Göteborgs handelsbank

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bankens forna huvudkontor vid Södra Hamngatan.

Göteborgs handelsbank var en svensk affärsbank som bildades 1897. Initiativtagare var Stockholms Handelsbanks vd Louis Fraenckel. Fraenckel, som ansåg det olämpligt att banken var direkt ägare av bankkontor utanför Stockholm, hade åren innan grundat och slutit samarbetsavtal med Jönköpings handelsbank, Skånska handelsbanken samt Sundsvalls Handelsbank för att ta vara på det uppsving för det ekonomiska livet som gjorde att efterfrågan på banktjänster steg.

Samarbetsavtalet löpte ut 1903 utan att förnyas, och därefter agerade banken mer självständigt. 1906 tog man över Jönköpings handelsbank.

Banken utvecklades väl under krigsåren och 1919 fusionerades man med Industribanken under namnet Nordiska Handelsbanken. Med Industribanken följde ett flertal tyngande affärer, och den nya banken tvingades 1925 till rekonstruktion med hjälp av Kreditkassan som därefter kom att äga halva banken. Efter rekonstruktionen återtog man namnet Göteborgs Handelsbank.[1]

1949 såldes Göteborgs handelsbank till Skandinaviska Banken, men 14 av dess kontor överfördes till Jordbrukarbanken (som tidigare också rekonstruerats av Kreditkassan) och genom sammanslagningen bildades 1951 Sveriges Kreditbank.[2]

Huvudkontor[redigera | redigera wikitext]

Banken startade i hyrda lokaler på Södra Hamngatan 25. 1901 köpte man det Gibsonska huset på Södra Hamngatan 17 vilket revs. Efter arkitekten Ernst Krügers ritningar restes 1904-1905 en fyra våningar hög barockfasad av granit. Den glasövertäckta bankhallen placerades på innergården. Efter fusionen med Industribanken 1919 tillkom även grannfastigheten på Södra Hamngatan 19-21. Här restes 1921-25 en ny bankbyggnad i 1920-talsklassicism ritad av Arvid Fuhre och Conny Nyquist.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Oskar Broberg - Svenska värden, En studie av riskkapital och industriell omvandling 1916-25 Ekonomisk-historiska institutionen (Handelshögskolan Göteborgs universitet)
  2. ^ Från världskrig till världskrig (Sveriges Riksbank) s.287
  3. ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1981). Bankbyggande i Sverige. Stockholm: Liber Förlag. sid. 337. Libris 7260267. ISBN 91-38-05745-X