Göteborgs kommun

	Göteborgs kommun
	Göteborgs stad (Göteborgs Stad)
	Kommun
	Göteborgs stadshus (kommunhus)
	Vapensköld för Göteborgs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
	Vapensköld för Göteborgs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Landskap	Västergötland, Bohuslän
Domsaga	Göteborgs domsaga
Läge	57°42′N 11°56′Ö / 57.700°N 11.933°Ö
Centralort	Göteborg
Areal	462,09 km² (2015-01-01); 193:e största (av 290)
- land	447,88 km²
- vatten	14,21 km²
- storstadsområde	3 694,45 km²(2018)
Folkmängd	565 496 (2018-03-31); 2:a största (av 290)
- centralort	549 839 (2010); 2:a största tätort (av 1940)
- storstadsområde	1 015 974 (2018); del av Stor-Göteborg
Befolkningstäthet	1 262,61 invånare/km²; 8:e högsta (av 290)
- storstadsområde	275 invånare/km²
GeoNames	2711533
Kommunkod	1480
Tätortsgrad (%)	99 (2015)
Antal anställda	34 725 (2017-11)
	Webbplats: goteborg.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Göteborgs stad. För tätorten, se Göteborg.

Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg. Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan norra Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde. Tillsammans med kranskommunerna ingår Alingsås kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län samt Tjörns kommun och Stenungsunds kommun i före detta Göteborgs och Bohus län i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Innehåll

1 Administrativ historik
2 Kommunvapnet
3 Demografi
4 Stad eller kommun
5 Indelningar
- 5.1 Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, primärområden och basområden
- 5.2 Distrikt
6 Tätorter
7 Större öar
- 7.1 Göteborgs södra skärgård
- 7.2 Göteborgs norra skärgård
8 Politik och organisation
9 Vänorter och systerstäder
10 Se även
11 Källor
12 Externa länkar

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

Lundby 19 juni 1891 i Lundby landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1905/1906 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
Krokslätt 23 oktober 1884 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
Gårda 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
Lunden 19 oktober 1900 i Örgryte landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1921/1922 då landskommunen uppgick i Göteborg stad
Hagen 19 augusti 1910 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
Långedrag 25 januari 1907 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid utgången av 1921
Älvsborg 1 januari 1922 i Västra Frölunda landskommun, som upplöstes vid årsskiftet 1944/1945 då landskommunen uppgick i Göteborgs stad
Asperö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Brännö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1922
Donsö 1 december 1911 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Styrsö 4 maj 1923 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Vrångö 3 september 1915 i Styrsö landskommun, som upplöstes vid utgången av 1959
Tingstad 9 september 1904 i Backa landskommun, som upplöstes vid utgången av 1926

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun och ytterligare områden införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades vid kommunreformen 1970 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).^[5]

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs stadsvapen

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.^[7]

Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.^[8]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad^[8] och övertogs oförändrat av kommunen.

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2018

År			Invånare
1810			31 882
1820			37 894
1830			41 603
1840			42 617
1850			50 040
1860			62 941
1870			74 752
1880			99 118
1890			134 551
1900			167 871
1910			204 272
1920			245 699
1930			272 833
1940			309 564
1950			370 832
1960			423 983
1970			465 527
1980			431 273
1990			433 042
2000			466 990
2010			513 751
2018			565 496
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU^{[död länk]}.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 189 303, eller 34,01 % av befolkningen (hela befolkningen: 556 640 den 31 december 2016).^[9]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 541 145 personer. Av dessa var 129 964 personer (24,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[10]

Födelseland^[10]
31 december 2014
Nr	Land/region	Antal	Andel av totala befolkningen	Andel av utrikes födda
1	Sverige	&&&&&&&&&0411181.&&&&&0411 181	&&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 %	–
2	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&015295.&&&&&015 295	&&&&&&&&&&&&&&02.8000002,8 %	&&&&&&&&&&&&&011.80000011,8 %
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&013584.&&&&&013 584	&&&&&&&&&&&&&&02.5000002,5 %	&&&&&&&&&&&&&010.50000010,5 %
4	Irak	&&&&&&&&&&011872.&&&&&011 872	&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 %	&&&&&&&&&&&&&&09.1000009,1 %
5	Iran	&&&&&&&&&&011706.&&&&&011 706	&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 %	&&&&&&&&&&&&&&09.&&&&&09 %
6	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&08744.&&&&&08 744	&&&&&&&&&&&&&&01.6000001,6 %	&&&&&&&&&&&&&&06.7000006,7 %
7	Somalia	&&&&&&&&&&&06912.&&&&&06 912	&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 %	&&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 %
8	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&06863.&&&&&06 863	&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 %	&&&&&&&&&&&&&&05.3000005,3 %
9	Finland	&&&&&&&&&&&06793.&&&&&06 793	&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 %	&&&&&&&&&&&&&&05.2000005,2 %
10	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&06437.&&&&&06 437	&&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 %	&&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 %
11	Polen	&&&&&&&&&&&05757.&&&&&05 757	&&&&&&&&&&&&&&01.1000001,1 %	&&&&&&&&&&&&&&04.4000004,4 %
12	Sydamerika	&&&&&&&&&&&05310.&&&&&05 310	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01 %	&&&&&&&&&&&&&&04.1000004,1 %
13	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&05089.&&&&&05 089	&&&&&&&&&&&&&&00.9000000,9 %	&&&&&&&&&&&&&&03.9000003,9 %
14	Turkiet	&&&&&&&&&&&04441.&&&&&04 441	&&&&&&&&&&&&&&00.8000000,8 %	&&&&&&&&&&&&&&03.4000003,4 %
15	Syrien	&&&&&&&&&&&03361.&&&&&03 361	&&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6 %	&&&&&&&&&&&&&&02.6000002,6 %
16	Kina	&&&&&&&&&&&03066.&&&&&03 066	&&&&&&&&&&&&&&00.6000000,6 %	&&&&&&&&&&&&&&02.4000002,4 %
17	Tyskland	&&&&&&&&&&&02832.&&&&&02 832	&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 %	&&&&&&&&&&&&&&02.2000002,2 %
18	Norge	&&&&&&&&&&&02713.&&&&&02 713	&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 %	&&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 %
19	Nordamerika	&&&&&&&&&&&02694.&&&&&02 694	&&&&&&&&&&&&&&00.5000000,5 %	&&&&&&&&&&&&&&02.1000002,1 %
20	Thailand	&&&&&&&&&&&01788.&&&&&01 788	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %	&&&&&&&&&&&&&&01.4000001,4 %
21	Danmark	&&&&&&&&&&&01751.&&&&&01 751	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %	&&&&&&&&&&&&&&01.3000001,3 %
22	Afghanistan	&&&&&&&&&&&01546.&&&&&01 546	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %	&&&&&&&&&&&&&&01.2000001,2 %
23	Island	&&&&&&&&&&&&0580.&&&&&0580	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 %	&&&&&&&&&&&&&&00.4000000,4 %
24	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0408.&&&&&0408	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 %	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&0390.&&&&&0390	&&&&&&&&&&&&&&00.1000000,1 %	&&&&&&&&&&&&&&00.3000000,3 %
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032	&&&&&&&&&&&&&&00.&100000,01 %	&&&&&&&&&&&&&&00.&200000,02 %

Stad eller kommun[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då det mer är ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).^[11]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, primärområden och basområden[redigera | redigera wikitext]

Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden 2012.

Kommunen indelas i tio stadsdelsnämndsområde, som i sin tur består av 96 primärområden.

Stadsdelsnämndsområdena är följande:

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.^[12] . Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Distrikt[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Göteborgs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande 36 distrikt^[13]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Göteborg (del av), 457 927
Gunnared och Hammarkullen, 45 106
Torslanda, 23 088
Billdal (del av), 4 440
Olofstorp, 3 746
Donsö, 1 446
Nolvik, 1 373
Styrsö, 1 324
Angered, 1 062
Brännö, 918
Säve, 759
Helgered, 633
Tumlehed, 623
Asperö, 398
Stenared (del av), 393
Vrångö, 351
Gundal och Högås (del av), 109

Större öar[redigera | redigera wikitext]

Hisingen

Göteborgs södra skärgård[redigera | redigera wikitext]

Vrångö

Göteborgs norra skärgård[redigera | redigera wikitext]

Öarna ingår i Öckerö kommun

Politik och organisation[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.

Kommunfullmäktigeledamöter 2014–2018
S	Lena Malm, ordf.	M	Jonas Ransgård	M	Annette Olsson	V	Johan Zandin
MP	Åse-Lill Törnqvist, vice ordf.	S	Mariya Voyvodova	M	Johanna Svartnäs	V	Ann Karlsson
M	Elisabet Rothenberg, 2:e vice ordf.	S	Tord Karlsson	M	Mats Brodefors	V	Bettan Andersson
L	Piotr Kiszkiel, 3:e vice ordf.	S	Cecilia Dalman Eek	M	Birgitta Simonsson	V	Monika Djurner
S	Anneli Hulthén	S	Ali Moeeni	M	Axel Josefsson	VV	Tom Heyman
S	Dario Espiga	S	Reger Shafik	M	Hampus Magnusson	VV	Theo Papaioannou
S	Marina Johansson	S	Hanna Lindquist	M	Christer Holmgren	VV	Catarina Pettersson
S	Johan Nyhus	S	Alma Handzar	M	Åsa Hartzell	VV	Marie-Louise Bergström
S	Mats Karlsson	S	Robert Hammarstrand	MP	Özgür Tasbas	VV	Anders Åkvist
S	Endrick Schubert	S	My Alnebratt	MP	Ronnie Ljung	-	Martin Wannholt
S	Mats Arnsmar	S	Sofi Bringsoniou	MP	Mohamud Dayib	FI	Sanna Ghotbi
S	Jahja Zeqiraj	S	Conny Johansson	MP	Anna Sibinska	FI	Julia Bahner
S	Anna Hedman	MP	Michael Törnqvist	V	Yasmine Posio Nilsson	FI	Stina Svensson
L	Helene Odenjung	MP	Stefan Kristiansson	V	Daniel Bernmar	SD	Lars Hansson
L	Ann Catrine Fogelgren	MP	Karin Pleijel	KD	David Lega	SD	Staffan Levinsson
L	Kristina Bergman Alme	MP	Ulf Kamne	KD	Marianne Bergman	SD	Jörgen Fogelklou
M	Ingela Ferneborg	L	Axel Darvik	KD	Maria Berntsson	SD	Björn Tidland
M	Pär-Ola Mannefred	L	Kristina Palmgren	M	Anders Källström	SD	Jimmy Ståhl
M	Marie-Louise Hänel Sandström	L	Bo Anderssen	M	Rustan Hälleby	SD	Tord Larsson
M	Maria Rydén	M	Emilie Lotterberg	V	Bobbo Malmström
M	Kristina Tharing	M	Mattias Tykesson	V	Jenny Broman

Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

6

33

7

27

8

6

33

7

27

8

81

86,2

65

16

1973

7

32

11

19

12

7

32

11

19

12

81

88,6

62

19

1976

6

35

10

17

13

6

35

10

17

13

81

87,7

57

24

1979

8

31

1

7

16

18

8

31

7

16

18

81

85,8

51

30

1982

8

35

1

5

9

21

8

35

5

9

21

81

86,9

49

32

1985

8

31

3

2

4

16

17

8

31

4

16

17

81

85,0

51

30

1988

7

30

9

4

13

1

17

7

30

9

4

13

17

81

81,2

48

33

1991

6

29

5

4

1

10

5

21

6

29

5

4

10

5

21

81

81,4

47

34

1994

8

37

5

1

8

1

21

8

37

5

8

21

81

81,2

43

38

1998

11

28

5

6

9

22

11

28

5

6

9

22

81

73,35

43

38

2002

10

29

6

14

5

17

10

29

6

14

5

17

81

74,09

43

38

2006

7

31

7

1

9

5

20

7

31

7

9

5

20

81

76,22

42

39

2010

7

25

9

3

5

7

2

23

7

25

9

5

7

23

81

78,99

45

36

2014

8

20

9

3

6

5

7

3

20

8

20

9

6

5

7

20

81

79,20

42

39

Hisingens Kommunala Väljare, gick upp i Miljöpartiet.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Ordinarie ledamöter, mandatperiod 2014-2018[redigera | redigera wikitext]

David Lega (KD)
Mariya Voyvodova (S)
Kristina Tharing (M)
Marina Johansson (S)

Johan Nyhus (S)
Martin Wannholt (-)
Lars Hansson (SD)

Ersättare/biträdande kommunalråd, mandatperiod 2014-2018[redigera | redigera wikitext]

Karin Pleijel (MP)
Jonas Attenius (S)
Hampus Magnusson (M)
Ann Catrine Fogelgren (L)
Tord Karlsson (S)

Interkommunal samverkan[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

Kommunalskatt[redigera | redigera wikitext]

Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.

Politisk indelning av kommunen[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är sedan den 1 januari 2011 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.^[14]

Stadsdelsnämnder[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Göteborgs stadsdelsnämnder

Stadsdelsnämnderna administrerar exempelvis skola och omsorg. Nämnderna är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.

Sedan den 1 januari 2011 är kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:^[14]

Angered
Askim-Frölunda-Högsbo
Centrum
Lundby

Majorna-Linné
Norra Hisingen
Västra Göteborg

Västra Hisingen
Örgryte-Härlanda
Östra Göteborg

De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:

Byggnadsnämnden
Fastighetsnämnden
Idrotts- och föreningsnämnden
Kretslopp och vattennämnden
Kulturnämnden

Lokalnämnden
Miljö- och klimatnämnden
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning
Nämnden för Intraservice
Nämnden för konsument och medborgarservice
Park- och naturnämnden

Social resursnämnd
Trafiknämnden
Utbildningsnämnden
Valnämnden
Överförmyndarnämnden

Färdtjänstnämnden som tidigare funnits upphörde att existera 1 januari 2016 och gick in i Trafiknämnden. Trafiknämnden skapade då ett färdtjänstutskott som handhar dessa frågor. ^[15]

Fackförvaltningar[redigera | redigera wikitext]

På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.

Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen
Fastighetskontoret
Förvaltningen för konsument och medborgarservice
Förvaltningen kretslopp och vatten
Idrotts- och föreningsförvaltningen

Intraservice
Kulturförvaltningen
Lokalförvaltningen
Miljöförvaltningen
Park- och naturförvaltningen
Regionarkivet
Social resursförvaltning

Stadsbyggnadskontoret
Stadsledningskontoret
Stadsrevisionen
Trafikkontoret (Färdtjänstförvaltningen ingår som enhet i Trafikkontoret sedan 01-01-16)
Utbildningsförvaltningen
Valnämndens kansli
Överförmyndarförvaltningen

Bolag[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommun äger ca 102^[16] bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

Valkrets[redigera | redigera wikitext]

Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.

Vänorter och systerstäder[redigera | redigera wikitext]

Vänorter:

Systerstäder:

Samarbetsstäder:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018.
^ läs online,
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
^ [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2016 (Läst 28 juli 2017)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
^ ”Trafiknämndens uppdrag”. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/trafikkontoret/politik/namndens-uppdrag/!ut/p/z1/hY5BC4IwHMU_jdf9_y51W7cRIVgWdNF2CY2lgjqZq0GfPjsGRe_2eL_He6CgBDVWj66pXGfGql_8WSWXiKYYZlG4S7eSoYw3NM4Px1V-YlD8A9QS4w9JhAxUVw_EXweChNKYccqF4CziIhHsvS_HesUbUFbftNWW3O1yq3VumtcBBui9J40xTa_JrAP81mjN7KD8AGEayudeF_IF1GeTDg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 mars 2017.
^ ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. https://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Se kartdata överlagrat på Google Maps (Kartdata (redigera • hjälp))

Distriktsindelning i Göteborgs kommun.

Göteborgs Stad
Wikimedia Commons har media som rör Göteborgs kommun.
Bilder & media

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018.

[e6a07e540cc3ba41e603045ee6300ce57a0c3718-3] äs online,

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-4] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas

[Streiffert_1992-8] [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70

[9] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2016 (Läst 28 juli 2017)

[Scbfödelseland-10] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016

[11] Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.

[12] Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10

[13] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

[GS-SP-14] [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden

[15] ”Trafiknämndens uppdrag”. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/trafikkontoret/politik/namndens-uppdrag/!ut/p/z1/hY5BC4IwHMU_jdf9_y51W7cRIVgWdNF2CY2lgjqZq0GfPjsGRe_2eL_He6CgBDVWj66pXGfGql_8WSWXiKYYZlG4S7eSoYw3NM4Px1V-YlD8A9QS4w9JhAxUVw_EXweChNKYccqF4CziIhHsvS_HesUbUFbftNWW3O1yq3VumtcBBui9J40xTa_JrAP81mjN7KD8AGEayudeF_IF1GeTDg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 mars 2017.

[16] ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. https://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016.

[1]

[2]

[4]

[3]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]