Göteborgs kommun

	Göteborgs kommun; Göteborgs stad; Kommun
	Göteborgs stadshus (kommunhus)
Slogan	Goa Göteborg, lilla London
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland; Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–); Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Göteborg
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	1 025,32 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	447,84 kvadratkilometer
- därav vatten	577,48 kvadratkilometer
Folkmängd	583 056 (2020-12-31)
Bef.täthet	1 301,93 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°42′00″N 11°56′00″Ö / 57.7°N 11.933333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1355
Anställda	38 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1480
Postnummer	400 10–418 79
Riktnummer	(+46) 31
GeoNames	2711533
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Uppslagsordet ”Göteborgs stad” leder hit. För den historiska stadskommunen, se Göteborgs stad (stadskommun). För tätorten, se Göteborg.

Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg. Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan delar av Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde. Tillsammans med kranskommunerna ingår Alingsås kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län samt Tjörns kommun och Stenungsunds kommun i före detta Göteborgs och Bohus län i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

Lundby 19 juni 1891 i Lundby landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1905/1906 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
Krokslätt 23 oktober 1884 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
Gårda 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
Lunden 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
Hagen 19 augusti 1910 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
Långedrag 25 januari 1907 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
Älvsborg 1 januari 1922 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1944/1945 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
Asperö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Brännö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1922
Donsö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Styrsö 4 maj 1923 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Vrångö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Tingstad 9 september 1904 i Backa landskommun, som upplöstes vid utgången av 1926

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun och ytterligare områden införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades vid kommunreformen 1970 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).^[7]

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting.

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.^[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs stadsvapen

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.^[9]

Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.^[10]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad^[10] och övertogs oförändrat av kommunen.

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2020

År			Invånare
1810			31 882
1820			37 894
1830			41 603
1840			42 617
1850			50 040
1860			62 941
1870			74 752
1880			99 118
1890			134 551
1900			167 871
1910			204 272
1920			245 699
1930			272 833
1940			309 564
1950			370 832
1960			423 983
1970			465 527
1980			431 273
1990			433 042
2000			466 990
2010			513 751
2020			583 056
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid^{[död länk]} och DDB UMU.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 197 893, eller 35,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 564 039 den 31 december 2017).^[11]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 564 039 personer. Av dessa var 146 937 personer (26,05 %) födda i ett annat land än Sverige.^[11]

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[12]

Födelseland^[12]
31 december 2014
Nr	Land/region	Antal	Andel av totala befolkningen	Andel av utrikes födda
1	Sverige	&&&&&&&&&0411181.&&&&&0411 181	76,0 %	–
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&015295.&&&&&015 295	2,8 %	11,8 %
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&013584.&&&&&013 584	2,5 %	10,5 %
4	Irak	&&&&&&&&&&011872.&&&&&011 872	2,2 %	9,1 %
5	Iran	&&&&&&&&&&011706.&&&&&011 706	2,2 %	9,0 %
6	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&08744.&&&&&08 744	1,6 %	6,7 %
7	Somalia	&&&&&&&&&&&06912.&&&&&06 912	1,3 %	5,3 %
8	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&06863.&&&&&06 863	1,3 %	5,3 %
9	Finland	&&&&&&&&&&&06793.&&&&&06 793	1,3 %	5,2 %
10	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&06437.&&&&&06 437	1,2 %	5,0 %
11	Polen	&&&&&&&&&&&05757.&&&&&05 757	1,1 %	4,4 %
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&05310.&&&&&05 310	1,0 %	4,1 %
13	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&05089.&&&&&05 089	0,9 %	3,9 %
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&04441.&&&&&04 441	0,8 %	3,4 %
15	Syrien	&&&&&&&&&&&03361.&&&&&03 361	0,6 %	2,6 %
16	Kina	&&&&&&&&&&&03066.&&&&&03 066	0,6 %	2,4 %
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&02832.&&&&&02 832	0,5 %	2,2 %
18	Norge	&&&&&&&&&&&02713.&&&&&02 713	0,5 %	2,1 %
19	Nordamerika	&&&&&&&&&&&02694.&&&&&02 694	0,5 %	2,1 %
20	Thailand	&&&&&&&&&&&01788.&&&&&01 788	0,3 %	1,4 %
21	Danmark	&&&&&&&&&&&01751.&&&&&01 751	0,3 %	1,3 %
22	Afghanistan	&&&&&&&&&&&01546.&&&&&01 546	0,3 %	1,2 %
23	Island	&&&&&&&&&&&&0580.&&&&&0580	0,1 %	0,4 %
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0408.&&&&&0408	0,1 %	0,3 %
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390	0,1 %	0,3 %
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032	0,01 %	0,02 %

Stad eller kommun[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då kommunen uppfattar det mer som ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).^[13] Denna uppfattning skiljer sig åt från de flesta andra kommuner (exempelvis Stockholm, Malmö, Västerås och Solna) som använder stadsbegreppet.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, stadsområden, mellanområden, primärområden och basområden[redigera | redigera wikitext]

Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden under åren 2011–2020.

Kommunen indelades under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 i tio stadsdelsnämndsområde, som i sin tur består av 96 primärområden.

Stadsdelsnämndsområdena var följande:

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.^[14] . Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Ett antal primärområden bildar Mellanområden, vilka anpassats för stadsdelsnämndernas verksamheter. De finns upprättade, dels enligt den gamla stadsdelsnämndsorganisationen för åren 2017–2020, och dels enligt den nya organisationen från och med 2021. Den äldre indelningen kommer inte att uppdelas med statistik efter 2020.^[15]

I samband med avvecklingen av stadsdelsnämnderna vid årsskiftet 2020/2021 infördes fyra stadsområden (SO), som huvudsakligen är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämndsområdena, med undantag för en justering av industriområdet mellan Säveån och E20, som tidigare tillhörde stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.^[15]

De nya stadsområdena och motsvarande stadsdelsnämnder
Stadsområde med nummer (SO)	Stadsdelsnämnder (SDN)
1 Nordost	Angered och Östra Göteborg*
2 Centrum	Centrum, Majorna–Linné och Örgryte–Härlanda*
3 Sydväst	Askim–Frölunda–Högsbo och Västra Göteborg
4 Hisingen	Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen

*Industriområdet mellan Säveån och E20, tillhörde tidigare stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.

Stadsområdena används för att dela upp statistik liksom för att dela upp socialtjänster i fyra socialförvaltningar, en för varje stadsområde.^[16]

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Göteborgs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande 36 distrikt^[17]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Göteborg (del av), 457 927
Gunnared och Hammarkullen, 45 106
Torslanda, 23 088
Billdal (del av), 4 440
Olofstorp, 3 746
Donsö, 1 446
Nolvik, 1 373
Styrsö, 1 324
Angered, 1 062
Brännö, 918
Säve, 759
Helgered, 633
Tumlehed, 623
Asperö, 398
Stenared (del av), 393
Vrångö, 351
Gundal och Högås (del av), 109

Större öar[redigera | redigera wikitext]

Hisingen

Göteborgs södra skärgård[redigera | redigera wikitext]

Vrångö

Göteborgs norra skärgård[redigera | redigera wikitext]

Öarna ingår i Öckerö kommun

Politik och organisation[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige leds av ett presidium med ordförande och förste vice ordförande från den styrande minoriteten och andre och tredje vice ordförande från oppositionen.

Anneli Rhedin (M), Ordförande
Pär Gustafsson (L), Förste vice ordförande
Håkan Eriksson (V), Andre vice ordförande
Åse-Lill Törnqvist (MP), Tredje vice ordförande

Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.

Kommunfullmäktigeledamöter valda 2018
MP	Åse-Lill Törnqvist, 3:e vice ordf.	MP	Abdullahi Mohamed	S	Admir Ramadanovic	SD	Agneta Kjaerbeck
M	Toni Orsulic	S	Ali Moeeni Taghavi	M	Anders PD Svensson	M	Anders Sundberg
D	Jahja Zeqiraj	L	Ann Catrine Fogelgren	S	Ann-Sofie Hermansson	D	Anna Karin Hammarstrand
V	Håkan Eriksson, 2:e vice ordf.	M	Anneli Rhedin, ordf.	S	Aslan Akbas	L	Axel Darvik
M	Axel Josefson	D	Bengt-Åke Harrysson	V	Bettan Andersson	SD	Björn Tidland
MP	Bosse Parbring	S	Camilla J R-M Widman	SD	Christer Hätting	V	Daniel Bernmar
KD	David Lega	MP	Emmali Jansson	C	Emmyly Bönfors	L	Eva Flyborg
V	Gertrud Ingelman	M	Hampus Magnusson	M	Hanna Friberg	V	Hanna Klang
V	Helen Edenryd	L	Helene Odenjung	D	Henrik Munck	S	Håkan O Hallengren
S	Ingrid Andreae	D	Iréne Sjöberg-Lundin	D	Jan-Olof Ekelund	V	Jenny Broman
D	Jessica Blixt	SD	Jimmy Ståhl	V	Johan Zandin	V	Johanna Elisasson
S	Jonas Attenius	M	Jonas Ransgård	SD	Jörgen Fogelklou	KD	Kalle Bäck
D	Karin Lindberg	MP	Karin Pleijel	SD	Karl Robbjens	L	Kristina Bergman Alme
M	Kristina Tharing	S	Lena Landén Ohlsson	KD	Maria Berntsson	M	Marie-Louise Hänel Sandström
D	Mariette Risberg	S	Marina Johansson	S	Mariya Voyvodova	D	Martin Wannholt
M	Mattias Tykesson	V	Mikael Wallgren	C	Naod Habtemichael	S	Patrick Gladh
SD	Pernilla Taxén Börjesson	D	Peter Danielsson	L	Pär Gustafsson, 1:e vice ordf.	S	Roshan Yigit
C	Sabina Music	S	Shadiye Heydari	S	Shahbaz Khan	M	Sofie Gyllenwaldt
FI	Stina Svensson	S	Susanne Ligander Sillberg	FI	Teysir Subhi	V	Tony Haddou
D	Ulf Bodström	MP	Ulf Kamne	D	Veronica Öjeskär
S	Viktoria Tryggvadottir	D	Åse Victorin

Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

6

33

7

27

8

6

33

7

27

8

81

86,2

65

16

1973

7

32

11

19

12

7

32

11

19

12

81

88,6

62

19

1976

6

35

10

17

13

6

35

10

17

13

81

87,7

57

24

1979

8

31

1

7

16

18

8

31

7

16

18

81

85,8

51

30

1982

8

35

1

5

9

21

8

35

5

9

21

81

86,9

49

32

1985

8

31

3

2

4

16

17

8

31

4

16

17

81

85,0

51

30

1988

7

30

9

4

13

1

17

7

30

9

4

13

17

81

81,2

48

33

1991

6

29

5

4

1

10

5

21

6

29

5

4

10

5

21

81

81,4

47

34

1994

8

37

5

1

8

1

21

8

37

5

8

21

81

81,2

43

38

1998

11

28

5

6

9

22

11

28

5

6

9

22

81

73,35

43

38

2002

10

29

6

14

5

17

10

29

6

14

5

17

81

74,09

43

38

2006

7

31

7

1

9

5

20

7

31

7

9

5

20

81

76,22

42

39

2010

7

25

9

3

5

7

2

23

7

25

9

5

7

23

81

78,99

45

36

2014

8

20

9

3

6

5

7

3

20

8

20

9

6

5

7

20

81

79,20

42

39

2018

11

17

6

2

7

14

3

6

3

12

11

17

6

7

14

6

12

81

81,05

40

41

Hisingens Kommunala Väljare, gick upp i Miljöpartiet.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Östra Göteborg, Bergsjön, Östra	59,08 %	20,47 %
DEM	Askim-Frölunda-Högsbo, Hovås, Södra	44,25 %	16,95 %
M	Askim-Frölunda-Högsbo, Uggleberget	39,81 %	14,53 %
V	Majorna-Linné, Klareborgsgatan m fl	36,01 %	12,56 %
SD	Askim-Frölunda-Högsbo, Järnbrott, Ö	19,24 %	8,29 %
L	Askim-Frölunda-Högsbo, Billdal, N	14,34 %	7,23 %
MP	Majorna-Linné, Masthugget, Övre	17,37 %	6,94 %
C	Centrum, Mossen	11,95 %	3,95 %
KD	Västra Göteborg, Donsö-Vrångö	39,91 %	3,32 %
FI	Lundby, Brämaregården, Södra	8,24 %	2,30 %
VV	Norra Hisingen, Åketorp	5,06 %	1,91 %
KP	Östra Göteborg, Gregorianska g. m fl	2,51 %	0,49 %
RS	Angered, Hammarkullen, Västra	18,31 %	0,32 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Politiska styren[redigera | redigera wikitext]

År	Partier
1991-1994^[18]	M	FP	KD	C
1994-1998	S	V	MP
1998-2002	S	V	MP
2002-2006	S	V	MP
2006-2007	S	V	MP
2007-2010	S	MP
2010-2014	S	MP	V
2014-2018	S	MP	V	FI
2018-	M	L	C	KD

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Ordinarie ledamöter, mandatperiod 2019-2022[redigera | redigera wikitext]

Axel Josefson, ordförande (M)
Helene Odenjung, 1:e vice ordförande (L)
Daniel Bernmar, 2:e vice ordförande (V)
Hampus Magnusson (M)
Emmyly Bönfors (C)

Kommunalråd och biträdande kommunalråd 2019-2022[redigera | redigera wikitext]

Kommunalråd
Styrande minoritet	M	Axel Josefson
Styrande minoritet	M	Hampus Magnusson
Styrande minoritet	L	Helene Odenjung
Styrande minoritet	C	Emmyly Bönfors
Opposition	V	Daniel Bernmar
Opposition	V	Grith Fjeldmose
Opposition	MP	Karin Pleijel
Opposition	S	Blerta Hoti
Opposition	S	Marina Johansson
Opposition	S	Jonas Attenius
Opposition	D	Martin Wannholt
Opposition	D	Jessica Blixt
Opposition	SD	Jörgen Fogelklou
Biträdande kommunalråd
Majoritet	M	Nina Miskovsky
Majoritet	KD	Elisabet Lann
Opposition	S	Viktoria Tryggvadottir Rolka
Opposition	V	Jenny Broman
Opposition	D	Henrik Munck

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Sören Mannheimer	1985	1988	Socialdemokraterna
Göran Johansson	1988	1991	Socialdemokraterna
Johnny Magnusson	1991	1994	Moderaterna
Göran Johansson	1994	2009	Socialdemokraterna
Anneli Hulthén	2009	2016	Socialdemokraterna
Ann-Sofie Hermansson	2016	2018	Socialdemokraterna
Axel Josefson	2018		Moderaterna

Interkommunal samverkan[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunalskatt[redigera | redigera wikitext]

Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.

Politisk indelning av kommunen[redigera | redigera wikitext]

Kommunen var under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som hade hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.^[19] Genom beslut i kommunfullmäktige i november 2019 avvecklades stadsdelsnämnderna och social resursnämnd och ersattes med sex facknämnder från och med den 1 januari 2021.^[16]

Stadsdelsnämnder[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs stadsdelsnämnder

Stadsdelsnämnderna administrerade exempelvis äldreomsorg och socialtjänst. Nämnderna var politiskt tillsatta med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd hade en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgjorde tjänstemannaorganisationen.

Under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 var kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:^[19]

Angered
Askim-Frölunda-Högsbo
Centrum
Lundby

Majorna-Linné
Norra Hisingen
Västra Göteborg

Västra Hisingen
Örgryte-Härlanda
Östra Göteborg

De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.

De sex nya förvaltningarna från och med den 1 januari 2021 är:^[16]

Förvaltningen för funktionsstöd
Socialförvaltningen Centrum
Socialförvaltningen Hisingen
Socialförvaltningen Nordost
Socialförvaltningen Sydväst
Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen

Viss verksamhet i stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning fördes över till redan befintliga facknämnder:^[16]

Kulturskolan överfördes till grundskolenämnden
Tillståndsenheten överfördes till miljö- och klimatnämnden
Stora delar av måltid, lokalvård och vaktmästeri överfördes till grundskolenämnden och förskolenämnden
Medborgarkontoren överfördes till nämnden för konsument- och medborgarservice
Kulturhusen överfördes till kulturnämnden

Facknämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunens facknämnder är:^[20]

Arkivnämnden
Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Förskolenämnden
Grundskolenämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Kommunstyrelsen
Kretslopp och vattennämnden

Kulturnämnden
Lokalnämnden
Miljö- och klimatnämnden
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning
Nämnden för Inköp och upphandling
Nämnden för Intraservice
Nämnden för konsument och medborgarservice
Park- och naturnämnden

Stadsrevisionen
Social resursnämnd
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Överförmyndarnämnden

Färdtjänstnämnden som tidigare funnits upphörde att existera 1 januari 2016 och gick in i Trafiknämnden. Trafiknämnden skapade då ett färdtjänstutskott som handhar dessa frågor.^[21]

Fackförvaltningar[redigera | redigera wikitext]

På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.

Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen
Fastighetskontoret
Förskoleförvaltningen
Förvaltningen för inköp och upphandling
Förvaltningen för konsument och medborgarservice (inkl överförmyndaren)
Förvaltningen kretslopp och vatten
Grundskoleförvaltningen
Idrotts- och föreningsförvaltningen

Intraservice
Kulturförvaltningen
Lokalförvaltningen
Miljöförvaltningen
Park- och naturförvaltningen
Regionarkivet
Social resursförvaltning

Stadsbyggnadskontoret
Stadsledningskontoret
Stadsrevisionen
Trafikkontoret (Färdtjänstförvaltningen ingår som enhet i Trafikkontoret sedan 01-01-16)
Utbildningsförvaltningen
Valnämndens kansli

Bolag[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun äger ca 102^[22] bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

Valkrets[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalands län.

Vänorter och systerstäder[redigera | redigera wikitext]

Vänorter:

Systerstäder:

Samarbetsstäder:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs online läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 15 september 2014.
^ [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70
^ [a b] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018.
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
^ [a b] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 31 december 2020.
^ [a b c d] ”Ny nämndorganisation 2021”. Göteborgs Stad. https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20206284330566. Läst 31 december 2020.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016
^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
^ ”Facknämnder”. Göteborgs Stad. https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.fa16dea8-f47a-4c02-9725-d9455371f692. Läst 31 december 2021.
^ ”Trafiknämndens uppdrag”. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/trafikkontoret/politik/namndens-uppdrag/!ut/p/z1/hY5BC4IwHMU_jdf9_y51W7cRIVgWdNF2CY2lgjqZq0GfPjsGRe_2eL_He6CgBDVWj66pXGfGql_8WSWXiKYYZlG4S7eSoYw3NM4Px1V-YlD8A9QS4w9JhAxUVw_EXweChNKYccqF4CziIhHsvS_HesUbUFbftNWW3O1yq3VumtcBBui9J40xTa_JrAP81mjN7KD8AGEayudeF_IF1GeTDg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 mars 2017.
^ ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. https://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Distriktsindelning i Göteborgs kommun.

Göteborgs Stad
Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs kommun.
Bilder & media

[daee69124b11dcd7b55930e32b2bc7da2778186f-1] Bra slogan guld värd för kommunen, Sydsvenskan, 15 juli 2007, läs online läs online, (Källa från Wikidata)

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)

[0659ce8b7e95aea8b374aac9226fa3b408cd09c7-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)

[9a24f7c0208b05d6be97077d855671d1dfdbc0dd-6] ämtat från: tyskspråkiga Wikipedia, (Källa från Wikidata)

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 15 september 2014.

[Streiffert_1992-10] [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70

[:0-11] [a b] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018.

[Scbfödelseland-12] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016

[13] Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.

[14] Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10

[GS-omrind-15] [a b] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 31 december 2020.

[GS-nyorg-2021-16] [a b c d] ”Ny nämndorganisation 2021”. Göteborgs Stad. https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20206284330566. Läst 31 december 2020.

[17] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[SKLval-18] Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016

[GS-SP-19] [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden

[20] ”Facknämnder”. Göteborgs Stad. https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.fa16dea8-f47a-4c02-9725-d9455371f692. Läst 31 december 2021.

[21] ”Trafiknämndens uppdrag”. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/trafikkontoret/politik/namndens-uppdrag/!ut/p/z1/hY5BC4IwHMU_jdf9_y51W7cRIVgWdNF2CY2lgjqZq0GfPjsGRe_2eL_He6CgBDVWj66pXGfGql_8WSWXiKYYZlG4S7eSoYw3NM4Px1V-YlD8A9QS4w9JhAxUVw_EXweChNKYccqF4CziIhHsvS_HesUbUFbftNWW3O1yq3VumtcBBui9J40xTa_JrAP81mjN7KD8AGEayudeF_IF1GeTDg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 mars 2017.

[22] ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. https://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]