Göteborgs kommun

Göteborgs kommun Göteborgs stad Kommun
Göteborgs stadshus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–) Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Göteborg
Inrättad	1 januari 1971
Anställda	36 130 (2018-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Areal, befolkning
Areal	1 025,32 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	447,84 kvadratkilometer
- därav vatten	577,48 kvadratkilometer
Folkmängd	580 667 (2020-03-31)
Bef.täthet	1 296,59 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°42′00″N 11°56′00″E
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs domkrets
Koder
Kommunkod	1480
Org.nummer	212000-1355
Postnummer	400 10–418 79
Riktnummer	(+46) 31
GeoNames	2711533
Redigera Wikidata

Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg. Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan delar av Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde. Tillsammans med kranskommunerna ingår Alingsås kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län samt Tjörns kommun och Stenungsunds kommun i före detta Göteborgs och Bohus län i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Administrativ historik

Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

• Lundby 19 juni 1891 i Lundby landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1905/1906 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
• Krokslätt 23 oktober 1884 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
• Gårda 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
• Lunden 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
• Hagen 19 augusti 1910 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
• Långedrag 25 januari 1907 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
• Älvsborg 1 januari 1922 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1944/1945 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
• Asperö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
• Brännö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1922
• Donsö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
• Styrsö 4 maj 1923 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
• Vrångö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
• Tingstad 9 september 1904 i Backa landskommun, som upplöstes vid utgången av 1926

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun och ytterligare områden införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades vid kommunreformen 1970 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting.

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.

Kommunvapnet

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.

Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad och övertogs oförändrat av kommunen.

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2020
År			Invånare
1810			31 882
1820			37 894
1830			41 603
1840			42 617
1850			50 040
1860			62 941
1870			74 752
1880			99 118
1890			134 551
1900			167 871
1910			204 272
1920			245 699
1930			272 833
1940			309 564
1950			370 832
1960			423 983
1970			465 527
1980			431 273
1990			433 042
2000			466 990
2010			513 751
2020			580 667
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 197 893, eller 35,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 564 039 den 31 december 2017).

Utrikes födda

Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 564 039 personer. Av dessa var 146 937 personer (26,05 %) födda i ett annat land än Sverige.

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.

Födelseland
31 december 2014
Nr	Land/region	Antal	Andel av totala befolkningen	Andel av utrikes födda
1	Sverige	&&&&&&&&&0411181.&&&&&0411 181	76,0 %	–
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&015295.&&&&&015 295	2,8 %	11,8 %
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&013584.&&&&&013 584	2,5 %	10,5 %
4	Irak	&&&&&&&&&&011872.&&&&&011 872	2,2 %	9,1 %
5	Iran	&&&&&&&&&&011706.&&&&&011 706	2,2 %	9,0 %
6	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&08744.&&&&&08 744	1,6 %	6,7 %
7	Somalia	&&&&&&&&&&&06912.&&&&&06 912	1,3 %	5,3 %
8	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&06863.&&&&&06 863	1,3 %	5,3 %
9	Finland	&&&&&&&&&&&06793.&&&&&06 793	1,3 %	5,2 %
10	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&06437.&&&&&06 437	1,2 %	5,0 %
11	Polen	&&&&&&&&&&&05757.&&&&&05 757	1,1 %	4,4 %
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&05310.&&&&&05 310	1,0 %	4,1 %
13	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&05089.&&&&&05 089	0,9 %	3,9 %
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&04441.&&&&&04 441	0,8 %	3,4 %
15	Syrien	&&&&&&&&&&&03361.&&&&&03 361	0,6 %	2,6 %
16	Kina	&&&&&&&&&&&03066.&&&&&03 066	0,6 %	2,4 %
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&02832.&&&&&02 832	0,5 %	2,2 %
18	Norge	&&&&&&&&&&&02713.&&&&&02 713	0,5 %	2,1 %
19	Nordamerika	&&&&&&&&&&&02694.&&&&&02 694	0,5 %	2,1 %
20	Thailand	&&&&&&&&&&&01788.&&&&&01 788	0,3 %	1,4 %
21	Danmark	&&&&&&&&&&&01751.&&&&&01 751	0,3 %	1,3 %
22	Afghanistan	&&&&&&&&&&&01546.&&&&&01 546	0,3 %	1,2 %
23	Island	&&&&&&&&&&&&0580.&&&&&0580	0,1 %	0,4 %
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0408.&&&&&0408	0,1 %	0,3 %
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390	0,1 %	0,3 %
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032	0,01 %	0,02 %

Stad eller kommun

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då kommunen uppfattar det mer som ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971). Denna uppfattning skiljer sig åt från de flesta andra kommuner (exempelvis Stockholm, Malmö, Västerås och Solna) som använder stadsbegreppet.

Indelningar

Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, primärområden och basområden

Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden 2012.

Kommunen indelas i tio stadsdelsnämndsområde, som i sin tur består av 96 primärområden.

Stadsdelsnämndsområdena är följande:

• Angered
• Askim-Frölunda-Högsbo
• Centrum
• Lundby
• Majorna-Linné
• Norra Hisingen
• Västra Hisingen
• Västra Göteborg
• Örgryte-Härlanda
• Östra Göteborg

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar. . Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Distrikt

Distrikt inom Göteborgs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

• Angereds församling
• Annedals församling
• Askims församling
• Backa församling
• Bergsjöns församling
• Björkekärrs församling
• Domkyrkoförsamlingen i Göteborg
• Göteborgs Carl Johans församling
• Göteborgs S:t Pauli församling
• Haga församling
• Härlanda församling
• Högsbo församling
• Johannebergs församling
• Kortedala församling
• Lundby församling
• Masthuggs församling
• Nylöse församling
• Näsets församling
• Oscar Fredriks församling
• Styrsö församling
• Torslanda-Björlanda församling
• Tuve-Säve församling
• Tynnereds församling
• Vasa församling
• Västra Frölunda församling
• Älvsborgs församling
• Örgryte församling

Från 2016 indelas kommunen i följande 36 distrikt:

• Angered
• Annedal
• Askim
• Backa
• Bergsjön
• Bergum
• Biskopsgården
• Björkekärr
• Björlanda
• Brunnsbo
• Brämaregården
• Bäckebol
• Gunnared
• Göteborgs domkyrkodistrikt
• Göteborgs Karl Johan
• Göteborgs Oscar Fredrik
• Göteborgs Sankt Pauli
• Göteborgs Vasa
• Haga
• Härlanda
• Högsbo
• Johanneberg
• Kortedala
• Lundby
• Masthugget
• Nylöse
• Näset
• Rödbo
• Styrsö
• Säve
• Torslanda
• Tuve
• Tynnered
• Västra Frölunda
• Älvsborg
• Örgryte

Tätorter

1. Göteborg (del av), 457 927
2. Gunnared och Hammarkullen, 45 106
3. Torslanda, 23 088
4. Billdal (del av), 4 440
5. Olofstorp, 3 746
6. Donsö, 1 446
7. Nolvik, 1 373
8. Styrsö, 1 324
9. Angered, 1 062
10. Brännö, 918
11. Säve, 759
12. Helgered, 633
13. Tumlehed, 623
14. Asperö, 398
15. Stenared (del av), 393
16. Vrångö, 351
17. Gundal och Högås (del av), 109

Större öar

• Hisingen

Göteborgs södra skärgård

Asperö Brännö

Donsö Köpstadsö

Styrsö Vargö

Vrångö

Göteborgs norra skärgård

• Öarna ingår i Öckerö kommun

Politik och organisation

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige leds av ett presidium med ordförande och förste vice ordförande från den styrande minoriteten och andre och tredje vice ordförande från oppositionen.

• Anneli Rhedin (M), Ordförande
• Pär Gustafsson (L), Förste vice ordförande
• Håkan Eriksson (V), Andre vice ordförande
• Åse-Lill Törnqvist (MP), Tredje vice ordförande

Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.

Kommunfullmäktigeledamöter valda 2018
MP	Åse-Lill Törnqvist, 3:e vice ordf.	MP	Abdullahi Mohamed	S	Admir Ramadanovic	SD	Agneta Kjaerbeck
M	Toni Orsulic	S	Ali Moeeni Taghavi	M	Anders PD Svensson	M	Anders Sundberg
D	Jahja Zeqiraj	L	Ann Catrine Fogelgren	S	Ann-Sofie Hermansson	D	Anna Karin Hammarstrand
V	Håkan Eriksson, 2:e vice ordf.	M	Anneli Rhedin, ordf.	S	Aslan Akbas	L	Axel Darvik
M	Axel Josefson	D	Bengt-Åke Harrysson	V	Bettan Andersson	SD	Björn Tidland
MP	Bosse Parbring	S	Camilla J R-M Widman	SD	Christer Hätting	V	Daniel Bernmar
KD	David Lega	MP	Emmali Jansson	C	Emmyly Bönfors	L	Eva Flyborg
V	Gertrud Ingelman	M	Hampus Magnusson	M	Hanna Friberg	V	Hanna Klang
V	Helen Edenryd	L	Helene Odenjung	D	Henrik Munck	S	Håkan O Hallengren
S	Ingrid Andreae	D	Iréne Sjöberg-Lundin	D	Jan-Olof Ekelund	V	Jenny Broman
D	Jessica Blixt	SD	Jimmy Ståhl	V	Johan Zandin	V	Johanna Elisasson
S	Jonas Attenius	M	Jonas Ransgård	SD	Jörgen Fogelklou	KD	Kalle Bäck
D	Karin Lindberg	MP	Karin Pleijel	SD	Karl Robbjens	L	Kristina Bergman Alme
M	Kristina Tharing	S	Lena Landén Ohlsson	KD	Maria Berntsson	M	Marie-Louise Hänel Sandström
D	Mariette Risberg	S	Marina Johansson	S	Mariya Voyvodova	D	Martin Wannholt
M	Mattias Tykesson	V	Mikael Wallgren	C	Naod Habtemichael	S	Patrick Gladh
SD	Pernilla Taxén Börjesson	D	Peter Danielsson	L	Pär Gustafsson, 1:e vice ordf.	S	Roshan Yigit
C	Sabina Music	S	Shadiye Heydari	S	Shahbaz Khan	M	Sofie Gyllenwaldt
FI	Stina Svensson	S	Susanne Ligander Sillberg	FI	Teysir Subhi	V	Tony Haddou
D	Ulf Bodström	MP	Ulf Kamne	D	Veronica Öjeskär
S	Viktoria Tryggvadottir	D	Åse Victorin

Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2018

Valår	V	S	MP	KP	FI	HKV	SD	VV	NYD	DEM	C	L	KD	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	6	33									7	27		8	6 33 7 27 8	81	86,2	65 16
1973	7	32									11	19		12	7 32 11 19 12	81	88,6	62 19
1976	6	35									10	17		13	6 35 10 17 13	81	87,7	57 24
1979	8	31				1					7	16		18	8 31 7 16 18	81	85,8	51 30
1982	8	35	1	1		1					5	9		21	8 35 5 9 21	81	86,9	49 32
1985	8	31	3			2					4	16		17	8 31 4 16 17	81	85,0	51 30
1988	7	30	9								4	13	1	17	7 30 9 4 13 17	81	81,2	48 33
1991	6	29	5						4		1	10	5	21	6 29 5 4 10 5 21	81	81,4	47 34
1994	8	37	5								1	8	1	21	8 37 5 8 21	81	81,2	43 38
1998	11	28	5									6	9	22	11 28 5 6 9 22	81	73,35	43 38
2002	10	29	6									14	5	17	10 29 6 14 5 17	81	74,09	43 38
2006	7	31	7				1				1	9	5	20	7 31 7 9 5 20	81	76,22	42 39
2010	7	25	9				3	5				7	2	23	7 25 9 5 7 23	81	78,99	45 36
2014	8	20	9		3		6	5				7	3	20	8 20 9 6 5 7 20	81	79,20	42 39
2018	11	17	6		2		7			14	3	6	3	12	11 17 6 7 14 6 12	81	81,05	40 41
Hisingens Kommunala Väljare, gick upp i Miljöpartiet.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
S	Östra Göteborg, Bergsjön, Östra	59,08 %	20,47 %
DEM	Askim-Frölunda-Högsbo, Hovås, Södra	44,25 %	16,95 %
M	Askim-Frölunda-Högsbo, Uggleberget	39,81 %	14,53 %
V	Majorna-Linné, Klareborgsgatan m fl	36,01 %	12,56 %
SD	Askim-Frölunda-Högsbo, Järnbrott, Ö	19,24 %	8,29 %
L	Askim-Frölunda-Högsbo, Billdal, N	14,34 %	7,23 %
MP	Majorna-Linné, Masthugget, Övre	17,37 %	6,94 %
C	Centrum, Mossen	11,95 %	3,95 %
KD	Västra Göteborg, Donsö-Vrångö	39,91 %	3,32 %
FI	Lundby, Brämaregården, Södra	8,24 %	2,30 %
VV	Norra Hisingen, Åketorp	5,06 %	1,91 %
KP	Östra Göteborg, Gregorianska g. m fl	2,51 %	0,49 %
RS	Angered, Hammarkullen, Västra	18,31 %	0,32 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Politiska styren

År	Partier
1991-1994	M	FP	KD	C
1994-1998	S	V	MP
1998-2002	S	V	MP
2002-2006	S	V	MP
2006-2007	S	V	MP
2007-2010	S	MP
2010-2014	S	MP	V
2014-2018	S	MP	V	FI
2018-	M	L	C	KD

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Ordinarie ledamöter, mandatperiod 2019-2022

Axel Josefson, ordförande (M) Helene Odenjung, 1:e vice ordförande (L) Daniel Bernmar, 2:e vice ordförande (V) Hampus Magnusson (M) Emmyly Bönfors (C)

Grith Fjeldmose (V) Karin Pleijel (MP) Blerta Hoti (S) Marina Johansson (S)

Jonas Attenius (S) Martin Wannholt (D) Jessica Blixt (D) Jörgen Fogelklou (SD)

Kommunalråd och biträdande kommunalråd 2019-2022

Kommunalråd
Styrande minoritet	M	Axel Josefson
Styrande minoritet	M	Hampus Magnusson
Styrande minoritet	L	Helene Odenjung
Styrande minoritet	C	Emmyly Bönfors
Opposition	V	Daniel Bernmar
Opposition	V	Grith Fjeldmose
Opposition	MP	Karin Pleijel
Opposition	S	Blerta Hoti
Opposition	S	Marina Johansson
Opposition	S	Jonas Attenius
Opposition	D	Martin Wannholt
Opposition	D	Jessica Blixt
Opposition	SD	Jörgen Fogelklou
Biträdande kommunalråd
Majoritet	M	Nina Miskovsky
Majoritet	KD	Elisabet Lann
Opposition	S	Viktoria Tryggvadottir Rolka
Opposition	V	Jenny Broman
Opposition	D	Henrik Munck

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Sören Mannheimer	1985	1988	Socialdemokraterna
	Göran Johansson	1988	1991	Socialdemokraterna
	Johnny Magnusson	1991	1994	Moderaterna
	Göran Johansson	1994	2009	Socialdemokraterna
	Anneli Hulthén	2009	2016	Socialdemokraterna
	Ann-Sofie Hermansson	2016	2018	Socialdemokraterna
	Axel Josefson	2018		Moderaterna

Interkommunal samverkan

Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunalskatt

Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.

Politisk indelning av kommunen

Kommunen är sedan den 1 januari 2011 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.

Stadsdelsnämnder

Stadsdelsnämnderna administrerar exempelvis äldreomsorg och socialtjänst. Nämnderna är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.

Sedan den 1 januari 2011 är kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:

Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby

Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg

Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg

De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.

Övriga nämnder

Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:

Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Förskolenämnden Grundskolenämnden Idrotts- och föreningsnämnden Kretslopp och vattennämnden Kulturnämnden

Lokalnämnden Miljö- och klimatnämnden Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning Nämnden för Intraservice Nämnden för konsument och medborgarservice Park- och naturnämnden

Social resursnämnd Trafiknämnden Utbildningsnämnden Valnämnden Överförmyndarnämnden

Färdtjänstnämnden som tidigare funnits upphörde att existera 1 januari 2016 och gick in i Trafiknämnden. Trafiknämnden skapade då ett färdtjänstutskott som handhar dessa frågor.

Fackförvaltningar

På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.

Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen Fastighetskontoret Förskoleförvaltningen Förvaltningen för inköp och upphandling Förvaltningen för konsument och medborgarservice (inkl överförmyndaren) Förvaltningen kretslopp och vatten Grundskoleförvaltningen Idrotts- och föreningsförvaltningen

Intraservice Kulturförvaltningen Lokalförvaltningen Miljöförvaltningen Park- och naturförvaltningen Regionarkivet Social resursförvaltning

Stadsbyggnadskontoret Stadsledningskontoret Stadsrevisionen Trafikkontoret (Färdtjänstförvaltningen ingår som enhet i Trafikkontoret sedan 01-01-16) Utbildningsförvaltningen Valnämndens kansli

Bolag

Göteborgs kommun äger ca 102 bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

Valkrets

Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.

Vänorter och systerstäder

Vänorter: Bergen, Norge Åbo, Finland Århus, Danmark

Systerstäder: Chicago, USA Kraków, Polen Sankt Petersburg, Ryssland Tallinn, Estland Rostock, Tyskland

Samarbetsstäder: Port Elizabeth, Sydafrika Shanghai, Kina Lyon, Frankrike

Se även

• Lista över insjöar i Göteborgs kommun
• Naturreservat i Göteborgs kommun
• Lista över fornlämningar i Göteborgs kommun
• Personer med anknytning till Göteborgs kommun
• Religiösa byggnader i Göteborgs kommun

Externa länkar

• Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

Wikipedia:KML/Göteborgs kommun

Distriktsindelning i Göteborgs kommun.

• Göteborgs Stad
• Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs kommun.
  Bilder & media