Göteborgs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Göteborgs stad. För tätorten, se Göteborg.
Göteborgs kommun
Göteborgs stad (Göteborgs Stad)
Kommun
Göteborgs stadshus (kommunhus)
Göteborgs stadshus (kommunhus)
Göteborg kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Göteborgs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland, Bohuslän
Domsaga Göteborgs domsaga
Läge 57°42′N 11°56′Ö / 57.700°N 11.933°Ö / 57.700; 11.933
Centralort Göteborg
Areal 462,09 km² (2015-01-01)[1]
193:e största (av 290)
 - land 447,88 km²
 - vatten 14,21 km²
 - storstadsområde 3 694,45 km²(2016[2])
Folkmängd 551 449 (2016-06-30)[2]
2:a största (av 290)
 - centralort 549 839 (2010)
2:a största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 988 355 (2016[2])
del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet 1 231,24 invånare/km²[2][1]
8:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 268 invånare/km²
GeoNames 2711533
Kommunkod 1480
Tätortsgrad (%) 98,9 (2010)[3]
Antal anställda 34 525 (2014-11)[4]
Göteborg Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: goteborg.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg. Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan norra Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde. Tillsammans med kranskommunerna ingår Alingsås kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län samt Tjörns kommun och Stenungsunds kommun i före detta Göteborgs och Bohus län i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun och ytterligare områden införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades vid kommunreformen 1970 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).[5]

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs stadsvapen
Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.[7]

Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.[8]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad[8] och övertogs oförändrat av kommunen.

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2010
År Invånare
1810
  
31 882
1820
  
37 894
1830
  
41 603
1840
  
42 617
1850
  
50 040
1860
  
62 941
1870
  
74 752
1880
  
99 118
1890
  
134 551
1900
  
167 871
1910
  
204 272
1920
  
245 699
1930
  
272 833
1940
  
309 564
1950
  
370 832
1960
  
423 983
1970
  
465 527
1980
  
431 273
1990
  
433 042
2000
  
466 990
2010
  
513 751
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU[död länk].

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 175 520, eller 32,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 541 145 den 31 december 2014).[9]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 541 145 personer. Av dessa var 129 964 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

Stad eller kommun[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då det mer är ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).[11]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, primärområden och basområden[redigera | redigera wikitext]

Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden 2012.

Kommunen indelas i tio stadsdelsnämndsområde som i sin tur består av 96 primärområden.

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.[12] . Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Göteborgs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Av kommunens befolkning bor 91,7 procent inom tätorten Göteborg. Dessutom finns ytterligare 20 tätorter (med sammanlagt 34 000 invånare) och ett antal småorter helt eller delvis inom kommunen. 3 307 personer, eller 0,7 procent av Göteborgs kommuns befolkning anses som boende på landsbygden.

Större öar[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs södra skärgård[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs norra skärgård[redigera | redigera wikitext]



Politik och organisation[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.

Kommunfullmäktigeledamöter 2014–2018
S
Lena Malm, ordf.
M
Jonas Ransgård
M
Annette Olsson
V
Johan Zandin
MP
Åse-Lill Törnqvist, vice ordf.
S
Mariya Voyvodova
M
Johanna Svartnäs
V
Ann Karlsson
M
Elisabet Rothenberg, 2:e vice ordf.
S
Tord Karlsson
M
Mats Brodefors
V
Bettan Andersson
FP
Piotr Kiszkiel, 3:e vice ordf.
S
Cecilia Dalman Eek
M
Birgitta Simonsson
V
Monika Djurner
S
Anneli Hulthén
S
Ali Moeeni
M
Axel Josefsson
VV
Tom Heyman
S
Dario Espiga
S
Reger Shafik
M
Hampus Magnusson
VV
Theo Papaioannou
S
Marina Johansson
S
Hanna Lindquist
M
Christer Holmgren
VV
Catarina Pettersson
S
Johan Nyhus
S
Alma Handzar
M
Åsa Hartzell
VV
Marie-Louise Bergström
S
Mats Karlsson
S
Robert Hammarstrand
MP
Özgür Tasbas
VV
Anders Åkvist
S
Endrick Schubert
S
My Alnebratt
MP
Ronnie Ljung
M
Martin Wannholt
S
Mats Arnsmar
S
Sofi Bringsoniou
MP
Mohamud Dayib
FI
Sanna Ghotbi
S
Jahja Zeqiraj
S
Conny Johansson
MP
Anna Sibinska
FI
Julia Bahner
S
Anna Hedman
MP
Michael Törnqvist
V
Yasmine Posio Nilsson
FI
Stina Svensson
FP
Helene Odenjung
MP
Stefan Kristiansson
V
Daniel Bernmar
SD
Lars Hansson
FP
Ann Catrine Fogelgren
MP
Karin Pleijel
KD
David Lega
SD
Staffan Levinsson
FP
Kristina Bergman Alme
MP
Ulf Kamne
KD
Marianne Bergman
SD
Jörgen Fogelklou
M
Ingela Ferneborg
FP
Axel Darvik
KD
Maria Berntsson
SD
Björn Tidland
M
Pär-Ola Mannefred
FP
Kristina Palmgren
M
Anders Källström
SD
Jimmy Ståhl
M
Marie-Louise Hänel Sandström
FP
Bo Anderssen
M
Rustan Hälleby
SD
Tord Larsson
M
Maria Rydén
M
Emilie Lotterberg
V
Bobbo Malmström
M
Kristina Tharing
M
Mattias Tykesson
V
Jenny Broman

Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP KP FI HKV SD VV NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 6 33 7 27 8
6 33 7 27 8
81 86,2
65 16
1973 7 32 11 19 12
7 32 11 19 12
81 88,6
62 19
1976 6 35 10 17 13
6 35 10 17 13
81 87,7
57 24
1979 8 31 1 7 16 18
8 31 7 16 18
81 85,8
51 30
1982 8 35 1 1 1 5 9 21
8 35 5 9 21
81 86,9
49 32
1985 8 31 3 2 4 16 17
8 31 4 16 17
81 85,0
51 30
1988 7 30 9 4 13 1 17
7 30 9 4 13 17
81 81,2
48 33
1991 6 29 5 4 1 10 5 21
6 29 5 4 10 5 21
81 81,4
47 34
1994 8 37 5 1 8 1 21
8 37 5 8 21
81 81,2
43 38
1998 11 28 5 6 9 22
11 28 5 6 9 22
81 73,35
43 38
2002 10 29 6 14 5 17
10 29 6 14 5 17
81 74,09
43 38
2006 7 31 7 1 1 9 5 20
7 31 7 9 5 20
81 76,22
42 39
2010 7 25 9 3 5 7 2 23
7 25 9 5 7 23
81 78,99
45 36
2014 8 20 9 3 6 5 7 3 20
8 20 9 6 5 7 20
81 79,20
42 39
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Ordinarie ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Interkommunal samverkan[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunalskatt[redigera | redigera wikitext]

Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.

Politisk indelning av kommunen[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är sedan den 1 januari 2011 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.[14]


Stadsdelsnämnder[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämnderna administrerar exempelvis skola och omsorg. Nämnderna är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.

Sedan den 1 januari 2011 är kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:[14]

  • Angered
  • Askim-Frölunda-Högsbo
  • Centrum
  • Lundby
  • Majorna-Linné
  • Norra Hisingen
  • Västra Göteborg
  • Västra Hisingen
  • Örgryte-Härlanda
  • Östra Göteborg

De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.


Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:

  • Byggnadsnämnden
  • Fastighetsnämnden
  • Färdtjänstnämnden
  • Idrotts- och föreningsnämnden
  • Kretslopp och vattennämnden
  • Kulturnämnden
  • Lokalnämnden
  • Miljö- och klimatnämnden
  • Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning
  • Nämnden för Intraservice
  • Nämnden för konsument och medborgarservice
  • Park- och naturnämnden
  • Social resursnämnd
  • Trafiknämnden
  • Utbildningsnämnden
  • Valnämnden
  • Överförmyndarnämnden

Fackförvaltningar[redigera | redigera wikitext]

På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.

  • Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen
  • Fastighetskontoret
  • Färdtjänstförvaltningen
  • Förvaltningen för konsument och medborgarservice
  • Förvaltningen kretslopp och vatten
  • Idrotts- och föreningsförvaltningen
  • Intraservice
  • Kulturförvaltningen
  • Lokalförvaltningen
  • Miljöförvaltningen
  • Park- och naturförvaltningen
  • Regionarkivet
  • Social resursförvaltning
  • Stadsbyggnadskontoret
  • Stadsledningskontoret
  • Stadsrevisionen
  • Trafikkontoret
  • Utbildningsförvaltningen
  • Valnämndens kansli
  • Överförmyndarförvaltningen

Bolag[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun äger ca 102[15] bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

Valkrets[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.

Vänorter och systerstäder[redigera | redigera wikitext]

Vänorter:

Systerstäder:

Samarbetsstäder:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  8. ^ [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  11. ^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
  12. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
  15. ^ ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. http://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

KML is from Wikidata

Distriktsindelning i Göteborgs kommun.