Göran Rystad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Nils Göran Rystad, född den 31 juli 1925 i Kristianstads församling, Kristianstads län,[1] är en svensk historiker, professor emeritus vid Lunds universitet.

Han tog filosofie licentiatexamen vid Lunds universitet 1952 och filosofie doktorexamen där 1955. Åren 1955–1964 var han docent i historia vid Lunds universitet och 1961–1963 extra universitetslektor. Han var universitetslektor vid Stockholms universitet 1964–1968 och vid Lunds universitet 1969–1972. Han var forskare vid Indiana University 1963–1964 samt vid Harvard University 1966–1967 och 1970. Åren 1970–1972 hade han en forskartjänst vid Statens humanistiska forskningsråd. Han var professor i historia vid Umeå universitet 1972–1975 och vid Lunds universitet 1975–1991. År 1982 var han gästprofessor vid University of Nebraska.

Han blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund 1958, av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1963, av Gesellschaft für Deutsche Presseforschung 1965, av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1976, av Delegationen för militärhistorisk forskning 1976, av International Commission for the History of Representative and Parliamentary Institutions 1976, av Det kongelige danske Selskab for Fædrelandets Historie 1977, av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1980, av Academie Européenne d’Histoire 1981, av Nordiska samarbetskommittén för internationell politik 1983, av Commission of History of International Relations 1984, av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1985 och av polska vetenskapsakademien 1996. Han var ordförande i Sveriges docentförbund 1961–1963 och var ordförande i Svenska militärhistoriska kommissionen 1977–1984 (hedersledamot från 1984). År 1985 var han vice president för Nordic Association for American Studies. Åren 1975–1991 var han redaktör för tidskriften Scandia. Han var ledamot av DC 3-utredningen 1991–1992 och Neutralitetspolitikkommissionen 1992–1994. Han har medverkat i Fråga Lund.

I sin forskning har Rystad bland annat ägnat sig åt Sverige under 1600-talet, militärhistoria, USA:s utrikespolitik och migrationens historia. Utöver akademisk och populär facklitteratur inom historia har han också skrivit många läroböcker inom historia.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Bland annat läroböcker och kortare artiklar är inte medtagna i denna bibliografi.

  • Johan Gyllenstierna, rådet och kungamakten. Studier i Sveriges inre politik 1660–1680 (CWK Gleerups, Lund 1955).
  • ”Bröderna Johan och Göran Gyllenstierna och greveståndet”, Karolinska förbundets årsbok, 1955.
  • ”Bengt Skyttes försök år 1673 att återfå sin riksrådsställning”, Karolinska förbundets årsbok, 1955.
  • Så har man sett dem. Sex historiska gestalter inför samtid och eftervärld (med Birger Sallnäs; Svenska Bokförlaget, Stockholm 1956), andra upplagan 1966.
  • ”Gustaf Adam Banérs ’upploppsförsök’ år 1676. En episod i den inre maktkampen i Sverige under 1670-talets kris”, Karolinska förbundets årsbok, 1956.
  • Johan Gyllenstierna (Wahlström & Widstrand, Stockholm 1957).
  • Kriegsnachrichten und Propaganda während des dreissigjährigen Krieges. Die Schlacht bei Nördlingen in den gleichzeitigen, gedruckten Kriegsberichten (Vetenskapssocieteten i Lund, Lund 1960).
  • ”Ryssland eller Polen? Karl XII:s planer efter Dünaövergången. Några synpunkter”, Scandia, 1961.
  • ”Clas Rålambs ’memorial’ 1665 och rådsoppositionen mot Karl XI:s förmyndarregering”, Karolinska förbundets årsbok, 1963.
  • Historia kring trettioåriga kriget (redaktör; Wahlström & Widstrand, Stockholm 1963).
  • Jönköpings stads historia. Del 2: Från stadens brand 1612 till kommunalreformen 1862 (med Birger Sallnäs och Lars Wessman; Jönköping 1965).
  • Nordamerikanska inbördeskriget (Gleerup, Lund 1968).
  • ”Die deutsche Monroedoktrin der Ostsee. Die Alandsfrage und die Entstehung des deutsch-schwedischen Geheimabkommens vom Mai 1918”, Probleme deutscher Zeitgeschichte, 1971.
  • 5000 år. Epoker och utvecklingslinjer (Corona, Lund 1975).
  • Ambiguous imperialism. American foreign policy and domestic politics at the turn of the century (Esselte studium, Stockholm 1975).
  • Svenskt 1600-tal (redaktör; Studentlitteratur, Lund 1977).
  • Europeiskt 1600-tal (redaktör; Studentlitteratur, Lund 1977).
  • Kongressen och utrikespolitiken (Försvarets forskningsanstalt, Stockholm 1979).
  • Vägen till Vita huset (Corona, Malmö 1980).
  • Eurocommunism and the East–West relations (Försvarets forskningsanstalt, Stockholm 1980).
  • Congress and American foreign policy (Esselte studium, Solna 1981).
  • Prisoners of the past? The Munich syndrome and makers of American foreign policy in the Cold War era (Liber Gleerup, Lund 1982).
  • Europe and Scandinavia. Aspects of the process of integration in the 17th century (redaktör; Esselte studium, Solna 1983).
  • USA. Från Lincoln till Roosevelt (Studentlitteratur, Lund 1984).
  • Första och andra världskrigets utbrott (med Sven Tägil; Studentlitteratur, Lund 1984).
  • Bonniers världshistoria. Del 11: Furstarnas tid (Bonnier, Stockholm 1985), även utgiven på norska och danska.
  • The uprooted. Forced migration as an international problem in the post-war era (redaktör; Lund University Press, Lund 1990).
  • Looking inward, looking outward. Aspects of American foreign policy in an age of uncertainty (redaktör; Lund University Press, Lund 1990).
  • ”En ny roll för Japan?”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift, 1991, s. 157–175.
  • The Swedish armed forces and foreign influences 1870–1945 (Militärhistoriska Förlaget, Stockholm 1992).
  • Encounter with strangers. Refugees and cultural confrontation in Sweden (redaktör; Lund University Press, Lund 1992).
  • In quest of trade and security. The Baltic in power politics 1500–1990. Vol. 1: 1500–1890 (redaktör med Klaus-Richard Böhme och Wilhelm M. Carlgren; Probus, Stockholm 1994).
  • In quest of trade and security. The Baltic in power politics 1500–1990. Vol. 2: 1890–1990 (redaktör med Klaus-Richard Böhme och Wilhelm M. Carlgren; Probus, Stockholm 1995).
  • Encounter with strangers. Aspects of the American experience (redaktör; Lund University Press, Lund 1995).
  • Europa i världen ca 1500–1700. Expansion och integration (Almqvist & Wiksell, Stockholm 1996).
  • Migration in European History, vol. 1–2 (Edward Elgar, Cheltenham 1996).
  • Encountering strangers. Responses and consequences (redaktör; Lund University Press, Lund 1997).
  • Dream and reality. The United States in search of a role in the twentieth-century world (Lund University Press, Lund 1999).
  • ”Vägar till säkerhet – kollektiv säkerhet, allianser eller alliansfrihet?” (med Wilhelm M. Carlgren och Bo G. Hall), Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, 6/1999, s. 37–69.
  • Den bittra fejden. Nordamerikanska inbördeskriget 1861–1865 (Historiska Media, Lund 2000).
  • Att möta främlingar (med Svante Lundberg; Arkiv, Lund 2000).
  • Karl XI. En biografi (Historiska Media, Lund 2001).
  • Politiska mord. Det yttersta argumentet. Från Julius Caesar till Martin Luther King (Historiska Media, Lund 2004), även utgiven på polska.
  • Kampen om Skåne (redaktör; Historiska Media, Lund 2005).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund 2004.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Moen, Ann (red.): Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok (Nationalencyklopedin, Malmö 2006), s. 510.