Göteborgs lagerhus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Göteborgs lagerhus
Lagerhusets södergavel samt västra långsida.
Lagerhusets södergavel samt västra långsida.
Smeknamn Lagerhuset
Plats Heurlins Plats, Masthugget, Göteborg.
Våningar ovan jord (5)
Våningar under jord (1)
Byggstart våren 1917
Färdigställd 1 oktober 1920
Arkitekt Karl Samuelsson

Göteborgs lagerhus eller Frilagerhuset[1], vanligtvis benämnt Lagerhuset,[2] är en byggnad i kvarteret 32 Kajaken vid Heurlins Plats vid Rosenlundskanalen i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Frilagret var det första i sitt slag i landet och en direkt föregångare till Frihamnen (1922).[3] Huset togs i bruk 1920. Eftersom Göteborgs lagerhus inte längre används som lagerbyggnad, hyser byggnaden numera en blandning av restauranger, förlagskontor och kulturhusliknande verksamheter.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och första år[redigera | redigera wikitext]

Köpmännen i Göteborg hade under lång tid intresserat sig för de frilagerlösningar som Danmark och Norge hade. Ett motsvarande upplägg för Göteborgs del skulle kraftigt gynna handeln och stadens transoceana förbindelser. Man började därför att lobba för ett frilager i staden. Kungliga generaltullstyrelsen tillstyrkte så småningom ett frilager i Göteborg, och stadsfullmäktige beslöt 1917 att säga upp alla arrendatorerna till de gamla magasinen bakom Järnvågen. Det nya huset - som uppfördes på den forna sillkajen - skulle utrustas med galler för fönstren i bottenvåningen och dörrarna beslås med plåt. För att pråmar skulle kunna lossa utan att stoppa kanaltrafiken, revs kajavsnittet mot Rosenlundskanalen som breddades inför bygget. Då huset stod klart efter tre år, konstaterades att slutnotan hamnade på 1,7 miljoner kronor, mot beräknade 750 000 kronor. Skälet angavs till den tidens "oerhörda stegring av byggnadskostnader."[4]

Huset i tre plan samt källare och vindsvåning påbörjades våren 1917 och togs i bruk den 1 oktober 1920 efter ritningar av arkitekt Karl Samuelsson (1881-1944). Den cirka 70x20 meter[5] stora byggnaden är helt friliggande med ett något brutet tak med mittorn. Entrén på södergaveln inramas av kolonner. De fyra översta våningarna utgjordes av lagerlokaler, medan bottenvåningen var avsedd för tullbehandling av gods. Inget gods fick lämna frilagerbyggnaden förrän tullbehandlingen var klar, och godset räknades som inkommet i Sverige först när det lämnat byggnaden.[6] En lång korridor gick längs varje plan med "celler" på varje sida, cirka 30 kvadratmeter stora. Dessa kunde komma att hyras ut, och endast tunna väggar skilde dem åt och kunde tas bort[4].

Det ursprungliga frilagerhuset är kopplat till Järntorgets historiska roll utanför stadens gräns som import- och exporthamn. Här kunde varor tas in från båtar i Rosenlundskanalen genom den mer än våningshöga porten. Därefter vägdes och förtullades varorna för att sedan lämnas ut på den motsatta långsidan.[7]

Göteborgs lagerhus sett från Rosenlundskanalen.

Efter hamntiden[redigera | redigera wikitext]

Då Göteborg 1922 fick sin frihamn förlorade frilagret sin betydelse och blev istället en vanlig lagerlokal. En sammanslutning av västra Sveriges mejerier, VMC, flyttade in i två tredjedelar av huset. Frilagret fick nu sitt nya namn "ostlagret" i folkmun, vilket lever kvar än idag. Osthanteringen fortsatte till 1964, då Arla tog över VMC:s roll och flyttade verksamheten till Kallebäck. År 1996 köpte det kommunala Higab lagerhuset, som då värderades till fem miljoner kronor.[4]

Direkt väster om lagerhuset fanns ett större område med upplagsskjul och handelsbaracker i trä. Husen uppstod i början av 1900-talet då hamnen för den tidigare järnvågen lades igen. Vid en storbrand den 25 augusti 1947 förstördes nästan hela området.[8]

Verksamheter idag[redigera | redigera wikitext]

År 2002 byggdes de två översta våningarna om, och 2012 även de nedre kontorsplanen med bland annat hyresgästanpassning, nya entréer samt invändig och utvändig färgsättning.[9]

Idag används Göteborgs lagerhus inte längre som lagerbyggnad för hamnen. Sedan 1999[10] inryms en blandning av restauranger[11], bokförlag[12], kulturverkstäder[13] och scener kopplade till Riksteatern[14]. I augusti 2012 invigdes dessutom ett nytt kulturhus för unga i huset,[15] som i oktober samma år fick namnet Frilagret efter en omröstning med 300 förslag[16].

Förlag och tidskrifter[redigera | redigera wikitext]

Planer på ett förlagshus i Göteborg hade funnits i många år. 1999 realiserades dessa planer, när 13 mindre göteborgsförlag flyttade in i lagerhuset. Dessa var då:

Utöver ovanstående finns bland annat Tukan förlag samt tidskrifterna Glänta och Ord & Bild. Tidigare förlag i huset inkluderar bland annat Kabusa förlag.[18]

Göteborgs Litteraturhus[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 2013 invigdes Litteraturhuset Göteborg[19], ett litteraturhus på 170 kvadratmeter i den norra delen av Lagerhuset. Det är tänkt som en mötesplats med författarsamtal, skrivarcirklar, debatter och diskussioner omkring litteratur. Litteraturhuset drivs med kommunala pengar (till att börja med utifrån en fastlagd budget fram till 2015), och ansvarig projektledare var från starten stadsbibliotekets enhetschef Madeleine Bergmark. Enligt arrangörerna var detta litteraturhus det första i landet i sitt slag.[20]

Litteraturhuset Göteborg startades medan stadsbibliotekets huvudbyggnad vid Götaplatsen var stängd för en tvåårig ombyggnad,[21] och en del av stadsbibliotekets programverksamhet förlades till Litteraturhuset. April 2014 återinvigdes huvudbiblioteket igen.[22]

Sedan oktober 2014 administreras verksamheten i Litteraturhuset inte längre av stadsbiblioteket utan av den nystartade ideella föreningen Göteborgs Litteraturhus.[23] Göteborgs Litteraturhus är också det nya namnet på lokalen och verksamheten.[24]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [1] Göteborgs Stad, Fastighetskontoret, "Yttrande över program för detaljplaner, Norra Masthugget inom stadsdelarna Masthugget och Pustervik," 2010-10-04.
  2. ^ "Lagerhuset" ger 467 träffar på Mediearkivet, bara i Göteborgs-Posten.
  3. ^ Längs Göteborgs kuster, kajer och kanaler, [Brännöarna-Västra Frölunda-Askim-Älvstränderna-Göteborgs hamn-Vallgraven-Rosenlundskanalen], Ted Knapp, Tre Böcker, Göteborg 2009 ISBN 978-91-7029-671-0, s. 280
  4. ^ [a b c] Göteborgs-Posten, 1999-04-08, s. 25, "En bit utland mitt i stan", av Eva Heyman.
  5. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  6. ^ Göteborgs hamn genom tiderna, [: med 409 illustrationer efter originalfotografier], Leo Bonsdorff, Göteborg 1931, s. 96
  7. ^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2, s. 140
  8. ^ Bilden av Göteborg II : färgfotografier 1910 - 1970 : västerut - södra Älvstranden, Robert Garellick, Göteborg 2008 ISBN 978-91-633-2988-3, s. 26, 269
  9. ^ efem arkitektkontor.
  10. ^ Nätverkstan Kultur i Väst, 15 mars 2010.
  11. ^ Hirsch, Daniel (2011-08-01): "Lagerhuset ny krog i Göteborg". Besoksliv.se. Läst 29 oktober 2012.
  12. ^ "Mer om Förlagshuset". Forlagshuset.se. Läst 29 oktober 2012.
  13. ^ "Om Tidskriftsverkstaden". Tidskriftsverkstaden.se Läst 29 oktober 2012.
  14. ^ Smitterberg, Hellen (2011/2012): "Stora Teatern – Program – Hösten 2011". Goteborg.se. Läst 29 oktober 2012
  15. ^ Klingberg, Elisabeth (2012-08-13): "Nya kulturhuset för unga invigs i Lagerhuset". Vartgoteborg.se. Läst 29 oktober 2012.
  16. ^ Direktpress Göteborg, Centrum/Linné, 2012-10-28, s. 5.
  17. ^ Winkler, Lasse (1998-06-18): "Förlagshus i Göteborg". svb.se. Läst 12 januari 2016.
  18. ^ Nicklason, Lars (2014-03-20): ”Hur länge till lever "Litteraturhuset"?”. expressen.se. Läst 12 januari 2016.
  19. ^ ”Litteraturhuset Göteborg på facebook”. https://www.facebook.com/LitteraturhusetGoteborg/info. Läst 22 augusti 2013. 
  20. ^ Cavallin, Benedikta (2013-04-10): "Göteborg får litteraturhus". Sverigesradio.se. Läst 31 maj 2013.
  21. ^ "Stadsbiblioteket stänger i två år". Avenyn.se, 2012-02-21. Läst 10 oktober 2014.
  22. ^ Hagström, Johanna (2014-04-23): "Premiärfest hela veckan på nya bibblan Men inbjudna gäster har redan smyginvigt Göteborgs stadsbibliotek.". GP.se. Läst 10 oktober 2014.
  23. ^ Malin (2014-01-16): "Litteraturhuset våren 2014". Stadsbiblioteket.nu. Läst 10 oktober 2014.
  24. ^ Facebooksida. Facebook.com. Läst 5 mars 2015.

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4, s. 82
  • Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 171

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]