig Engström) och trodde därefter "att Skandiamannen är den lösning som chefsåklagare Krister Petersson kommer att presentera. Jag tror dessutom att det är rätt."[16] Mindre än ett dygn efter att ha tillkännagett detta sade sig Lambertz ha ändrat sig, med hänvisning till ett inslag i Swebbtv.[16] Efter att ha övergett den tillfälliga tron på Skandiamannen som mördare övergick han till det som han "ansett i många år", nämligen: "Mordet var med stor sannolikhet välplanerat och mördaren professionell."[17]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1993 – Eriksson, Anders; Lambertz Göran. Konsumentkrediter: kommentar till 1992 års konsumentkreditlag (1. uppl.). Stockholm: Publica. Libris länk. ISBN 913892143X 
  • 2012 – Sumner, L. W.. Dödshjälp: etiska och juridiska aspekter. Lidingö: Fri tanke. Libris länk. ISBN 9789186061487  - Lambertz är juridisk fackgranskare
  • 2014 – Sturmark, Christer (2014). Personligt : samtal med fritänkare [Elektronisk resurs]. Fri Tanke Förlag. Libris länk. ISBN 9789186061784  - innehåller intervju med Göran Lambertz
  • 2015 – Lambertz, Göran (2015). Quickologi. Lidingö: Fri tanke. Libris länk. ISBN 9789187513275 
  • 2016 – Jänterä-Jareborg Maarit, red (på engelska). The child's interests in conflict: the intersections between society, family, faith and culture. European family law series ; 41. Cambridge: Intersentia. Libris länk. ISBN 9781780683461  - Lambertz är medförfattare

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ohlsson, Per T. (7 juli 2007). ”Så synd, Lambertz”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 14 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120214075202/http://www.sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article250286.ece. 
  2. ^ ”Anna Skarhed Sveriges nya JK”. Sveriges Radio. 8 oktober 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3153215. 
  3. ^ Regeringskansliet: pressmeddelande 8 oktober 2009 – Göran Lambertz blir justitieråd Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Cantwell, Oisin (2017). ”Göran Lambertz går i pension – och lämnar ett ojämnt arv efter sig”. Aftonbladet 2017-03-13. 
  5. ^ ”Fråga om Justitiekanslerns eventuella åtgärder med anledning av att ett justitieråd har gjort sig skyldig till brott”. Diarienummer 2495-05-22. Justitstikanslern. 25 maj 2005. http://jk.se/sv-SE/Beslut/Tillsynsarenden/2495-05-22.aspx. 
  6. ^ ”Hd-domaren: Jag köpte sex av gymnasist”. Aftonbladet. 19 maj 2005. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10598275.ab. 
  7. ^ Alexandra Hernadi (27 september 2007). ”Sexköpsdömd HD-domare får döma igen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sexkopsdomd-hd-domare-far-doma-igen_229011.svd. Läst 11 november 2012. 
  8. ^ ”Göran Lambertz”. Sommar & Vinter i P1. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/323838?programid=2071. Läst 11 mars 2015. 
  9. ^ ”JK: Polisers lögner fäller oskyldiga”. Sveriges Telavision. 7 januari 2006. http://www.svt.se/nyheter/sverige/jk-polisers-logner-faller-oskyldiga. Läst 11 mars 2015. 
  10. ^ ”"Jag vill återupprätta förtroendet för rättssystemet"”. Uppdrag granskning, Porträttet: Göran Lambertz. Sveriges Television. http://www.svt.se/ug/goran-lambertz. 
  11. ^ DN Debatt: ”Förhastade slutsatser i fallet Thomas Quick”, publicerad och besökt 2012-08-20
  12. ^ Expressen: GW och Lambertz i storbråk i Aktuellt, besökt 2012-08-20
  13. ^ ”Debatt om Quickfallet i Veckans brott”. Sveriges Television. http://www.svt.se/veckans-brott/debatt-om-quickfallet-i-veckans-brott. 
  14. ^ [a b] Lambertz, Göran (19 maj 2012). ”Göran Lambertz: Vem bryr sig om Palmeutredningen?”. goranlambertz.se. Arkiverad från originalet den 5 juni 2020. https://archive.today/20200605103747/http://goranlambertz.se/column/vem-bryr-sig-om-palmeutredningen/. Läst 5 juni 2020. 
  15. ^ TT (6 oktober 2012). ”Lambertz: Polisspåret borde utredas”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/lambertz-polissparet-borde-utredas. Läst 5 juni 2020. 
  16. ^ [a b] Lambertz, Göran (24 mars 2020). ”Göran Lambertz: Extrabetraktelse om mordet på Olof Palme”. goranlambertz.se. Arkiverad från originalet den 27 maj 2020. https://archive.today/20200527104426/http://goranlambertz.se/extrabetraktelse-om-palmemordet/. Läst 27 maj 2020. 
  17. ^ Lambertz, Göran (5 maj 2020). ”Göran Lambertz: Extrabetraktelse om Olof Palmes sista steg – i ...”. goranlambertz.se. Arkiverad från originalet den 27 maj 2020. https://archive.today/20200527104255/http://goranlambertz.se/extrabetraktelse-om-olof-palmes-sista-steg-i-sallskap-med-en-mordare/. Läst 5 juni 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Hans Regner
Sveriges justitiekansler
2001–2009
Efterträdare:
Anna Skarhed
fr.o.m. 7 december