Göteborgs kommun
| Göteborgs kommun Göteborgs stad Kommun | |
 Göteborgs stadshus (kommunhus) | |
| Slogan | Öppen för världen[1] |
|---|---|
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
| Landskap | Västergötland Bohuslän |
| Län | Västra Götalands län (–) Göteborgs och Bohus län (–) |
| Centralort | Göteborg |
| Inrättad | 1 januari 1971 |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 1 025,32 kvadratkilometer ()[2] |
| - därav land | 447,84 kvadratkilometer[2] |
| - därav vatten | 577,48 kvadratkilometer[2] |
| Folkmängd | 589 383 ()[3] |
| Bef.täthet | 1 316,06 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 57°42′00″N 11°56′00″Ö / 57.7°N 11.933333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Göteborgs domkrets |
| Om förvaltningen | |
| Org.nummer | 212000-1355[4] |
| Anställda | 38 175 ()[5] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Koder och länkar | |
| Kommunkod | 1480 |
| Postnummer | 400 10–418 79[6] |
| Riktnummer | (+46) 31 |
| GeoNames | 2711533 |
| Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
| Redigera Wikidata | |
Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg. Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan delar av Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.
Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde. Tillsammans med kranskommunerna ingår Alingsås kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län samt Tjörns kommun och Stenungsunds kommun i före detta Göteborgs och Bohus län i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).
Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.
I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:
- Lundby 19 juni 1891 i Lundby landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1905/1906 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
- Krokslätt 23 oktober 1884 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
- Gårda 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
- Lunden 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
- Hagen 19 augusti 1910 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
- Långedrag 25 januari 1907 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
- Älvsborg 1 januari 1922 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1944/1945 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
- Asperö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Brännö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1922
- Donsö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Styrsö 4 maj 1923 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Vrångö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Tingstad 9 september 1904 i Backa landskommun, som upplöstes vid utgången av 1926
Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun. Landskommunerna Torslanda, Tuve, Säve och Angered samt Bergums församling ur Stora Lundby landskommun införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades 1971 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).[7]
Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting.
Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.[8]
Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]
Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.[9]
Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.[10]
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad[10] och övertogs oförändrat av kommunen.
Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2022 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1810 | 31 882 | |||
| 1820 | 37 894 | |||
| 1830 | 41 603 | |||
| 1840 | 42 617 | |||
| 1850 | 50 040 | |||
| 1860 | 62 941 | |||
| 1870 | 74 752 | |||
| 1880 | 99 118 | |||
| 1890 | 134 551 | |||
| 1900 | 167 871 | |||
| 1910 | 204 272 | |||
| 1920 | 245 699 | |||
| 1930 | 272 833 | |||
| 1940 | 309 564 | |||
| 1950 | 370 832 | |||
| 1960 | 423 983 | |||
| 1970 | 465 527 | |||
| 1980 | 431 273 | |||
| 1990 | 433 042 | |||
| 2000 | 466 990 | |||
| 2010 | 513 751 | |||
| 2020 | 583 056 | |||
| 2022 | 589 383 | |||
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021 och DDB UMU. | ||||
Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 197 893, eller 35,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 564 039 den 31 december 2017).[11]
Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]
Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 564 039 personer. Av dessa var 146 937 personer (26,05 %) födda i ett annat land än Sverige.[11]
I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[12]
| Födelseland[12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| Nr | Land/region | Antal | Andel av totala befolkningen |
Andel av utrikes födda |
| 1 |  Sverige |
411 181 | 76,0 % | – |
| 2 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
15 295 | 2,8 % | 11,8 % |
| 3 | Asien: Övriga länder | 13 584 | 2,5 % | 10,5 % |
| 4 |  Irak |
11 872 | 2,2 % | 9,1 % |
| 5 |  Iran |
11 706 | 2,2 % | 9,0 % |
| 6 | Afrika: Övriga länder | 8 744 | 1,6 % | 6,7 % |
| 7 |  Somalia |
6 912 | 1,3 % | 5,3 % |
| 8 |  Bosnien och Hercegovina |
6 863 | 1,3 % | 5,3 % |
| 9 |  Finland |
6 793 | 1,3 % | 5,2 % |
| 10 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
6 437 | 1,2 % | 5,0 % |
| 11 |  Polen |
5 757 | 1,1 % | 4,4 % |
| 12 | Sydamerika | 5 310 | 1,0 % | 4,1 % |
| 13 | Europa utom EU: Övriga länder | 5 089 | 0,9 % | 3,9 % |
| 14 |  Turkiet |
4 441 | 0,8 % | 3,4 % |
| 15 |  Syrien |
3 361 | 0,6 % | 2,6 % |
| 16 |  Kina |
3 066 | 0,6 % | 2,4 % |
| 17 |  Tyskland |
2 832 | 0,5 % | 2,2 % |
| 18 |  Norge |
2 713 | 0,5 % | 2,1 % |
| 19 | Nordamerika | 2 694 | 0,5 % | 2,1 % |
| 20 |  Thailand |
1 788 | 0,3 % | 1,4 % |
| 21 |  Danmark |
1 751 | 0,3 % | 1,3 % |
| 22 |  Afghanistan |
1 546 | 0,3 % | 1,2 % |
| 23 |  Island |
580 | 0,1 % | 0,4 % |
| 24 |  Sovjetunionen |
408 | 0,1 % | 0,3 % |
| 25 | Oceanien | 390 | 0,1 % | 0,3 % |
| 26 | Okänt födelseland | 32 | 0,01 % | 0,02 % |
Stad eller kommun[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då kommunen uppfattar det mer som ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).[13] Denna uppfattning skiljer sig åt från de flesta andra kommuner (exempelvis Stockholm, Malmö, Västerås och Solna) som använder stadsbegreppet.
Indelningar[redigera | redigera wikitext]
Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, stadsområden, mellanområden, primärområden och basområden[redigera | redigera wikitext]
Kommunen indelades under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 i tio stadsdelsnämndsområden, som i sin tur består av 96 primärområden.
Stadsdelsnämndsområdena var följande:
- Angered
- Askim-Frölunda-Högsbo
- Centrum
- Lundby
- Majorna-Linné
- Norra Hisingen
- Västra Hisingen
- Västra Göteborg
- Örgryte-Härlanda
- Östra Göteborg
För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.[14] Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.
Ett antal primärområden bildar Mellanområden, vilka anpassats för stadsdelsnämndernas verksamheter. De finns upprättade, dels enligt den gamla stadsdelsnämndsorganisationen för åren 2017–2020, och dels enligt den nya organisationen från och med 2021. Den äldre indelningen kommer inte att uppdateras med statistik efter 2020.[15]
I samband med avvecklingen av stadsdelsnämnderna vid årsskiftet 2020/2021 infördes fyra stadsområden (SO), som huvudsakligen är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämndsområdena, med undantag för en justering av industriområdet mellan Säveån och E20, som tidigare tillhörde stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.[15]
| Stadsområde med nummer (SO) | Stadsdelsnämnder (SDN) |
|---|---|
| 1 Nordost | Angered och Östra Göteborg* |
| 2 Centrum | Centrum, Majorna–Linné och Örgryte–Härlanda* |
| 3 Sydväst | Askim–Frölunda–Högsbo och Västra Göteborg |
| 4 Hisingen | Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen |
*Industriområdet mellan Säveån och E20, tillhörde tidigare stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.
Stadsområdena används för att dela upp statistik liksom för att dela upp socialtjänster i fyra socialförvaltningar, en för varje stadsområde.[16]
Distrikt[redigera | redigera wikitext]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Angereds församling
- Annedals församling
- Askims församling
- Backa församling
- Bergsjöns församling
- Björkekärrs församling
- Domkyrkoförsamlingen i Göteborg
- Göteborgs Carl Johans församling
- Göteborgs S:t Pauli församling
- Haga församling
- Härlanda församling
- Högsbo församling
- Johannebergs församling
- Kortedala församling
- Lundby församling
- Masthuggs församling
- Nylöse församling
- Näsets församling
- Oscar Fredriks församling
- Styrsö församling
- Torslanda-Björlanda församling
- Tuve-Säve församling
- Tynnereds församling
- Vasa församling
- Västra Frölunda församling
- Älvsborgs församling
- Örgryte församling
Från 2016 indelas kommunen i följande 36 distrikt[17]:
- Angered
- Annedal
- Askim
- Backa
- Bergsjön
- Bergum
- Biskopsgården
- Björkekärr
- Björlanda
- Brunnsbo
- Brämaregården
- Bäckebol
- Gunnared
- Göteborgs domkyrkodistrikt
- Göteborgs Karl Johan
- Göteborgs Oscar Fredrik
- Göteborgs Sankt Pauli
- Göteborgs Vasa
- Haga
- Härlanda
- Högsbo
- Johanneberg
- Kortedala
- Lundby
- Masthugget
- Nylöse
- Näset
- Rödbo
- Styrsö
- Säve
- Torslanda
- Tuve
- Tynnered
- Västra Frölunda
- Älvsborg
- Örgryte
Tätorter[redigera | redigera wikitext]
- Göteborg (del av), 457 927
- Gunnared och Hammarkullen, 45 106
- Torslanda, 23 088
- Billdal (del av), 4 440
- Olofstorp, 3 746
- Donsö, 1 446
- Nolvik, 1 373
- Styrsö, 1 324
- Angered, 1 062
- Brännö, 918
- Säve, 759
- Helgered, 633
- Tumlehed, 623
- Asperö, 398
- Stenared (del av), 393
- Vrångö, 351
- Gundal och Högås (del av), 109
Större öar[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs södra skärgård[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs norra skärgård[redigera | redigera wikitext]
- Öarna ingår i Öckerö kommun
Politik och organisation[redigera | redigera wikitext]
Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]
Kommunfullmäktige leds av ett presidium med ordförande och förste vice ordförande från den styrande minoriteten och andre och tredje vice ordförande från oppositionen.
- Anneli Rhedin (M), Ordförande
- Pär Gustafsson (L), Förste vice ordförande
- Håkan Eriksson (V), Andre vice ordförande
- Åse-Lill Törnqvist (MP), Tredje vice ordförande
Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.
| Kommunfullmäktigeledamöter valda 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MP | Åse-Lill Törnqvist, 3:e vice ordf. | MP | Abdullahi Mohamed | S | Admir Ramadanovic | SD | Agneta Kjaerbeck |
| M | Toni Orsulic | S | Ali Moeeni Taghavi | M | Anders PD Svensson | M | Anders Sundberg |
| D | Jahja Zeqiraj | L | Ann Catrine Fogelgren | S | Ann-Sofie Hermansson | D | Anna Karin Hammarstrand |
| V | Håkan Eriksson, 2:e vice ordf. | M | Anneli Rhedin, ordf. | S | Aslan Akbas | L | Axel Darvik |
| M | Axel Josefson | D | Bengt-Åke Harrysson | V | Bettan Andersson | SD | Björn Tidland |
| MP | Bosse Parbring | S | Camilla J R-M Widman | SD | Christer Hätting | V | Daniel Bernmar |
| KD | David Lega | MP | Emmali Jansson | C | Emmyly Bönfors | L | Eva Flyborg |
| V | Gertrud Ingelman | M | Hampus Magnusson | M | Hanna Friberg | V | Hanna Klang |
| V | Helen Edenryd | L | Helene Odenjung | D | Henrik Munck | S | Håkan O Hallengren |
| S | Ingrid Andreae | D | Iréne Sjöberg-Lundin | D | Jan-Olof Ekelund | V | Jenny Broman |
| D | Jessica Blixt | SD | Jimmy Ståhl | V | Johan Zandin | V | Johanna Elisasson |
| S | Jonas Attenius | M | Jonas Ransgård | SD | Jörgen Fogelklou | KD | Kalle Bäck |
| D | Karin Lindberg | MP | Karin Pleijel | SD | Karl Robbjens | L | Kristina Bergman Alme |
| M | Kristina Tharing | S | Lena Landén Ohlsson | KD | Maria Berntsson | M | Marie-Louise Hänel Sandström |
| D | Mariette Risberg | S | Marina Johansson | S | Mariya Voyvodova | D | Martin Wannholt |
| M | Mattias Tykesson | V | Mikael Wallgren | C | Naod Habtemichael | S | Patrick Gladh |
| SD | Pernilla Taxén Börjesson | D | Peter Danielsson | L | Pär Gustafsson, 1:e vice ordf. | S | Roshan Yigit |
| C | Sabina Music | S | Shadiye Heydari | S | Shahbaz Khan | M | Sofie Gyllenwaldt |
| FI | Stina Svensson | S | Susanne Ligander Sillberg | FI | Teysir Subhi | V | Tony Haddou |
| D | Ulf Bodström | MP | Ulf Kamne | D | Veronica Öjeskär | ||
| S | Viktoria Tryggvadottir | D | Åse Victorin | ||||
Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]
| Valår | V | S | MP | KP | FI | HKV | SD | VV | NYD | DEM | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 6 | 33 | 7 | 27 | 8 |
| 81 | 86,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 7 | 32 | 11 | 19 | 12 |
| 81 | 88,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 6 | 35 | 10 | 17 | 13 |
| 81 | 87,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 8 | 31 | 1 | 7 | 16 | 18 |
| 81 | 85,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 8 | 35 | 1 | 1 | 1 | 5 | 9 | 21 |
| 81 | 86,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 8 | 31 | 3 | 2 | 4 | 16 | 17 |
| 81 | 85,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 7 | 30 | 9 | 4 | 13 | 1 | 17 |
| 81 | 81,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 6 | 29 | 5 | 4 | 1 | 10 | 5 | 21 |
| 81 | 81,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 8 | 37 | 5 | 1 | 8 | 1 | 21 |
| 81 | 81,2 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 11 | 28 | 5 | 6 | 9 | 22 |
| 81 | 73,35 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 10 | 29 | 6 | 14 | 5 | 17 |
| 81 | 74,09 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 7 | 31 | 7 | 1 | 1 | 9 | 5 | 20 |
| 81 | 76,22 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 7 | 25 | 9 | 3 | 5 | 7 | 2 | 23 |
| 81 | 78,99 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 8 | 20 | 9 | 3 | 6 | 5 | 7 | 3 | 20 |
| 81 | 79,20 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 11 | 17 | 6 | 2 | 7 | 14 | 3 | 6 | 3 | 12 |
| 81 | 81,05 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018[redigera | redigera wikitext]
| Parti | Valdistrikt | Kommun | |
|---|---|---|---|
| Starkaste | Andel | Andel | |
| S | Östra Göteborg, Bergsjön, Östra | 59,08 % | 20,47 % |
| DEM | Askim-Frölunda-Högsbo, Hovås, Södra | 44,25 % | 16,95 % |
| M | Askim-Frölunda-Högsbo, Uggleberget | 39,81 % | 14,53 % |
| V | Majorna-Linné, Klareborgsgatan m fl | 36,01 % | 12,56 % |
| SD | Askim-Frölunda-Högsbo, Järnbrott, Ö | 19,24 % | 8,29 % |
| L | Askim-Frölunda-Högsbo, Billdal, N | 14,34 % | 7,23 % |
| MP | Majorna-Linné, Masthugget, Övre | 17,37 % | 6,94 % |
| C | Centrum, Mossen | 11,95 % | 3,95 % |
| KD | Västra Göteborg, Donsö-Vrångö | 39,91 % | 3,32 % |
| FI | Lundby, Brämaregården, Södra | 8,24 % | 2,30 % |
| VV | Norra Hisingen, Åketorp | 5,06 % | 1,91 % |
| KP | Östra Göteborg, Gregorianska g. m fl | 2,51 % | 0,49 % |
| RS | Angered, Hammarkullen, Västra | 18,31 % | 0,32 % |
| Data hämtat från Valmyndigheten. | |||
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Politiska styren[redigera | redigera wikitext]
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1991-1994[18] | M | FP | KD | C | ||
| 1994-1998 | S | V | MP | |||
| 1998-2002 | S | V | MP | |||
| 2002-2006 | S | V | MP | |||
| 2006-2007 | S | V | MP | |||
| 2007-2010 | S | MP | ||||
| 2010-2014 | S | MP | V | |||
| 2014-2018 | S | MP | V | FI | ||
| 2018- | M | L | C | KD | ||
Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]
Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.
Ordinarie ledamöter, mandatperiod 2019-2022[redigera | redigera wikitext]
|
|
Kommunalråd och biträdande kommunalråd 2019-2022[redigera | redigera wikitext]
| Kommunalråd | ||
|---|---|---|
| Styrande minoritet | M | Axel Josefson |
| Styrande minoritet | M | Hampus Magnusson |
| Styrande minoritet | L | Axel Darvik |
| Styrande minoritet | C | Emmyly Bönfors |
| Opposition | V | Daniel Bernmar |
| Opposition | V | Grith Fjeldmose |
| Opposition | MP | Karin Pleijel |
| Opposition | S | Blerta Hoti |
| Opposition | S | Marina Johansson |
| Opposition | S | Jonas Attenius |
| Opposition | D | Martin Wannholt |
| Opposition | D | Jessica Blixt |
| Opposition | SD | Jörgen Fogelklou |
| Biträdande kommunalråd | ||
| Styrande minoritet | M | Nina Miskovsky |
| Styrande minoritet | KD | Elisabet Lann |
| Opposition | S | Viktoria Tryggvadottir Rolka |
| Opposition | V | Jenny Broman |
| Opposition | — | Henrik Munck |
Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Från | Till | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Lennart Ström | 1971 | 1976 | Folkpartiet | |
| Sven Hulterström | 1976 | 1979 | Socialdemokraterna | |
| Lennart Ström | 1979 | 1982 | Folkpartiet | |
| Sven Hulterström | 1982 | 1985 | Socialdemokraterna | |
| Sören Mannheimer | 1985 | 1988 | Socialdemokraterna | |
| Göran Johansson | 1988 | 1991 | Socialdemokraterna | |
| Johnny Magnusson | 1991 | 1994 | Moderaterna | |
| Göran Johansson | 1994 | 2009 | Socialdemokraterna | |
| Anneli Hulthén | 2009 | 2016 | Socialdemokraterna | |
| Ann-Sofie Hermansson | 2016 | 2018 | Socialdemokraterna | |
| Axel Josefson | 2018 | Moderaterna | ||
Interkommunal samverkan[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.
Kommunalskatt[redigera | redigera wikitext]
Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.
Politisk indelning av kommunen[redigera | redigera wikitext]
Kommunen var under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som hade hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.[19] Genom beslut i kommunfullmäktige i november 2019 avvecklades stadsdelsnämnderna och social resursnämnd och ersattes med sex facknämnder från och med den 1 januari 2021.[16]
Stadsdelsnämnder[redigera | redigera wikitext]
Stadsdelsnämnderna administrerade exempelvis äldreomsorg och socialtjänst. Nämnderna var politiskt tillsatta med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd hade en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgjorde tjänstemannaorganisationen.
Under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 var kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:[19]
|
|
|
De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.
De sex nya förvaltningarna från och med den 1 januari 2021 är:[16]
- Förvaltningen för funktionsstöd
- Socialförvaltningen Centrum
- Socialförvaltningen Hisingen
- Socialförvaltningen Nordost
- Socialförvaltningen Sydväst
- Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen
Viss verksamhet i stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning fördes över till redan befintliga facknämnder:[16]
- Kulturskolan överfördes till grundskolenämnden
- Tillståndsenheten överfördes till miljö- och klimatnämnden
- Stora delar av måltid, lokalvård och vaktmästeri överfördes till grundskolenämnden och förskolenämnden
- Medborgarkontoren överfördes till nämnden för konsument- och medborgarservice
- Kulturhusen överfördes till kulturnämnden
Facknämnder[redigera | redigera wikitext]
Kommunens facknämnder är:[20]
|
|
|
Färdtjänstnämnden som tidigare funnits upphörde att existera 1 januari 2016 och gick in i Trafiknämnden. Trafiknämnden skapade då ett färdtjänstutskott som handhar dessa frågor.[21]
Fackförvaltningar[redigera | redigera wikitext]
På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.
|
|
|
Bolag[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs kommun äger ca 102[22] bolag, vissa är helägda, andra delägda. Kommunens helägda bolag ingår i koncernen Göteborgs Stadshus AB. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I koncernen ligger bl.a. energibolaget Göteborg Energi, den allmännyttiga bostadskoncernen Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs spårvägar AB, Älvstranden utveckling AB och Liseberg. Delägda bolag är bl.a. de regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
Valkrets[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs kommuns valkrets är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalands län.
Vänorter och systerstäder[redigera | redigera wikitext]
|
Vänorter: |
Partnerstad: |
Partnerstäder (vilande): |
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Lista över insjöar i Göteborgs kommun
- Naturreservat i Göteborgs kommun
- Lista över fornlämningar i Göteborgs kommun
- Personer med anknytning till Göteborgs kommun
- Religiösa byggnader i Göteborgs kommun
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Göteborgs-Posten, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 15 september 2014.
- ^ [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70
- ^ [a b] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018.
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
- ^ [a b] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 31 december 2020.
- ^ [a b c d] ”Ny nämndorganisation 2021”. Göteborgs Stad. Arkiverad från originalet den 7 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210107104833/https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/kommunens-organisation-ny/ny-namndorganisation-2021?uri=gbglnk:20206284330566. Läst 31 december 2020.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
- ^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
- ^ ”Facknämnder”. Göteborgs Stad. https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.fa16dea8-f47a-4c02-9725-d9455371f692. Läst 31 december 2021.
- ^ ”Trafiknämndens uppdrag”. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/trafikkontoret/politik/namndens-uppdrag/!ut/p/z1/hY5BC4IwHMU_jdf9_y51W7cRIVgWdNF2CY2lgjqZq0GfPjsGRe_2eL_He6CgBDVWj66pXGfGql_8WSWXiKYYZlG4S7eSoYw3NM4Px1V-YlD8A9QS4w9JhAxUVw_EXweChNKYccqF4CziIhHsvS_HesUbUFbftNWW3O1yq3VumtcBBui9J40xTa_JrAP81mjN7KD8AGEayudeF_IF1GeTDg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 mars 2017.
- ^ ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. https://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016.
- ^ ”Göteborgs Stads samarbete med vänorter och partnerstäder”. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/internationellt-samarbete/goteborgs-stads-samarbete-med-vanorter-och-partnerstader. Läst 6 juli 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Se kartdata överlagrat på Distriktsindelning i Göteborgs kommun.
- Göteborgs Stad
Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs kommun.
Wikimedia Commons har media som rör
| |||||
| |||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
