Göteborgs Naturhistoriska museum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs Naturhistoriska museum
Vandslinga Sparvag.jpg
Naturhistoriska museet ovanför Linnéplatsen.
Information
Typ av museum Naturhistoriskt museum
Plats Göteborg, Sverige Sverige
Etablerat 9 juni 1923
Besökare per år 208 645 (2016)[1]
Officiell webbplats
Den amerikanska alligatorn Smilet har en avgjutning på Göteborgs Naturhistoriska museum.

Göteborgs Naturhistoriska museum är ett naturhistoriskt museum, beläget på en höjd i Slottsskogen alldeles ovanför Linnéplatsen, en höjd som tidigare kallats Olivedalshöjden eller Ekebacken. Museet invigdes den 9 juli 1923, och hade då kostat 1 480 000 kronor.

Ekologi och människans påverkan på omgivningen är ett av de områden som museet ofta har utställningar kring. En stor mängd uppstoppade djur från hela världen visas. Några gånger om året brukar man öppna den Malmska valen, en konserverad blåval, som strandade i Askimsfjorden i södra Göteborg 1865. Där kan man få sitta inne i valen och höra om valarnas liv.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Museet grundades redan den 31 oktober 1833 genom ett beslut i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Pådrivande var dess ordförande Olof Fåhræus, tillika chef för västra tulldistriktet och före detta statsråd, som ville anlägga "...ett museum härstädes för naturalster samlade i de till Göteborgs stift hörande provinser." Omgående bildades för ändamålet en Musei-Förening.[2] År 1835 fick man hyra två rum i det Ostindiska huset vid Norra Hamngatan 12, numera Göteborgs Stadsmuseum, vilka utökades 1861 till halva Ostindiska huset.

Lokalerna i det Ostindiska huset hade sedan mitten av 1890-talet varit för små, och i februari 1914 uppvaktades stadens styrande om behovet av nya lokaler. Den 1 oktober samma år klubbades i stadsfullmäktige beslutet igenom, med siffrorna 46 för naturhistoria och 8 emot. Staden hade då beviljat 325 000 kronor för uppförandet ur den Renströmska fonden. Man hade även förbehållit sig rätten att avgöra om museet skulle innehålla konst eller naturhistoria. År 1923 flyttade museet till sin nuvarande byggnad, ritad av Göteborgsarkitekten Ernst Torulf.[3] Frågan om huruvida byggnaden skulle förses med torn eller ej, avgjordes i ett rum i det så kallade Bracka-huset vid Drottningtorget där en modell hade byggts. Medverkade gjorde då både Ernst Torulf och Carl Westman. När anbudstiden gått ut den 1 februari 1916, visade det sig att det lägsta anbudet överskred budgeten med drygt 200 000 kronor. Den blivande museichefen Leonard Jägerskiöld lyckades då få fem givare att under fyra år donera 5 000 kronor vardera. Dessutom tillsköt stadsfullmäktige resterande 160 000 kronor. Då museet stod klart hade donatorer svarat för 318 400 kronor, staden med 669 000 kronor, Renströmska fonden 325 000 kronor, räntor under byggtiden utgjorde 78 000 kronor och diverse materialkostnader 91 000 kronor. I oktober 1921 påbörjades flytten från Ostindiska huset.

År 1981 försågs museet med en tillbyggnad åt söder, ritad av Bo Cederlöfs arkitektkontor, som mottog Per och Alma Olssons fonds pris för årets byggnad i Göteborg.

Museet tillhör sedan 1999 Västra Götalandsregionen.

Entrén finns i den nya delen, som är ägnad åt olika specialutställningar. Där finns också ett kafé och föredragssal. Kaféet har också ett kök som allmänheten får använda, och det är populärt tack vare sin närhet till Slottsskogen.

Den äldre delen innehåller de permanenta utställningarna, huvudsakligen djurmodeller och uppstoppade djur från världens alla hörn. Mest berömda är den Malmska valen, en ung blåval som strandade i Askimsviken nära Göteborg år 1865, och den afrikanska elefanten, se nedan. Det finns också en liten geologisk avdelning.

De permanenta utställningarna har till stor del inte uppdaterats sedan början av 1970-talet. Det betyder att senare tiders naturvetenskaplig forskning, till exempel omklassificering av arter, är dåligt representerad. Ett annat exempel är att Angola omnämns som Portugisiska Västafrika. Den tänkta rundvandringen från "lägre" till "högre" organismer utgår fortfarande från den ursprungliga, nu stängda, entrén, vilket kan verka förvirrande för besökaren.

Museet var också tidigare, från 1982, ansvarigt för Observatoriet i Slottsskogen. Detta förhållande upphörde när museet övergick till Västra Götalandsregionen.

Museet har från 1904 vänföreningen Göteborgs biologiska förening.

Backen upp mot museet döptes den 24 oktober 1997 till Kal å Adas backe.[4]

Elefanten[redigera | redigera wikitext]

Elefanthannen var 45 år och vägde 6 ton när den sköts den 4 december 1948 i Angola.

Elefanten på Naturhistoriska museet bedöms av flera experter som en av världens bäst uppstoppade, och "invigdes" den 29 mars 1952. Dess baneman var smålänningen David Sjölander som 1928-52 var museets konservator. Den 4 december 1948 i provinsen Huila, Angola fälldes den stora hannen, cirka 45 år gammal, med en längd på 465 cm och en boghöjd på 332 cm, snabeln mätte 240 cm och vikten var 6 ton.
Efter transporten till Göteborg garvades och bereddes skinnet, därefter byggdes en profil av trä, järn och stålnät. Med hjälp av 2,5 ton blålera modellerades en anatomisk skulptur som så småningom blev till en gipsform för skinnet, med mera. Totalt gick det åt 80 000 stålspik att hålla skinnet på plats, varav 31 000 bara för huvudet. Arbetet tog tre år för Sjölander att slutföra. Elefanten kom att bli Sjölanders sista fullbordade montage då han drabbades av en stroke bara 2 månader efter vernissagen. [5]

Rymdpromenaden[redigera | redigera wikitext]

Utanför museet finns Rymdpromenaden, en modell av solsystemet i skala 1:2 000 000 000 (1 till 2 miljarder), invigd 14 oktober 1978. Solen utgörs av ett gult klot på museets vägg, de närmaste planeterna finns i backen söderut, och den avlägsna dvärgplaneten Pluto 3 kilometer söderut vid det nedlagda Högsbo pegmatitbrott. Jupiter ligger dock västerut vid Observatoriet. I denna skala är till exempel Jordens diameter 6 millimeter och solens diameter 700 millimeter. Månens avstånd från jorden är 190 millimeter (månen ingår dock inte i modellen). Rymdsonden Cassini flög i hastigheten 114 000 kilometer i timmen, vilket skulle motsvara 56 millimeter i timmen i modellen. Avståndet till den närmaste stjärnan, Alfa Centauri, skulle motsvara 20 700 kilometer i modellen, vilket är lite drygt ett halvt varv runt Jorden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (13 januari 2017). ”Landets museer slog nytt besöksrekord 2016”. Pressmeddelande. Läst 14 januari 2017.
  2. ^ Göteborgs kalender för 1857, redaktör S A Hedlund & Anton Berg, Göteborg 1857, s. 140.
  3. ^ Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum 2001, s. 91.
  4. ^ Göteborgs-Posten,1997-10-11, s. 29
  5. ^ Göteborg berättar om igen, Bengt A. Öhnander 1997, s. 93-95.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 174-175. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 91. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
  • Göteborg ‒ handbok för resande, Octavia Carlén 1869 s. 69-72
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Ralf Scander 1982 s.46, 54, 90, 93, 101 & 163
  • GHT, 26 oktober 1940, "Hur Slottsskogsmuseet blev till ‒ några personliga minnen," av L.A.
  • Hedlund S. A., Berg Anton, red (1970[1857]). Göteborgs kalender för 1857. Stockholm: Rediviva. sid. 140. Libris 147921 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 63. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 
  • Öhnander, Bengt A. (1997). Göteborg berättar om igen. Göteborg: Tre böcker. sid. 89-95. Libris 7592985. ISBN 91-7029-326-0 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 94-95. Libris 17831487. ISBN 9789186853907 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]