Göteborgs garnison

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs garnison
Göteborgs garnison heraldiska vapen.PNG
Göteborgs garnisons heraldiska vapen
Datum 1895–
Land Sverige
Typ Garnison
Roll Försvarsmedicin m fl
Storlek Regemente
Förläggningsort Käringberget, Göteborg
Smeknamn Amf 4, Käringberget
Motto "Semper in Primis"
Marsch "Älvsborgsmarschen"
Befälhavare
Nuvarande befälhavare överste Mikael Åkerström (tillika C FömedC)
Nuvarande stf befälhavare överste Leif Härdig (tillika stf C FömedC)
Nuvarande stabschef överstelöjtnant Janne Kilvik

Göteborgs garnison är en paraplyorganisation för Försvarsmaktens enheter i Göteborg. Garnisonen ligger på Göta Älvsgatan vid Käringberget i Göteborg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Skansen Lejonet, den 20 december 2004..JPG

Garnisonens historia sträcker sig tillbaka till Göteborgs fästning1600-talet, där bland annat vallgraven i staden och Bastionen Carolus Rex (vilken även är den enda kvarvarande delen av fästningen) ingick. Under senare delen av 1600-talet anlades även Skansen Kronan, Nya Älvsborgs fästning, Kronhuset, Skansen Lejonet. Själva Göteborgs garnisona historia kan sägas börja genom Försvarsreformen 1901. Då frångick man de gamla mötesplatserna och påbörjade en kasernering av förbanden. Benämningen garnisonen har använts inom försvarsmakten under 1990-talet och framåt. Den innebär att flera förband har samlokaliserats för att åstadkomma ekonomiska besparingar inom försvarsmakten.

Göta Älvsgatan[redigera | redigera wikitext]

Flygbild över Göteborgs Garnison vid Käringberget, inloppet till Göteborgs hamn.

57°40′23″N 11°52′8″Ö / 57.67306°N 11.86889°Ö / 57.67306; 11.86889

1942 påbörjades byggnationen av ett nytt område i Västra Frölunda, som skulle bli hemvist på Västkusten för det unga vapenslaget Kustartilleriet. Tidigare fanns ett detachement ur Karlskrona kustartilleriregemente förlagt till Älvsborgs fästning. Den 1 juli uppsattes Älvsborgs kustartilleriregemente. Totalt på området uppfördes ett 80-tal byggnader. Etablissemanget är idag det enda kvarvarande militära området inom tätorten Göteborg. Idag återfinns här olika detachement från andra förband samt Försvarsmedicincentrum. Där finns både militära och civila enheter som har ett väldigt väl uppbyggt samarbete. Området är inhägnat samt klassat som ett militärt skyddsobjekt. Anläggningen förvaltas av Fortifikationsverket och hyrs av Försvarsmakten tillsammans med civila myndigheter.

Göta Älvsgatan
Försvarsmakten Göteborg garnison Civila myndigheter Upphandlade servicebolag
FömedC - Försvarsmedicincentrum, 2005 -
Organisationen inom Försvarsmakten som är ansvariga för försvarsmedicin.
FömedC utbildar även de två sjukhuskompanierna inom Göteborg garnison.
Kustbevakningen Försvarsrestauranger AB

driver militärrestaurangen och utför vid behov catering till förband.

EBG - Elfsborgsgruppen, 2005 -
Utbildar och stödjer Hemvärnet - de nationella skyddstyrkorna och frivilligorganisationer i Göteborg och före detta Älvsborgs län.
Polisen

(används som övningsområde)

Förenade service

Städar lokalerna

Detachement ur Amf 1: 17. Amfibiebevakningsbåtskompaniet samt 132. Säkerhetskompani Sjö Fortifikationsverket
Detachement ur Marinbasen: Sjöinformationskompani Väst Rekryteringsmyndigheten
Lokalplaneringsenhet Syd Räddningstjänsten storgöteborg
delar ur Försvarsmaktens logistik

Ger stöd och service till de andra förbanden.

Havs & vattenmyndigheten
Samverkanssektionen Göteborg, delar ur Västra militärregionen (MR V) delar av Transportstyrelsen
delar av Sjöfartsverket och Sjö/ flygräddningscentral
Förband/Staber/Centra som varit förlagda på Göta Älvsgatan
Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) 1942 2000
Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) 2000 2004
Västkustens marinkommando (MKV) 1985 2000
Södra militärdistriktet (MD S) 2000 2005
Göteborgsgruppen 2000 2005

Övriga områden som används eller använts[redigera | redigera wikitext]

Högsbo[redigera | redigera wikitext]

57°39′59″N 11°55′49″Ö / 57.66639°N 11.93028°Ö / 57.66639; 11.93028

Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) hade från 1945 sin förläggning i Högsbo. Området är idag Högsbo Sjukhus, en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Regementets skjutbana i Änggården används i dag av flera idrottsföreningar.

Känsö[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Känsö

Försvarsmedicin använder ön Känsö i Göteborgs södra skärgård för övningar i vattnet eller på land.

Nya varvet[redigera | redigera wikitext]

"Vita gaveln" vid Nya varvet, inventariekammare uppförd 1754

57°41′4″N 11°53′30″Ö / 57.68444°N 11.89167°Ö / 57.68444; 11.89167

Huvudartikel: Nya varvet

Karl XII beslöt 1699 att en ny örlogsbas skulle anläggas i staden. Örlogsbasen byggdes mellan åren 1700 och 1823. 1986 upphörde den militära verksamheten och området såldes till olika privata företag. Inom området finns en rad olika kulturhistoriska byggnader, som Ankarhuset, officersmässen Nobis och Fredrik Bloms kanslihus.

Genom åren fanns följande enheter inom området:

  • Göteborgs örlogsvarv och flottstation
  • Fångvårdsstyrelsen (1870-1907)
  • Älvsborgs kustartilleridetachement

Kviberg[redigera | redigera wikitext]

Utsikt från övre plan över kaserngården vid Kvibergs kaserner i Göteborg.

57°44′5″N 12°1′53″Ö / 57.73472°N 12.03139°Ö / 57.73472; 12.03139

Huvudartikel: Kviberg

1895 påbörjades bygget av ett nytt område ämnat för artilleriet på Kvibergsvägen i Göteborg. Etablissemanget uppfördes efter 1892 års härordnings byggnadsprogram. Totalt ingick elva etablissemang i programmet, vilka uppfördes individuellt. Etablissemanget i Kviberg har historisk arkitektur som erinrar om baltisk tegelgotik. Totalt uppfördes ett 50-tal byggnader inom området. Den 1 oktober 1895 flyttade Göta artilleriregemente (A 2) in på området. I början av 1950-talet anpassades området genom nya fordonshallar då regementet motoriserades 1951. I samband med 1958 års försvarsbeslut kom regementet att avvecklas den 31 mars 1962. Området kvarstod dock som militärt då Göteborgs luftvärnskår (Lv 6) omlokaliserades från Högsbo till området. Till Göteborgs luftvärnskår, som den 1 juli 1962 omorganiserades till regemente med nya namnet Göta luftvärnsregemente, knöts en rad olika funktionsförband. Kviberg kom med detta var centrum för större delen av luftvärnet i Sverige. Genom försvarsutredning 1988 uppgick samtliga funktionsskolor inom varje truppslag i ett centrum. För luftvärnet betydde detta att dess funktionsskolor uppgick 1991 i Arméns luftvärnscentrum (LvC), Arméns luftvärnscentrum hade dock sin stab i Norrtälje. I samband med att området skulle lämnas genom försvarsbeslutet 1992, flyttades Göta luftvärnsregemente till Halmstad och ingående enheter i Arméns luftvärnscentrum till Norrtälje, frånsett Luftvärnets tekniska skola (LvTS) vilken omlokaliserades till Östersund och uppgick i Arméns tekniska skola (ATS).[1] Efter att det sista förbandet flyttade ifrån området, sålde Fortifikationsverket området till Göteborgs kommun 1995.

Förband som varit förlagda i Kviberg

Säve[redigera | redigera wikitext]

Västra infarten till nya berget.

57°46′37″N 11°52′13″Ö / 57.77694°N 11.87028°Ö / 57.77694; 11.87028

Huvudartikel: Säve flygbas

Efter Tysklands anfall mot Danmark och Norge under andra världskriget beslutades det att uppföra en flottilj i anslutning till Göteborg. Byggnadsprojektet hade till en början ej något fast byggnadsprogram med anledningen av brådskan i den svenska mobiliseringen. De första byggnaderna utgjordes av fältbaracker. Området blev först i Sverige med att få en berghangar som stod färdig 1942. Totalt uppfördes ett 60-tal byggnader. 1969 avvecklades flygflottiljen och in på området flyttade Värnpliktkontoret som fanns där fram till 1988. Idag är området en fungerande flygplats med namnet Göteborg City Airport. Idag finns det kvar en skjutbana som fortfarande används av Försvarsmakten.

Förband som varit förlagda i Säve

Sisjöns skjutfält[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sisjöns skjutfält

Är ett övningsområde som används exempelvis för stridsövningar. Polisen har även utnyttjat området för övningar. Området ligger i Mölndals kommun men granne till Sisjön i Göteborg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Skrift[redigera | redigera wikitext]

  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från Kastaler, Kastell och Kaserner. Stockholm: Probus förlag. sid. 380-397. ISBN 91-87184-75-2 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksdagen.se Proposition 1991/92:102 Totalförsvarets utveckling till och med budgeåret 1996/97 samt anslag för budgetåret 1992/93 Läst 16 december 2011

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]