Gösta Lilliehöök

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gravstenen i Nikkaluokta med Kebnekaisemassivet och Tolpagorni i bakgrunden.

Gösta Lilliehöök, född 19 september 1871 Ovansjö, Gävleborgs län, död 22 november 1952, var en svensk militär (generallöjtnant).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lilliehöök var son till major Gustaf Arvid Lilliehöök och Gunilla Wærn. Han blev underlöjtnant vid Hälsinge regemente 1891, vid Svea livgarde 1892, löjtnant 1896, kapten vid generalstaben 1904, vid Svea livgarde 1905, vid Norrbottens regemente 1909, överstelöjtnant i generalstaben 1915, chef för Krigshögskolan 1915-1917, överste och chef för Jämtlands fältjägarregemente 1918-1927, generalmajor och militärbefälhavare för övre Norrland 1928, chef för östra arméfördelningen och överkommendant för Stockholms garnison 1930-1936, generallöjtnant i armén 1934.

Lilliehöök var Kungl. Maj:ts representant i AB Tipstjänst från början av bolagets verksamhet 1934, samt dessutom ordförande, vice ordförande i eller ledamot av åtskilliga styrelser, nämnder och arbetsutskott.

Lilliehöök har utfört en banbrytande verksamhet särskilt på den militära skidlöpningens område. Redan som ung officer fick han intresset väckt för denna sak och har under hela sin militära bana räknats som den främsta svenska auktoriteten i fråga om vinterfälttjänst, en stark och uthållig fjällkarl, en kärnkarl av rätta slaget, har han förskaffat sig stor respekt bland idrottens utövare av alla slag, även om vinteridrotten alltid låg honom närmast hjärtat. Vidare var han en av pionjärerna för arméns utbildning och utrustning under vinterförhållanden och bibragte därigenom Jämtlands fältjägarregemente stor färdighet vid uppträdande vintertid. Icke minst i fjällterräng.

Under senare åren av sitt liv tog han mycket verksam del i det allmänna idrottsarbetet inom Riksidrottsförbundet, där han genom sin auktoritet, kunnighet och klokhet gjorde idrottens sak stora tjänster. Han blev 1931 Kungl. Maj:ts ombud i Riksidrottsförbundets överstyrelse och förvaltningsutskott samt ordförande i utskottets ekonominämnd.

Lilliehöök har även varit en förkämpe och ledare för den frivilliga skytterörelsen och åtog sig år 1934 den krävande posten som ordförande i skytteförbundens överstyrelse. Lilliehöök var under sin första stockholmstid medlem av Svea livgardes IK och Generalstabens IF. Han tog idrottsmärket i guld 1906. I Boden var Lilliehöök medlem av Norrbottens regementes IF och i Östersund av Jämtlands Fältjägareregementets IF. Under sin norrlandstid blev han starkt intresserad för skidlöpning, tog skidlöparmärke i guld 1920 samt åtog sig ordförandeskapet i Jämtlands skidlöpareförbund 1918, vilket han skötte i tio år till sin avflyttning från Östersund.

Lilliehöök har också med medlemskap och styrelseuppdrag stött sådana fjällpartssammanslutningar som De Lappländska Fjällkarlarnas klubb, i vilken han var vice ordförande 1923-1929 och ordförande från 1929 och Svenska Draghundklubben, där han skötte ordförandeposten från 1934. I Svenska Fjällklubben blev han ordförande 1938. Lilliehöök har som fjällsportsman genomfört många färder sommar som vinter i in- och utländska bergstrakter. I Lappland har han bland annat utfört första bestigningen av Selmatjåkko 1925 och dessutom bestigit spikakammen i Sarek 1928 samt Ruoska 1931. Vid sidan av denna mängd av fordrande uppdrag har Lilliehöök också haft tid att under några år åtaga sig en sådan post som ordförandeskapet i Stockholms gymnastikförening. Lilliehöök har bland annat erhållit Riksidrottsförbundets förtjänstetecken, Sveriges Militära Idrottsförbunds guldmedalj och guldsköld samt Skidfrämjandets guld- och järnmedaljer.

Lilliehöök gifte sig första gången 24 september 1901 i Gävle med Gerda Eva Anna Helena Gabriella Hansson född i Örebro den 13 september 1872 död 12 maj 1927 i Östersund, dotter till grosshandlaren Lars Peter Hansson och Sofia Josefina Lagercrantz, i hennes andra äktenskap, det första var med brukspatron Per ErikssonHofors bruk i Gästrikland, Gävleborgs län. Gift andra gången 1929 med Irma Pagel (född 12 oktober 1894). Han ligger begravd i Nikkaluokta.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Med Gerda Hansson[redigera | redigera wikitext]

Med Irma Pagel[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]