Gösta Ekman den äldre

Från Wikipedia
Gösta Ekman
Gösta Ekman ca 1930
Gösta Ekman ca 1930
FöddFrans Gösta Viktor Ekman
28 december 1890
Stockholm, Sverige
Död12 januari 1938 (47 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år1908–1937
MakaGreta Ekman
(1914–1938; hans död)
WebbplatsEkmansällskapet
Betydande roller
Filmer:
IMDb SFDb

Frans Gösta Viktor Ekman (den äldre), född 28 december 1890 i Stockholm, död 12 januari 1938 i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör. Han var far till Hasse Ekman och farfar till Gösta Ekman den yngre.

Biografi

Barndom

Gösta Ekman växte upp som enda barnet i en familj där fadern var bokhållare och modern utbildade sig till frisör. Familjen flyttade en del men bodde främst på Östermalm i Stockholm. Fadern Frans gick bort i tuberkulos när han var 30 år gammal då Gösta endast var fem år. Modern gifte senare om sig och fick ytterligare tre barn, men då var 13-årige Gösta redan inackorderad springpojke. Han fortsatte sedan med att arbeta på kontor och på fritiden spelade han amatörteater, var hans drömmar låg fanns det sedan många år inga tvivel om. Han studerade även för skådespelaren Anders de Wahl.

Karriär

I rollen som Danilo i Glada änkan (1931).

Gösta Ekman kom in vid den professionella teatern genom operetten, han spelade i Glada änkan på Oscarsteatern 1908 och i Helsingfors samma år i August Bodéns operettsällskaps turné. 1908–11 var han anställd vid Hugo Rönnblads sällskap.[1] Efter att ha varit engagerad hos Hjalmar Selanders teatersällskap vid Nya Teatern i Göteborg i två år var han 1913–25 anställd hos Albert Ranft vid Svenska teatern i Stockholm. På 1920- till 1930-talet var han en av Sveriges mest dominerande skådespelare inom teatern.

Fotograferat utanför scenen, privat porträtt, 1930-talet.

Gösta Ekman var teaterdirektör i omgångar. Han ledde Oscarsteatern mellan 1926 och 1931 tillsammans med John W. och Pauline Brunius. I början av 1930-talet disponerade Ekman både Vasateatern, Folkteatern och Konserthusteatern, ofta i samarbete med Per Lindberg. Här gestaltade han Joe Meng i Hjalmar Bergmans Patrasket, men han spelade också i stycken så vitt skilda som Glada Änkan, John Masefields En japansk tragedi och Ragnar Josephsons Kanske en diktare, en roll som han även spelade på film 1933. Rollen som den drömmande rockvaktmästaren och diktaren Filip i Kanske en diktare var en av hans mest uppskattade tolkningar.

Som filmaktör debuterade Ekman 1911 i Blott en dröm och gjorde sin första filmroll av betydelse i Mästerkatten i stövlar (1918). Sina mest uppmärksammade stumfilmsframgångar hade han i Karl XII (1925) och Faust (1926). Den senare spelades in i Tyskland, i regi av F.W. Murnau. Ljudfilmen passade hans begåvning väl, och han gjorde nyanserade karaktärsstudier i bland annat Swedenhielms (1935), Intermezzo (1936) och Kungen kommer (1936).

Ekman spelade stora Ibsenroller som titelrollen i Peer Gynt och Hjalmar Ekdal i Vildanden samt Shakespeareroller som Shylock i Köpmannen i Venedig och Hamlet hörde också till 1930-talets repertoar. Han gestaltade Lagerkvists Bödeln och Tolstojs Fedja.

Privatliv

Begravningsdagen, med omkring 100 000 människor kantande gatorna.

Gösta Ekman gifte sig i Engelbrektskyrkan lördagen den 12 december 1914 med Greta Sundström[2] (1887–1978), dotter till grosshandlaren Hans Fredrik Sundström och Anna Gustava Fris.[3] I september 1915 föddes sonen Hans Gösta Ekman och i juli 1926 föddes sonen Jan Mikael som dog nio månader gammal.

Sjukdom och död

Gösta Ekmans grav på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Gösta Ekman avled på Röda Korsets sjukhem av urinförgiftning i kombination med lunginflammation vid fyratiden på morgonen den 12 januari 1938. Jordfästningen ägde rum den 18 januari i Hedvig Eleonora kyrka. En tyst minut hölls i radion till hans minne. Ungefär 100 000 personer var närvarande vid färden mot begravningsplatsen och kondoleanser och blomsteruppsättningar bildade formliga drivor. Ekman är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[4]

Övrigt

Vid sin bortgång var Ekman kontrakterad för följande produktioner:

  • Film: Vi börja i Paris, Irefilm. Inspelad till hälften, ej fullbordad.
  • Teater (Dramaten): Mayerlingdramat (Masque of Kings) av Maxwell Andersson, Hjalmar Bergmans Vävaren i Bagdad samt Sherwood Andersons Idiots delight.[5]

Sedan 1939 delas Gösta Ekman-stipendiet ut av Teaterförbundet.

Filmografi

Från filmen Ett revolutionsbröllop (1928).

Filmmanus

Regi

Diskografi (urval)

Bibliografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1907 Medverkande Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Oscarsteatern[6]
1911 Krigarliv, revy
Emil Norlander		 Justus Hagman Kristallsalongen[7]
Bengt Lagman Bröllopet på Ulfåsa
Frans Hedberg
1913 Harry Clinton Gilbert Halvblod
1914 Lionel Jungfrun av Orléans
Friedrich Schiller		 Svenska teatern, Stockholm[8]
Prinsen Svanevit
August Strindberg
1915 Lycko-Per Lycko-Pers resa
August Strindberg
1917 Karl-Hinke Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster
Erik Schrottenhofer Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		 Gunnar Klintberg Vasateatern
(gästspel av Svenska teatern)[9]
1919 Romeo Romeo och Julia
William Shakespeare
Reservlöjtnanten Rödakorssystern
Gustaf Collijn		 Svenska teatern, Stockholm[10]
1921 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood		 Nils Johannisson Vasateatern[11]
1922 Prins Erik Gustav Vasa
August Strindberg
Fredrik II Kungens dansös
Rudolf Presber och Leo Stein		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[12]
1923 Sandy Verall Eliza stannar
Henry V. Esmond		 Gösta Ekman Djurgårdsteatern[13]
En herre i frack
André Picard		 Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[14]
Gösta Berling Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
1924 Lyckoriddaren
Runar Schildt		 John W. Brunius Svenska teatern, Stockholm[15]
Pärlhalsbandet
Lothar Schmidt		 Gunnar Klintberg Svenska teatern, Stockholm[16]
Soldaten Graven under Triumfbågen
Paul Raynal
1926 "Han" Han som får örfilarna
Leonid Andrejev		 Gösta Ekman Oscarsteatern[17]
Soldaten Graven under Triumfbågen
Paul Raynal		 Gunnar Klintberg Oscarsteatern
Agathon Vågdahl, ambulerande skald Moloch
Erik Lindorm		 John W. Brunius Oscarsteatern[18][19]
1927 Petrucchio Så tuktas en argbigga
William Shakespeare		 Gösta Ekman
Johannes Poulsen		 Oscarsteatern
Baron Armand des Essarts Den första av herrarna
Yves Mirande och André Mouézy-Éon		 Gösta Ekman Oscarsteatern[20]
Karl-Hinke Gamla Heidelberg
Wilhelm Meyer-Förster		 Oscarsteatern[21]
Lord Arthur Dilling Hennes sista bedrift
Frederick Lonsdale		 Pauline Brunius Oscarsteatern[22]
Marchbanks Candida
George Bernard Shaw
1928 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Oscarsteatern[23][24]
Joseph Surface Skandalskolan
Richard Brinsley Sheridan		 Johannes Poulsen Oscarsteatern[25]
Roy Lane Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Oscarsteatern[26][27]
Zellman Almady, hovskådespelare En komedi på slottet
Ferenc Molnar		 Gösta Ekman Oscarsteatern[28]
Joe Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 John W. Brunius Oscarsteatern[29]
Dumman, fil. dr, författare
Peer Bille		 Hokus-Pokus
Curt Goetz		 Gösta Ekman Oscarsteatern[30]
Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw		 Gösta Ekman Oscarsteatern[31]
1929 Mosca Volpone
Ben Jonson		 Gunnar Klintberg Oscarsteatern[32]
Friherre af Leijonstam Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[33]
Tony Cavendish Den kungliga familjen
George S. Kaufman och Edna Ferber		 Rune Carlsten Oscarsteatern[34]
Kapten Stanhope Männen vid fronten
R. C. Sherriff		 Thomas Warner Oscarsteatern[35]
1930 André Moreuil Den stora kärleken
Paul Géraldy och Robert Spitzer		 Gösta Ekman Oscarsteatern[36]
Thomas Wolsey Henrik VIII
William Shakespeare		 Thomas Warner Oscarsteatern[36]
Norman Overbeck En liten olycka
Floyd Dell och Thomas Mitchell		 Gösta Ekman Oscarsteatern[37]
Max Vogel-Törnefelt Trions bröllop
Sigfrid Siwertz		 John W. Brunius Oscarsteatern[38][39]
Friherre af Leijonstam Kära släkten
Gustav Esmann		 Rune Carlsten Oscarsteatern[40]
Prins Erik Gustaf Vasa
August Strindberg		 Gunnar Klintberg Oscarsteatern[36]
Victor En tjuvkomedi
Berndt Carlberg		 Gösta Ekman Oscarsteatern[41]
Löjtnant Lennart Allard Nyckelromanen
Ragnar Josephson		 Erik Berglund Oscarsteatern[42]
Greve Artois En herre i frack
Seymour Hicks		 Nils Johannisson Oscarsteatern[43]
1931 Greve Danilo Glada änkan
Franz Lehár		 Konserthusteatern[44]
Advokaten En caprice
Sil Vara		 Gösta Ekman Konserthusteatern[45]
Kurano En japansk tragedi
John Masefield		 Per Lindberg Konserthusteatern[46]
1932 Billy Gröna hissen
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Vasateatern[47]
Karl XIV Johan Den förste Bernadotte
Herbert Grevenius		 Per Lindberg Konserthusteatern[48]
Skomakare Victor Filosel Min syster och jag
Ralph Benatzky		 Sandro Malmquist
Axel Witzansky		 Konserthusteatern[49]
Leopold Värdshuset Vita Hästen
Ralph Benatzky, Eric Charell och Hans Müller
Filip Kanske en diktare
Ragnar Josephson		 Gösta Ekman Vasateatern[50][51]
Kattrup Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz		 Gösta Ekman Vasateatern[52][53]
Roy Lane Broadway
Philip Dunning och George Abbott		 Mauritz Stiller Vasateatern[54]
Soldaten Graven under triumfbågen
Paul Raynal		 Harry Roeck Hansen Vasateatern[55]
Joe Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman		 Gösta Ekman Vasateatern[56]
Eugene Marchbanks Candida
George Bernard Shaw		 Gösta Ekman Vasateatern[57]
Billy Gröna hissen
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Vasateatern[58]
1933 Advokaten En caprice
Sil Vara		 Gösta Ekman Vasateatern[59]
Eddy Clark Mannen och hans omoral
Samuel Nathaniel Behrman		 Gösta Ekman Vasateatern[60][61]
Stefan Barna Högre skolan
Ferenc Molnár		 Gösta Ekman Vasateatern[62][63][64]
Kringelein Grand Hotel
Vicki Baum		 Gösta Ekman Vasateatern[65][66]
Gustave Lebreche Banken
Louis Verneuil		 Hjalmar Peters Vasateatern[67]
1934 Hamlet Hamlet
William Shakespeare		 Per Lindberg Vasateatern[68][69]
Herodes Långfredag
John Masefield		 Per Lindberg Vasateatern[70]
Leo Hochberg Män i vitt
Sidney Kingsley		 Per Lindberg Vasateatern[71][72]
Jack Dibley Nästan gifta
Walter Ellis		 Gösta Ekman Vasateatern[73]
Baron Franz Keller Natten till den 17:de
Lajos Zilahy		 Gunnar Olsson Vasateatern[72][74]
Bödeln Bödeln
Pär Lagerkvist		 Per Lindberg Vasateatern[75][76]
Peer Peer Gynt
Henrik Ibsen
1935 Anton Melzer Karriär-karriär
Gábor Drégely		 Gösta Ekman Vasateatern[77][78]
Fjodor Vasiljevitj Fedja eller Det levande liket
Leo Tolstoj		 Per Lindberg Vasateatern[79]
Felix Munck En förtjusande fröken
Ralph Benatzky		 Gösta Ekman Vasateatern[80][81]
Shylock Köpmannen i Venedig
William Shakespeare		 Per Lindberg Vasateatern[82]
1936 Peter Peter Peter Peter
Curt Goetz		 Gösta Ekman Vasateatern[83]
Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler		 Harry Roeck Hansen Vasateatern[84][85]
Hjalmar Ekdal Vildanden
Henrik Ibsen		 Martha Lundholm Vasateatern
Billy Gröna hissen
Avery Hopwood		 Gösta Ekman Vasateatern[86]
1937 Doktor Clitterhouse Doktor Clitterhouse
Barré Lyndon		 Gösta Ekman Vasateatern[86][87]
Baron Fernando Cassini/Eugène Charlier Cassini de Paris
Rudolf Lothar och Hans Adler		 Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater[88]

Regi (ej komplett)

År Produktion Upphovsmän Teater
1923 Eliza stannar
Henry V. Esmond Djurgårdsteatern[13][89]
1926 Han som får örfilarna
Тот, кто получает пощёчины, Tot kto palucaet posceciny		 Leonid Andrejev Oscarsteatern
1927 Så tuktas en argbigga
The Taming Of The Shrew		 William Shakespeare
Översättning Carl August Hagberg		 Oscarsteatern
Regi tillsammans med Johannes Poulsen
Den första av herrarna
Au Premier de Ces Messieurs		 Yves Mirande och André Mouézy-Éon Oscarsteatern[20]
1928 Candida
George Bernard Shaw
Översättning Hugo Vallentin		 Oscarsteatern
Gröna hissen
Fair and Warmer		 Avery Hopwood Oscarsteatern[24][90]
En komedi på slottet
Spiel im Schloss		 Ferenc Molnár Oscarsteatern
Hokus-Pokus
Hokuspokus		 Curt Goetz
Översättning Nalle Halldén		 Oscarsteatern[30]
1930 Gröna hissen
Fair and Warmer		 Avery Hopwood Oscarsteatern
Den stora kärleken
Son mari		 Paul Géraldy och Robert Spitzer
Översättning Gunnar Klintberg		 Oscarsteatern
En liten olycka
Little accident		 Floyd Dell och Thomas Mitchell Oscarsteatern
En tjuvkomedi
Berndt Carlberg Oscarsteatern
1931 En caprice
Sil Vara Konserthusteatern[45]
1932 Gröna hissen
Fair and Warmer		 Avery Hopwood Vasateatern
En caprice
Sil Vara Vasateatern
Till Hollywood
Merton of the Movies		 George S. Kaufman och Marc Connelly
Översättning Ella Taube		 Vasateatern
Kanske en diktare
Ragnar Josephson Vasateatern
Mästerkatten i stövlarna
Palle Rosenkrantz Vasateatern[52]
"Patrasket"
Hjalmar Bergman Vasateatern[56]
Candida
George Bernard Shaw Vasateatern
Gröna hissen
Fair and Warmer		 Avery Hopwood Vasateatern[24]
1933 Mannen och hans omoral
The Second Man		 Samuel Nathaniel Behrman Vasateatern[60][61]
En caprice
Sil Vara Vasateatern[59]
Högre skolan
Olimpia		 Ferenc Molnár Vasateatern[62][63]
Grand Hotel
Menschen im Hotel		 Vicki Baum Vasateatern[65]
I de bästa familjer
In The Best Of Families		 Anita Hart och Maurice Braddell Vasateatern
Gröna hissen
Fair and Warmer		 Avery Hopwood Lorensbergsteatern
Middag kl. 8
Dinner at Eight		 George S. Kaufman och Edna Ferber Vasateatern
1934 Nästan gifta
Almost a Honeymoon		 Walter Ellis Vasateatern[73]
1935 Karriär-karriär
A szerencse fia		 Gábor Drégely Vasateatern[77][78]
En förtjusande fröken
Bezauberndes Fräulein		 Ralph Benatzky Vasateatern[80][81]
1936 Peter Peter
Ingeborg		 Curt Goetz Vasateatern
Gröna hissen
Fair and Warmer		 Avery Hopwood Vasateatern
1937 Doktor Clitterhouse
The Amazing Dr. Clitterhouse		 Barré Lyndon Vasateatern

Bilder

  • Med Tora Teje i pjäsen Gamla Heidelberg (1917).
    Med Tora Teje i pjäsen Gamla Heidelberg (1917).
  • Från teaterstycket Dahlin och drottningen (1925).
    Från teaterstycket Dahlin och drottningen (1925).
  • Hamlet på Vasateatern 1934.
    Hamlet på Vasateatern 1934.

Referenser

Källor

  • Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970

Noter

  1. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö. 1931 [sidnummer behövs]
  2. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.341
  3. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  4. ^ Hitta graven
  5. ^ Gustaf V och hans tid 1938-1947, Erik Lindorm 1947 sid.10
  6. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 61. Libris 8081302 
  7. ^ Djävulspakten: Gösta Ekmans liv och konstnärskap, Carina Burman 2011 ISBN 91-0-012543-1 s. 78
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1914-03-05/15730/9. Läst 29 augusti 2015. 
  9. ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015. 
  10. ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 189. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015. 
  11. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14375&pos=275. Läst 11 juli 2015. 
  12. ^ Från Stockholms teatrar 1922 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1922) s. 122
  13. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 11 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-11/215/6. Läst 26 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 23 september 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-09-23/258/10. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 13 maj 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-05-13/130/9. Läst 27 juli 2015. 
  17. ^ ”'Han som får örfilarna' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 13. 22 oktober 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-10-22/287/13. Läst 2 augusti 2015. 
  18. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  19. ^ Bo Bergman (14 november 1926). ”Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
  20. ^ [a b] Bo Bergman (9 oktober 1927). ”'Den första av herrarna' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-09/274/16. Läst 5 januari 2016. 
  21. ^ Oscar Rydqvist (20 oktober 1927). ”På Skolteater”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-20/285/8. Läst 6 januari 2016. 
  22. ^ ”Hennes sista bedrift”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22318&pos=74. Läst 9 juni 2015. 
  23. ^ ”Reprispremiär på 'Gröna hissen'”. Dagens Nyheter: s. 14. 4 mars 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-04/62/14. Läst 6 januari 2016. 
  24. ^ [a b c] ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22273&pos=331. Läst 11 juli 2015. 
  25. ^ Bo Bergman (31 mars 1928). ”'Skandalskolan': Oscarsteaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-03-31/89/1. Läst 6 januari 2016. 
  26. ^ Bo Bergman (29 april 1928). ”'Broadway' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-04-29/116/17. Läst 6 januari 2016. 
  27. ^ ”Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22275&pos=15. Läst 3 juni 2015. 
  28. ^ Bo Bergman (9 september 1928). ”Lördagskvällens premiärer: 'En komedi på slottet' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-09-09/246/15. Läst 6 januari 2016. 
  29. ^ Bo Bergman (2 november 1928). ”Hjalmar Bergmans 'Patrasket'”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-11-02/300/1. Läst 6 januari 2016. 
  30. ^ [a b] Bo Bergman (13 december 1928). ”'Hokus-Pokus' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-13/341/6. Läst 6 januari 2016. 
  31. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1928 s. 143
  32. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1929 s. 120
  33. ^ ”Sceno och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 8 mars 1929. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-03-08/66/12. Läst 9 maj 2016. 
  34. ^ Bo Bergman (1 september 1929). ”'Den kungliga familjen' på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1929-09-01/237/9. Läst 6 januari 2016. 
  35. ^ ”Männen vid fronten”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22322&pos=105. Läst 10 juni 2015. 
  36. ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 146
  37. ^ Bo Bergman (23 mars 1930). ”'En liten olycka' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-03-23/80/8. Läst 4 mars 2017. 
  38. ^ ”Trions bröllop”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22324&pos=158. Läst 11 juni 2015. 
  39. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 145
  40. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 19 augusti 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-08-19/223/7. Läst 9 maj 2016. 
  41. ^ Bo Bergman (12 oktober 1930). ”'En tjuvkomedi' på Oscars”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/tidning/1930-10-12/277/1. Läst 4 mars 2017. 
  42. ^ ”Nyckelromanen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22327&pos=110. Läst 10 juni 2015. 
  43. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 97. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  44. ^ Wifstrand (1962), sid 93
  45. ^ [a b] Bo Bergman (22 november 1931). ”Tre lördagspremiärer: 'Caprice' på Konserthusteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-11-22/318/4. Läst 27 augusti 2015. 
  46. ^ Bo Bergman (12 december 1931). ”Österländskt på Ekmans-teatern: 'En japansk tragedi' gjorde stor lycka”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-12-12/338/1. Läst 3 januari 2016. 
  47. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 19 mars 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-03-19/77/12. Läst 16 april 2016. 
  48. ^ Ord och Bild 1932 s. 396
  49. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 109. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  50. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  51. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  52. ^ [a b] ”Mästerkatten i stövlarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14403&pos=352. Läst 11 juli 2015. 
  53. ^ ”'Mästerkatten' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 3 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-03/269/7. Läst 7 januari 2016. 
  54. ^ ”'Broadway'-repris”. Dagens Nyheter: s. 10. 26 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-26/292/10. Läst 27 augusti 2015. 
  55. ^ ”Graven under triumfbågen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14430&pos=354. Läst 11 juli 2015. 
  56. ^ [a b] ”"Patrasket"”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14404&pos=355. Läst 11 juli 2015. 
  57. ^ ”Candida”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14530&pos=356. Läst 11 juli 2015. 
  58. ^ ”Gröna hissen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14431&pos=357. Läst 11 juli 2015. 
  59. ^ [a b] Bo Bergman (25 januari 1933). ”'En caprice' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-25/23/5. Läst 27 augusti 2015. 
  60. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 181
  61. ^ [a b] ”Mannen och hans omoral”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14401&pos=358. Läst 12 juli 2015. 
  62. ^ [a b] Teateralmanack 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) sid. 180
  63. ^ [a b] ”Högre skolan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14416&pos=361. Läst 12 juli 2015. 
  64. ^ Bo Bergman (26 februari 1933). ”Högre skolan”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/1. Läst 27 augusti 2015. 
  65. ^ [a b] Bo Bergman (19 mars 1933). ”'Grand Hotel' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-03-19/76/7. Läst 14 juli 2015. 
  66. ^ Teatern 1933 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1933 (1934) s. 179
  67. ^ ”Banken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14284&pos=29. Läst 5 juli 2015. 
  68. ^ ”Hamlet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14433&pos=365. Läst 14 juli 2015. 
  69. ^ Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  70. ^ ”Långfredag”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14554&pos=366. Läst 14 juli 2015. 
  71. ^ ”Män i vitt”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14191&pos=368. Läst 14 juli 2015. 
  72. ^ [a b] Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 125
  73. ^ [a b] ”Nästan gifta”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14192&pos=369. Läst 14 juli 2015. 
  74. ^ ”Natten till den 17:de april”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14254&pos=370. Läst 14 juli 2015. 
  75. ^ ”Bödeln”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14174&pos=372. Läst 14 juli 2015. 
  76. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 127
  77. ^ [a b] ”Som man är klädd”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14200&pos=373. Läst 14 juli 2015. 
  78. ^ [a b] Teateralmanack 1935 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1935 (1936) s. 185
  79. ^ ”Fedja eller Det levande liket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14203&pos=374. Läst 14 juli 2015. 
  80. ^ [a b] ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  81. ^ [a b] Oscar Rydqvist (22 mars 1935). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 17. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-03-22/80/17. Läst 27 augusti 2015. 
  82. ^ Bo Bergman (29 december 1935). ”Gösta Ekman: Köpmannen i Venedig”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-29/354/1. Läst 27 december 2015. 
  83. ^ Bo Bergman (17 januari 1936). ”'Peter Peter' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-01-17/15/10. Läst 16 april 2016. 
  84. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  85. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 374
  86. ^ [a b] Bo Bergman (5 januari 1937). ”Vasateaterns premiär”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-01-05/4/5. Läst 27 augusti 2015. 
  87. ^ Teateråret 1937 i Svenska Dagbladets Årsbok – händelserna 1937 (1938) s. 192
  88. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 166. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  89. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1923 s. 90
  90. ^ Teateralmanack 1928 i Svenska Dagbladets Årsbok – sjätte årgången, händelserna 1928 (1929) sid. 145

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gösta_Ekman_den_äldre&oldid=42336641”