Götavirke

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Götavirke som den idag ser ut vid Hageby gård, det bäst bevarade partiet. På bilden löper resterna av vallen från nedre högra delen, upp mot träden, parallellt med vägen.

Götavirke (ibland Göta Virke) är rester av en drygt 3,5 km lång försvarsvall i nord-sydlig riktning mellan Västra Husby och Hylinge i Östergötland. Den var i bruk omkring år 800-1000 e. Kr.

Vallen täckte hela sträckan mellan sjöarna Asplången och Lillsjön. Norr om Asplången finns rester av flera fornborgar, kanske del av samma försvarsverk som vallen. Söder om Lillsjön är terrängen så sank och svårforcerad att den knappast behövt försvaras. Vallbygget har tjänat som stöd för träpalissader, och bakom denna finns tecken på att där kan ha löpt en trupptransportväg. Detta skulle i så fall vara ett drag gemensamt med Danevirke i norra Tyskland. Ett annat exempel är Offa's Dyke i Storbritannien, men i Sverige är Götavirke unik.[1] Framför vallen har en grävd 4-6 meter bred uppdämd vallgrav funnits.[2] Parallellt med Götavirke, 2 kilometer västerut, finns en äldre stensträngsanläggning benämnd Tvärdalavallen som kan ha varit en del av samma försvarsanläggning.[3][2]

Bygget verkar avsett att skydda det inre av Östergötland mot attacker från östersjösidan. Teorierna om vilka som byggt vallen, mot vilka den skulle skydda och tiden för byggandet har genom tiderna varit många.

Götavirke fick sitt namn av arkeologen Arthur Nordén[4] som gjorde utgrävningar av vallen 1926 och såg paralleller till den större anläggningen Danevirke.

En arkeologisk utgrävning utförd av Arkeologiska Forskningslaboratoriet 1999 hittade mitt i vallen resterna av en brandhärd som genom kol 14-metoden kunde daterats till cirka år 800 e.Kr.[3] De hittade också huggspån i vallgraven som kunde kol 14-dateras till 1000-talet vilket indikerar att anläggningen minst varit i drift i 200 år.[5]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Nielsen, Ann-Lili, En tidig kristen grav och andra fornlämningar i anslutning till Götavirke (1997).
  • Nordén, Arthur, Ringstad och Götavirket: En östgötsk stambygd för forngermansk diktning. Linköping (1926).
  • Stjerna, N. Götavirke: arkeologisk undersökning 1999. Östergötland, Söderköpings kommun, Västra Husby socken, Hageby Raä 12 & Hylinge Raä 111. Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Borgar och befästningsverk i Mellansverige 400-1100 e. Kr. Rapport 1. Stockholm (1999).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Natur- & Kulturmiljöer i Östergötland. Länsstyrelsen i Östergötlands län, Planeringsavdelningen. Linköping 1986, sid 528.
  2. ^ [a b] ”Kulturarv Östergötland: Försvarsanläggning mot inkräktare”. webcache.googleusercontent.com. Arkiverad från originalet den 10 november 2021. https://web.archive.org/web/20211110162638/http://k-arv.se/posts/521. Läst 10 november 2021. 
  3. ^ [a b] ”Götavirke försvarsvall - Söderköpings kommun”. Naturkartan. https://naturkartan.se/sv/soderkoping/gotavirke-forsvarsvall. Läst 10 november 2021. 
  4. ^ Kaliff, Anders (2000). Gräslund, Ann-Sofie. red. Svenska arkeologer. sid. 238. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1441687/FULLTEXT01.pdf. Läst 10 november 2021 
  5. ^ Hörfors, Olle (2010). ”Optokablar vid Göta Virke”. Östergötlands Länsmuseum. sid. 2. https://www.pdfrapporter.se/pdf/2010/2010-010.pdf. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]