Göta artilleriregemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göta artilleriregemente
(A 2)
HMS Göteborg vapen.svg
Officiellt namn Göta artilleriregemente
Datum 1794–1962
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Artilleriet
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Artilleriregementet
Del av III. militärområdet (1942–1962)
Högkvarter Göteborg
Övningsplats Dössebacka (1821–1862)
Tånga Hed (1862–1962) Remmene skjutfält (1884–1962)
Beskyddare Sankta Barbara
Färger Gul     
Marsch "Auf nach Valencia"[1]
Årsdagar 4 december
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Förbandsstandar m/1938 Göta artilleriregemente 01.jpg

Göta artilleriregemente (A 2), var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1794–1962. Förbandet var förlagt inom Göteborgs garnison i Göteborg.[2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementets uniform vid mitten av 1860-talet.

Göta artilleriregemente organiserades 1794 när Artilleriregementet delades upp i fyra regementen. Regementet bestod av åtta kompanier, vilka 1801 utökades till 12 i samband med att Garnisonsregementet i Göteborg uppgick i regementet.

Efter att Sverige förlorade den finländska rikshalvan 1809, bildades ur spillrorna av Finska artilleriregementet ett belägringskompani som inordnades i Göta artilleriregemente och sattes som besättning i Varbergs fästning. År 1831 överfördes dessa till Karlsborgs fästning som artilleribesättning. År 1874 utökades besättningen, som då hade namnet 1.fästningskompaniet, med regementets V division (två åkande batterier). År 1882 överfördes 2.fästningskompaniet vid Göta artilleriregemente som då fanns som besättning på Karlstens fästning i Marstrand till Karlsborg.[2]

Göta artilleriregemente ändrade 1892 namn till Första Göta artilleriregemente (No 2), varvid 1. och 2. fästningskompanierna ur regementet bildade Boden-Karlsborgs artilleriregemente (No 9). Namnändringen var ett resultat av att ett Andra Göta artilleriregemente (No 6) skulle bildas 1894.[2]

År 1893 överfördes två batterier till det nyuppsatta Norrlands artilleriregemente (No 4) i Östersund. År 1904 återfick regementet sitt gamla namn Göta artilleriregemente (Andra Göta blev Smålands artilleriregemente).[2]

Regementet erhöll 1914 beteckningen A 2. År 1951 motoriserades regementet. Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades det för att avveckla Göta artilleriregemente den 31 mars 1962. Efter den 31 mars fortlevde regementet som en avvecklingsorganisation fram till den 30 september 1962.

Den 1 april 1962 övertogs kasernområdet i Kviberg av Göteborgs luftvärnskår (Lv 6). Göteborgs luftvärnskår övertog en del av regementets namn, och benämndes från och med den 1 juli 1962 Göta luftvärnsregemente. Utöver namnet, så ärvde Göta luftvärnsregemente även regementets minnen och traditioner.

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Den 31 mars 1806 flyttade regementet in i en kvartersförläggning på Kaserntorget 11 i Otterhällan (efter 1904 känt som Kungshöjd). Den 1 oktober 1895 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernområde i Kviberg.[4] Dess gamla kaserner i Otterhällan revs 1908 för att lämna plats åt stadens nya elektricitetsverk.[5] När regementet avvecklades övertog dess förläggning från den 1 april 1962 av Göteborgs luftvärnskår. Den 30 juni 1994 omlokaliserades Göta luftvärnsregemente till Halmstad, och Försvarsmakten lämnade med det kasernområdet i Kviberg.

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Från 1821 övade regementet på Dösebacken i Kungälv och från 1862 på Tångahed i Vårgårda, och från 1884 på Remmene skjutfält utanför Herrljunga.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Regementet tilldelades ett förbandsstandar av kung Gustav V på hans födelsedag den 16 juni 1938. Vid avvecklingen av regementet övertog Göteborgs luftvärnskår traditioner och standaret. Även en del av namnet övertogs av luftvärnskåren, då den 1 juli 1962 namnändrades till Göta luftvärnsregemente.[6] Sedan 2013 förs minnet av regementet vidare av Artilleriregementet.[7]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Nedan anges regementetscheferna mellan 1794 och 1962.[3]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Göta artilleriregemente 1794-06-23 1892-12-31
Kungl Första Göta artilleriregemente 1893-01-01 1904-12-07
Kungl Göta artilleriregemente 1904-12-08 1962-03-31
Avvecklingsorganisation 1962-04-01 1962-09-30
Beteckningar
A 2 1830 1962-03-31
Förläggningsorter och övningsfält
Göteborg/Otterhällan (F) 1806-03-31 1895-09-30
Göteborg/Kviberg (F) 1895-10-01 1962-03-31
Dösebacka slätt (Ö) 1821 1862
Tångahed (Ö) 1862 1962

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 201
  2. ^ [a b c d] Braunstein (2005), s. 185-187
  3. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 265-266
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 26
  5. ^ Berg (2004), s. 388
  6. ^ Holmberg (1993), s. 34
  7. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/globalassets/__media/pdfer-och-dokument/verksamhet/forsvarets-traditionsnamnd/skriften-med-bilagor/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 10 juli 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 
  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu: marscher antagna av svenska militära förband, skolor och staber samt igenkännings-, tjänstgörings- och exercissignaler ([Ny uppl.]). Stockholm: Militärmusiksamfundet med Svenskt marscharkiv. Libris 10413065. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Nelsson, Bertil; Lannerbäck, Alf; Nordin, Mats; Sjögren, Lasse (1993). Från Brunkeberg till Nordanvind: 500 år med svenskt infanteri. Stockholm: Probus. Libris 7762911. ISBN 91-87184-23-0 
  • Svensk rikskalender 1908. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. 1908. http://runeberg.org/rikskal/1908/ 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]