Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg. Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan norra Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.
Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde. Tillsammans med kranskommunerna ingår Alingsås kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län samt Tjörns kommun och Stenungsunds kommun i före detta Göteborgs och Bohus län i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).
Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.
Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.
I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:
- Lundby 19 juni 1891 i Lundby landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1905/1906 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
- Krokslätt 23 oktober 1884 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
- Gårda 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
- Lunden 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
- Hagen 19 augusti 1910 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
- Långedrag 25 januari 1907 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
- Älvsborg 1 januari 1922 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1944/1945 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
- Asperö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Brännö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1922
- Donsö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Styrsö 4 maj 1923 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Vrångö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
- Tingstad 9 september 1904 i Backa landskommun, som upplöstes vid utgången av 1926
Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun och ytterligare områden införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades vid kommunreformen 1970 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).[5]
Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting
Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.[6]
Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.[7]
Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.[8]
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad[8] och övertogs oförändrat av kommunen.
Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.
| Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2017 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
31 882 |
| 1820 |
|
37 894 |
| 1830 |
|
41 603 |
| 1840 |
|
42 617 |
| 1850 |
|
50 040 |
| 1860 |
|
62 941 |
| 1870 |
|
74 752 |
| 1880 |
|
99 118 |
| 1890 |
|
134 551 |
| 1900 |
|
167 871 |
| 1910 |
|
204 272 |
| 1920 |
|
245 699 |
| 1930 |
|
272 833 |
| 1940 |
|
309 564 |
| 1950 |
|
370 832 |
| 1960 |
|
423 983 |
| 1970 |
|
465 527 |
| 1980 |
|
431 273 |
| 1990 |
|
433 042 |
| 2000 |
|
466 990 |
| 2010 |
|
513 751 |
| 2017 |
|
558 638 |
| Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU[död länk]. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 175 520, eller 32,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 541 145 den 31 december 2014).[9]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 541 145 personer. Av dessa var 129 964 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]
| Födelseland[10] |
|
31 december 2014
|
| Nr |
Land/region |
Antal |
Andel av totala
befolkningen |
Andel av
utrikes födda |
| 1 |
 Sverige |
&&&&&&&&&0411181.&&&&&0411 181 |
&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 % |
– |
| 2 |
 Europeiska unionen: Övriga länder |
&&&&&&&&&&015295.&&&&&015 295 |
&&&&&&&&&&&&&&02.8000002,8 % |
&&&&&&&&&&&&&011.80000011,8 % |
| 3 |
Asien: Övriga länder |
&&&&&&&&&&013584.&&&&&013 584 |
&&&&&&&&&&&&&&02.5000002,5 % |
&&&&&&&&&&&&&010.50000010,5 % |
| 4 |
 Irak |
&&&&&&&&&&011872.&&&&&011 872 |
&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % |
&&&&&&&&&&&&&&09.1000009,1 % |
| 5 |
 Iran |
&&&&&&&&&&011706.&&&&&011 706 |
&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % |
&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 % |
| 6 |
Afrika: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&08744.&&&&&08 744 |
&&&&&&&&&&&&&&01.6000001,6 % |
&&&&&&&&&&&&&&06.7000006,7 % |
| 7 |
 Somalia |
&&&&&&&&&&&06912.&&&&&06 912 |
&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 % |
&&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 % |
| 8 |
 Bosnien och Hercegovina |
&&&&&&&&&&&06863.&&&&&06 863 |
&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 % |
&&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 % |
| 9 |
 Finland |
&&&&&&&&&&&06793.&&&&&06 793 |
&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 % |
&&&&&&&&&&&&&&05.2000005,2 % |
| 10 |
 /
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
&&&&&&&&&&&06437.&&&&&06 437 |
&&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 % |
&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 % |
| 11 |
 Polen |
&&&&&&&&&&&05757.&&&&&05 757 |
&&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 % |
&&&&&&&&&&&&&&04.4000004,4 % |
| 12 |
Sydamerika |
&&&&&&&&&&&05310.&&&&&05 310 |
&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 % |
&&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 % |
| 13 |
Europa utom EU: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&05089.&&&&&05 089 |
&&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9 % |
&&&&&&&&&&&&&&03.9000003,9 % |
| 14 |
 Turkiet |
&&&&&&&&&&&04441.&&&&&04 441 |
&&&&&&&&&&&&&&00.8000000,8 % |
&&&&&&&&&&&&&&03.4000003,4 % |
| 15 |
 Syrien |
&&&&&&&&&&&03361.&&&&&03 361 |
&&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6 % |
&&&&&&&&&&&&&&02.6000002,6 % |
| 16 |
 Kina |
&&&&&&&&&&&03066.&&&&&03 066 |
&&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6 % |
&&&&&&&&&&&&&&02.4000002,4 % |
| 17 |
 Tyskland |
&&&&&&&&&&&02832.&&&&&02 832 |
&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 % |
&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 % |
| 18 |
 Norge |
&&&&&&&&&&&02713.&&&&&02 713 |
&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 % |
&&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 % |
| 19 |
Nordamerika |
&&&&&&&&&&&02694.&&&&&02 694 |
&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 % |
&&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 % |
| 20 |
 Thailand |
&&&&&&&&&&&01788.&&&&&01 788 |
&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 % |
&&&&&&&&&&&&&&01.4000001,4 % |
| 21 |
 Danmark |
&&&&&&&&&&&01751.&&&&&01 751 |
&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 % |
&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 % |
| 22 |
 Afghanistan |
&&&&&&&&&&&01546.&&&&&01 546 |
&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 % |
&&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 % |
| 23 |
 Island |
&&&&&&&&&&&&0580.&&&&&0580 |
&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 % |
&&&&&&&&&&&&&&00.4000000,4 % |
| 24 |
 Sovjetunionen |
&&&&&&&&&&&&0408.&&&&&0408 |
&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 % |
&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 % |
| 25 |
Oceanien |
&&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390 |
&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 % |
&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 % |
| 26 |
Okänt födelseland |
&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032 |
&&&&&&&&&&&&&&00.&100000,01 % |
&&&&&&&&&&&&&&00.&200000,02 % |
Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då det mer är ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).[11]
Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, primärområden och basområden[redigera | redigera wikitext]
Kommunen indelas i tio stadsdelsnämndsområde som i sin tur består av 96 primärområden.
För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.[12] . Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.
Distrikt inom Göteborgs kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[13]:
Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.
| Kommunfullmäktigeledamöter 2014–2018 |
|
S
|
Lena Malm, ordf. |
M
|
Jonas Ransgård |
M
|
Annette Olsson |
V
|
Johan Zandin |
|
MP
|
Åse-Lill Törnqvist, vice ordf. |
S
|
Mariya Voyvodova |
M
|
Johanna Svartnäs |
V
|
Ann Karlsson |
|
M
|
Elisabet Rothenberg, 2:e vice ordf. |
S
|
Tord Karlsson |
M
|
Mats Brodefors |
V
|
Bettan Andersson |
|
FP
|
Piotr Kiszkiel, 3:e vice ordf. |
S
|
Cecilia Dalman Eek |
M
|
Birgitta Simonsson |
V
|
Monika Djurner |
|
S
|
Anneli Hulthén |
S
|
Ali Moeeni |
M
|
Axel Josefsson |
VV
|
Tom Heyman |
|
S
|
Dario Espiga |
S
|
Reger Shafik |
M
|
Hampus Magnusson |
VV
|
Theo Papaioannou |
|
S
|
Marina Johansson |
S
|
Hanna Lindquist |
M
|
Christer Holmgren |
VV
|
Catarina Pettersson |
|
S
|
Johan Nyhus |
S
|
Alma Handzar |
M
|
Åsa Hartzell |
VV
|
Marie-Louise Bergström |
|
S
|
Mats Karlsson |
S
|
Robert Hammarstrand |
MP
|
Özgür Tasbas |
VV
|
Anders Åkvist |
|
S
|
Endrick Schubert |
S
|
My Alnebratt |
MP
|
Ronnie Ljung |
M
|
Martin Wannholt |
|
S
|
Mats Arnsmar |
S
|
Sofi Bringsoniou |
MP
|
Mohamud Dayib |
FI
|
Sanna Ghotbi |
|
S
|
Jahja Zeqiraj |
S
|
Conny Johansson |
MP
|
Anna Sibinska |
FI
|
Julia Bahner |
|
S
|
Anna Hedman |
MP
|
Michael Törnqvist |
V
|
Yasmine Posio Nilsson |
FI
|
Stina Svensson |
|
FP
|
Helene Odenjung |
MP
|
Stefan Kristiansson |
V
|
Daniel Bernmar |
SD
|
Lars Hansson |
|
FP
|
Ann Catrine Fogelgren |
MP
|
Karin Pleijel |
KD
|
David Lega |
SD
|
Staffan Levinsson |
|
FP
|
Kristina Bergman Alme |
MP
|
Ulf Kamne |
KD
|
Marianne Bergman |
SD
|
Jörgen Fogelklou |
|
M
|
Ingela Ferneborg |
FP
|
Axel Darvik |
KD
|
Maria Berntsson |
SD
|
Björn Tidland |
|
M
|
Pär-Ola Mannefred |
FP
|
Kristina Palmgren |
M
|
Anders Källström |
SD
|
Jimmy Ståhl |
|
M
|
Marie-Louise Hänel Sandström |
FP
|
Bo Anderssen |
M
|
Rustan Hälleby |
SD
|
Tord Larsson |
|
M
|
Maria Rydén |
M
|
Emilie Lotterberg |
V
|
Bobbo Malmström |
|
M
|
Kristina Tharing |
M
|
Mattias Tykesson |
V
|
Jenny Broman |
Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
KP |
FI |
HKV |
SD |
VV |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
6 |
33 |
|
|
|
|
|
|
|
7 |
27 |
|
8 |
|
81 |
86,2 |
|
| 1973 |
7 |
32 |
|
|
|
|
|
|
|
11 |
19 |
|
12 |
|
81 |
88,6 |
|
| 1976 |
6 |
35 |
|
|
|
|
|
|
|
10 |
17 |
|
13 |
|
81 |
87,7 |
|
| 1979 |
8 |
31 |
|
|
|
1 |
|
|
|
7 |
16 |
|
18 |
|
81 |
85,8 |
|
| 1982 |
8 |
35 |
1 |
1 |
|
1 |
|
|
|
5 |
9 |
|
21 |
|
81 |
86,9 |
|
| 1985 |
8 |
31 |
3 |
|
|
2 |
|
|
|
4 |
16 |
|
17 |
|
81 |
85,0 |
|
| 1988 |
7 |
30 |
9 |
|
|
|
|
|
|
4 |
13 |
1 |
17 |
|
81 |
81,2 |
|
| 1991 |
6 |
29 |
5 |
|
|
|
|
|
4 |
1 |
10 |
5 |
21 |
|
81 |
81,4 |
|
| 1994 |
8 |
37 |
5 |
|
|
|
|
|
|
1 |
8 |
1 |
21 |
|
81 |
81,2 |
|
| 1998 |
11 |
28 |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
6 |
9 |
22 |
|
81 |
73,35 |
|
| 2002 |
10 |
29 |
6 |
|
|
|
|
|
|
|
14 |
5 |
17 |
|
81 |
74,09 |
|
| 2006 |
7 |
31 |
7 |
|
|
|
1 |
|
|
1 |
9 |
5 |
20 |
|
81 |
76,22 |
|
| 2010 |
7 |
25 |
9 |
|
|
|
3 |
5 |
|
|
7 |
2 |
23 |
|
81 |
78,99 |
|
| 2014 |
8 |
20 |
9 |
|
3 |
|
6 |
5 |
|
|
7 |
3 |
20 |
|
81 |
79,20 |
|
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.
Ersättare/biträdande kommunalråd, mandatperiod 2014-2018[redigera | redigera wikitext]
- Karin Pleijel (MP)
- Jonas Attenius (S)
- Hampus Magnusson (M)
- Ann Catrine Fogelgren (L)
- Tord Karlsson (S)
|
Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.
Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.
Kommunen är sedan den 1 januari 2011 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.[14]
Stadsdelsnämnderna administrerar exempelvis skola och omsorg. Nämnderna är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.
Sedan den 1 januari 2011 är kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:[14]
- Angered
- Askim-Frölunda-Högsbo
- Centrum
- Lundby
|
- Majorna-Linné
- Norra Hisingen
- Västra Göteborg
|
- Västra Hisingen
- Örgryte-Härlanda
- Östra Göteborg
|
De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.
Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:
- Byggnadsnämnden
- Fastighetsnämnden
- Idrotts- och föreningsnämnden
- Kretslopp och vattennämnden
- Kulturnämnden
|
- Lokalnämnden
- Miljö- och klimatnämnden
- Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning
- Nämnden för Intraservice
- Nämnden för konsument och medborgarservice
- Park- och naturnämnden
|
- Social resursnämnd
- Trafiknämnden
- Utbildningsnämnden
- Valnämnden
- Överförmyndarnämnden
|
Färdtjänstnämnden som tidigare funnits upphörde att existera 1 januari 2016 och gick in i Trafiknämnden. Trafiknämnden skapade då ett färdtjänstutskott som handhar dessa frågor. [15]
På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.
- Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen
- Fastighetskontoret
- Förvaltningen för konsument och medborgarservice
- Förvaltningen kretslopp och vatten
- Idrotts- och föreningsförvaltningen
|
- Intraservice
- Kulturförvaltningen
- Lokalförvaltningen
- Miljöförvaltningen
- Park- och naturförvaltningen
- Regionarkivet
- Social resursförvaltning
|
- Stadsbyggnadskontoret
- Stadsledningskontoret
- Stadsrevisionen
- Trafikkontoret (Färdtjänstförvaltningen ingår som enhet i Trafikkontoret sedan 01-01-16)
- Utbildningsförvaltningen
- Valnämndens kansli
- Överförmyndarförvaltningen
|
Göteborgs kommun äger ca 102[16] bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.
Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.
|
Vänorter:
|
Systerstäder:
|
Samarbetsstäder:
|
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
- ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
- ^ ”Trafiknämndens uppdrag”. http://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/trafikkontoret/politik/namndens-uppdrag/!ut/p/z1/hY5BC4IwHMU_jdf9_y51W7cRIVgWdNF2CY2lgjqZq0GfPjsGRe_2eL_He6CgBDVWj66pXGfGql_8WSWXiKYYZlG4S7eSoYw3NM4Px1V-YlD8A9QS4w9JhAxUVw_EXweChNKYccqF4CziIhHsvS_HesUbUFbftNWW3O1yq3VumtcBBui9J40xTa_JrAP81mjN7KD8AGEayudeF_IF1GeTDg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 mars 2017.
- ^ ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. http://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016.
KML is from Wikidata
Distriktsindelning i Göteborgs kommun.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Irak
Iran
Somalia
Bosnien och Hercegovina
Finland
/
Polen
Turkiet
Syrien
Kina
Tyskland
Norge
Thailand
Danmark
Afghanistan
Island
Sovjetunionen
Se kartdata överlagrat på Google Maps (Kartdata (redigera • hjälp))
Se kartdata överlagrat på 
Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
