Göran Lambertz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Lars Göran Tomas Lambertz, född 17 februari 1950 i Kisa i Östergötlands län, är en svensk jurist och ämbetsman. Sedan 2009 är han justitieråd i Högsta domstolen. Mellan 2001 och 2009 var han justitiekansler i Sverige.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lambertz var i sin ungdom politiskt aktiv i Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU)[1] och tog studentexamen vid Katedralskolan i Linköping. Han avlade jur.kand.-examen vid Uppsala universitet 1976. Efter att ha arbetat som lärare vid Juridiska institutionen i Uppsala och tjänstgöring som tingsnotarie vid Uppsala tingsrätt övergick han till domstolsbanan och utnämndes till hovrättsassessor i Svea hovrätt 1989. Samma år erhöll Lambertz tjänst vid Justitiedepartementet. År 1994 utnämndes han till departementsråd och chef för departementets enhet för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt. Från 1997 till 2001 var Lambertz rättschef i justitiedepartementet med ansvar för lagstiftningen på det civilrättsliga området.

Lambertz blev den 1 oktober 2001 justitiekansler och kvarblev i befattningen till 2009, då han den 7 december efterträddes av Anna Skarhed.[2] Den 8 oktober 2009 utsågs Lambertz till justitieråd och tillträdde den 16 november 2009.[3] Han är bosatt i Uppsala.

Lambertz beslutade i maj 2005, i egenskap av justitiekansler, att inte yrka avsättning av justitierådet Leif Thorsson, som genom ett strafföreläggande bötfällts för brott mot sexköpslagen.[4][5][6]

Den 28 juni 2007 var han sommarpratare i Sveriges Radio P1.[7]

Lambertz hamnade i hetluften sedan han, i en intervju i Sveriges Radio den 7 januari 2006, riktat hård kritik mot vad han såg som brister i det svenska rättsväsendet som leder till att oskyldiga döms. Han uttalade vidare att det "I vissa poliskretsar finns en kultur som innebär att man ibland ljuger för att skydda varann eller för att få fast en person som man tror är skyldig".[8] I det så kallade da Costa-fallet riktade Göran Lambertz kritik mot polisen för att de inte DNA-testat en person som dömts för flera mord.[källa behövs]

Quickaffären[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Thomas Quick

Lambertz utredde som justitiekansler huruvida utredningarna om Thomas Quick behövde granskas och förundersökning om brott inledas. Han fann, i november 2006, inte skäl till granskning eller förundersökning. Lambertz fick kritik från flera håll för granskningen av Quickutredningen, särskilt som Quick senare frikändes från samtliga mord han tidigare varit oskyldigt dömd för. Lambertz har fortsatt hävda att hans bedömning 2006 var korrekt.[9]

Den 20 augusti 2012 debatterade Göran Lambertz i SVT:s Aktuellt med Leif GW Persson. Lambertz försvarade då vissa av de fällande domarna mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) och menade i en artikel i Dagens Nyheter samma datum, att det "finns utomordentligt övertygande bevis om Bergwalls skuld" beträffande vissa mord denne dömts för i mål där resning senare beviljats[10]. Leif GW Persson, som bemötte och förkastade vad Lambertz pekat på som bevis, blev senare så upprörd av Lambertz inställning att han vid en intervju med bland annat Expressen sa att han skulle "säga upp vänskapen med Lambertz".[11] Persson yttrande under TV-debatten att Bergwalls tidigare försvarare, Claes Borgström, var en av Lambertz bästa vänner, varför Lambertz (enligt honom) skulle ha varit jävig som granskare av Quickutredningarna då han gjorde detta år 2006. I "Veckans Brott" kom sedan Persson att fortsätta debatten.[12] Under 2015 ger Lambertz ut boken "Quickologi" där han anklagar den avlidne Hannes Råstam för att ha haft fel om Thomas Quicks oskuld.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Tillsammans med Anders Eriksson (f. 1944): Konsumentkrediter: kommentar till 1992 års konsumentkreditlag, Stockholm 1993.
  • Quickologi, 2015

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ohlsson, Per T. (2007-07-07). ”Så synd, Lambertz”. Sydsvenskan. http://sydsvenskan.se/opinion/pertohlssonkronika/article250286.ece. 
  2. ^ ”Anna Skarhed Sveriges nya JK”. Sveriges Radio. 8 oktober 2009. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3153215. 
  3. ^ Regeringskansliet: pressmeddelande 8 oktober 2009 – Göran Lambertz blir justitieråd
  4. ^ ”Fråga om Justitiekanslerns eventuella åtgärder med anledning av att ett justitieråd har gjort sig skyldig till brott”. Diarienummer 2495-05-22. Justitstikanslern. 25 maj 2005. http://jk.se/sv-SE/Beslut/Tillsynsarenden/2495-05-22.aspx. 
  5. ^ ”Hd-domaren: Jag köpte sex av gymnasist”. Aftonbladet. 19 maj 2005. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10598275.ab. 
  6. ^ Alexandra Hernadi (27 september 2007). ”Sexköpsdömd HD-domare får döma igen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sexkopsdomd-hd-domare-far-doma-igen_229011.svd. Läst 11 november 2012. 
  7. ^ ”Göran Lambertz”. Sommar & Vinter i P1. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/323838?programid=2071. Läst 11 mars 2015. 
  8. ^ ”JK: Polisers lögner fäller oskyldiga”. Sveriges Telavision. 7 januari 2006. http://www.svt.se/nyheter/sverige/jk-polisers-logner-faller-oskyldiga. Läst 11 mars 2015. 
  9. ^ ”"Jag vill återupprätta förtroendet för rättssystemet"”. Uppdrag granskning, Porträttet: Göran Lambertz. Sveriges Television. http://www.svt.se/ug/goran-lambertz. 
  10. ^ DN Debatt: ”Förhastade slutsatser i fallet Thomas Quick”, publicerad och besökt 2012-08-20
  11. ^ Expressen: GW och Lambertz i storbråk i Aktuellt, besökt 2012-08-20
  12. ^ ”Debatt om Quickfallet i Veckans brott”. Sveriges Television. http://www.svt.se/veckans-brott/debatt-om-quickfallet-i-veckans-brott. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Hans Regner
Sveriges justitiekansler
2001–2009
Efterträdare:
Anna Skarhed
fr.o.m. 7 december


Camera-photo.svg Office-book.svg Denna biografiska artikel om en svensk jurist behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.