Göran Lambertz

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Göran Lambertz
Göran Lambertz, 2015.
Född17 februari 1950 (71 år)
Kisa, Östergötland
NationalitetSverige Svensk
Yrke/uppdragJurist

Lars Göran Tomas Lambertz, född 17 februari 1950 i Kisa i Östergötlands län, är en svensk jurist och ämbetsman. Han var 2001–2009 justitiekansler och 2009–2017 justitieråd i Högsta domstolen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lambertz var i sin ungdom politiskt aktiv i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU).[1] Han avlade jur.kand.-examen vid Uppsala universitet 1976. Efter att ha arbetat som lärare vid Juridiska institutionen i Uppsala och tjänstgöring som tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt, blev han hovrättsassessor i Svea hovrätt 1989 och övergick samma år till att arbeta på Justitiedepartementet, från 1994 som departementsråd och chef för enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. Åren 1997–2001 var Lambertz rättschef i justitiedepartementet med ansvar för civilrättslig lagstiftning.

Göran Lambertz var 2001–2009 justitiekansler.[2] Han tillträdde som justitieråd i Högsta Domstolen i november 2009[3] och kvarstod där till sin pensionering 2017.[4]

År 2007 var han sommarpratare i Sveriges Radio P1.[5]

Lambertz riktade i en intervju i Sveriges Radio i januari 2006 hård kritik mot påstådda brister i det svenska rättsväsendet, som han ansåg leda till att oskyldiga döms. Kritiken tillbakavisades av dåvarande Rikspolischefen Stefan Strömberg och Polisförbundets ordförande Jan Karlsen som menade att Lambertz påståenden saknade belägg.[6]

Veija Borg[redigera | redigera wikitext]

Under sitt första år som justitiekansler (2001) började Lambertz engagera sig för den livstidsdömde mördaren Veija Borg som Lambertz ansåg vara oskyldigt dömd. Tillsammans med journalisten Trond Sefastsson hjälpte Lambertz Borg att skriva en resningsansökan till Högsta domstolen, vilken avslogs.[7] Engagemanget väckte kritik från bland annat dåvarande riksåklagare Fredrik Wersäll som menade att det var direkt olämpligt att Lambertz i sin roll som justitiekanslern engagerade sig så starkt i ett enskilt mål, eftersom det skulle öka pressen på huvudvittnet och att den kritiken Lambertz framförde enligt Wersäll saknade tydliga belägg.[8] Vid sin avgång som justiekansler 2009 framhöll Lambertz sitt engagemang för Veija Borg som den insats han var mest stolt över,[9] men i en intervju med Filter år 2014 bekräftade Lambertz att han känt sig lurad av Borg.[10]

Quickaffären[redigera | redigera wikitext]

Lambertz utredde som justitiekansler huruvida utredningarna om Thomas Quick behövde granskas och förundersökning om brott inledas. Han fann, i november 2006, inte skäl till granskning eller förundersökning. Lambertz fick kritik från flera håll för granskningen av Quickutredningen, särskilt som Quick senare frikändes från samtliga mord han tidigare varit oskyldigt dömd för. Lambertz har fortsatt hävda att hans bedömning 2006 var korrekt.[11]

Den 20 augusti 2012 debatterade Göran Lambertz i SVT:s Aktuellt med kriminologen Leif GW Persson. Lambertz försvarade då vissa av de fällande domarna mot Sture Bergwall och menade i en artikel i Dagens Nyheter samma datum, att det "finns utomordentligt övertygande bevis om Bergwalls skuld" beträffande vissa mord denne dömts för i mål där resning senare beviljats.[12][13] Persson anklagade Lambertz för jäv beträffande granskning av Quickutredningarna 2006.[14] År 2015 gav Lambertz ut boken Quickologi, i vilken han påstår att Hannes Råstam har haft fel om Thomas Quicks oskuld.

Palmemordet[redigera | redigera wikitext]

Som justitiekansler fattade Göran Lambertz flera avskrivningsbeslut rörande Palmemordet utifrån den personliga övertygelsen att Christer Pettersson var skyldig till mordet. Om detta skrev han i en kolumn i Upsala Nya Tidning våren 2012: ”Det kändes lätt att skriva av ärendena utan åtgärd. För mordet var ju löst och brevskrivarnas idéer alltför absurda.”[15] På basis av Granskningskommissionens rapport 1999 ändrade Lambertz uppfattning i skuldfrågan i maj 2012.[15] Hösten 2012 ansåg Lambertz att det var 50 procents sannolikhet att Pettersson var skyldig till mordet.[16]

I mars 2020 – inför Krister Peterssons beslut i åtalsfrågan – läste Lambertz en bok om Skandiamannen (Stig Engström) och trodde därefter att ”Skandiamannen är den lösning som chefsåklagare Krister Petersson kommer att presentera. Jag tror dessutom att det är rätt.”[17] Mindre än ett dygn efter att ha tillkännagett detta sa sig Lambertz ha ändrat sig, med hänvisning till ett inslag i Swebbtv.[17] Efter att ha övergett den tillfälliga tron på Skandiamannen som mördare övergick han till det som han ”ansett i många år”, nämligen: ”Mordet var med stor sannolikhet välplanerat och mördaren professionell.”[18]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Anders Eriksson och Göran Lambertz. Konsumentkrediter – kommentar till 1992 års konsumentkreditlag. Stockholm 1993: Publica. Libris 7269232. ISBN 913892143X 
  • Göran Lambertz. Quickologi. Lidingö 2015: Fri tanke. Libris 17802446. ISBN 9789187513275 
  • Maarit Jänterä-Jareborg, red. Medförfattare i The child's interests in conflict – the intersections between society, family, faith and culture. European family law series ; 41. Cambridge 2016: Intersentia. Libris 19353061. ISBN 9781780683461 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ohlsson, Per T. (7 juli 2007). ”Så synd, Lambertz”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 14 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120214075202/http://www.sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article250286.ece. 
  2. ^ ”Anna Skarhed Sveriges nya JK”. Sveriges Radio. 8 oktober 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3153215. 
  3. ^ Regeringskansliet: pressmeddelande 8 oktober 2009 – Göran Lambertz blir justitieråd Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Cantwell, Oisin (2017). ”Göran Lambertz går i pension – och lämnar ett ojämnt arv efter sig”. Aftonbladet 2017-03-13. 
  5. ^ ”Göran Lambertz”. Sommar & Vinter i P1. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/323838?programid=2071. Läst 11 mars 2015. 
  6. ^ ”JK: Polisers lögner fäller oskyldiga”. Sveriges Telavision. 7 januari 2006. http://www.svt.se/nyheter/sverige/jk-polisers-logner-faller-oskyldiga. Läst 11 mars 2015. 
  7. ^ Dan Josefsson (19 november 2014). ”https://magasinetfilter.se/granskning/sanningssagaren/”.+Filter 41. 
  8. ^ Nils Funcke (2005). ”"Olyckligt." ”Betänkligt."”. Advokaten. https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2005/Nr-2-2005-Argang-71/Olyckligt-Betankligt/. Läst 20 mars 2021. 
  9. ^ Helene Rothstein Sylvesten (8 oktober 2009). ”Geisten var större i början”. Realtid. https://www.realtid.se/geisten-var-storre-i-borjan. Läst 20 mars 2021. 
  10. ^ Oisín Cantwell (19 november 2014). ”Lurades Lambertz av en mördare?”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/EoBgJa/lurades-lambertz-av-en-mordare. Läst 20 mars 2021. 
  11. ^ ”"Jag vill återupprätta förtroendet för rättssystemet"”. Uppdrag granskning, Porträttet: Göran Lambertz. Sveriges Television. http://www.svt.se/ug/goran-lambertz. 
  12. ^ DN Debatt: ”Förhastade slutsatser i fallet Thomas Quick”, publicerad och besökt 2012-08-20
  13. ^ Expressen: GW och Lambertz i storbråk i Aktuellt, besökt 2012-08-20
  14. ^ ”Debatt om Quickfallet i Veckans brott”. Sveriges Television. http://www.svt.se/veckans-brott/debatt-om-quickfallet-i-veckans-brott. 
  15. ^ [a b] Lambertz, Göran (19 maj 2012). ”Göran Lambertz: Vem bryr sig om Palmeutredningen?”. goranlambertz.se. Arkiverad från originalet den 5 juni 2020. https://archive.today/20200605103747/http://goranlambertz.se/column/vem-bryr-sig-om-palmeutredningen/. Läst 5 juni 2020. 
  16. ^ TT (6 oktober 2012). ”Lambertz: Polisspåret borde utredas”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/lambertz-polissparet-borde-utredas. Läst 5 juni 2020. 
  17. ^ [a b] Lambertz, Göran (24 mars 2020). ”Göran Lambertz: Extrabetraktelse om mordet på Olof Palme”. goranlambertz.se. Arkiverad från originalet den 27 maj 2020. https://archive.today/20200527104426/http://goranlambertz.se/extrabetraktelse-om-palmemordet/. Läst 27 maj 2020. 
  18. ^ Lambertz, Göran (5 maj 2020). ”Göran Lambertz: Extrabetraktelse om Olof Palmes sista steg – i ...”. goranlambertz.se. Arkiverad från originalet den 27 maj 2020. https://archive.today/20200527104255/http://goranlambertz.se/extrabetraktelse-om-olof-palmes-sista-steg-i-sallskap-med-en-mordare/. Läst 5 juni 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Juridiska titlar
Företräddes av
Hans Regner
 Sveriges justitiekansler
2001–2009
Efterträddes av
Anna Skarhed
fr.o.m. 7 december