Göteborgs stad (stadskommun)

Göteborgs stad Före detta kommun
Göteborgs stadshus
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland Bohuslän
Län	Göteborgs och Bohus län
Kommun, nu	Göteborgs kommun
Centralort	Göteborg
Inrättad	1 januari 1863
ur
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Göteborgs kommun
Befolkning, areal
Areal	147 kvadratkilometer (1960)
Läge
Koordinater	57°42′16″N 11°57′55″Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Göteborgs rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	1480
Redigera Wikidata

Göteborgs stad var en stad i Göteborgs och Bohus län som existerade mellan 1863 och 1971, varefter den, liksom alla svenska städer, bytte betecknngen stad mot kommun. För kommunens historia efter 1971, se Göteborgs kommun.

Administrativ historik

Det första Göteborg anlades på Hisingen vid Göta älv och fick tillfälliga stadsprivilegier 1603 av kung Karl IX och regelrätta privilegier 1607. Staden brändes av danskarna 1611. Den nya (nuvarande) staden Göteborg fick tillfälliga stadsprivilegier 1619 och regelrätta privilegier den 4 juni 1621, av kung Gustav II Adolf.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14), från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

• 1868 inkorporerades Karl Johans landskommun med Älvsborgs Kungsladugård
• 1871 med 3/80 mantal av Krokslätt Norgården
• 1883 med Tingstadsvassen samt Landala och delar av Gibraltar
• 1904 med delar av Stora och Lilla Änggården i Örgryte kommun
• 1906 med Lundby landskommun
• 1909 med delar av Kålltorp i Örgryte kommun
• 1918 med delar av Änggården i Örgryte kommun
• 1922 med resterande delar av Örgryte landskommun
• 1928 med del av Partille landskommun, bland annat Utby
• 1930 med del av Angereds landskommun
• 1931 med Nya Varvets landskommun
• 1936 med del av Backa landskommun
• 1940 med del av Björlanda landskommun
• 1945 med Västra Frölunda landskommun
• 1948 - Enligt beslut den 25 augusti 1947 inkorporerades Backa landskommun och Backa socken med 4 202 invånare och omfattande en areal av 14,62 km², varav 14,20 km² land.
• 1949 - Enligt beslut den 16 januari 1948 överfördes från Säve landskommun till Göteborgs stad och Backa församling ett område av fastigheterna Tagene Norgård 3:3 och 3:7-3:9, med 5 invånare och omfattande 0,19 km², varav 0,16 km² land.
• 1950 - Enligt beslut den 17 december 1948 och den 31 mars 1950 överfördes från Mölndals stad och Mölndals församling till Göteborgs stad och Västra Frölunda församling, Västra Frölunda kyrkobokföringsdistrikt ett obebott område omfattande en areal av 0,03 km², varav allt land.
• 1 juli 1950 - Det obebodda området som inkorporerats från Mölndals stad överfördes också till Göteborgs stad i avseende på fastighetsredovisningen.
• 1951 - Enligt beslut den 3 mars 1950 överfördes från Mölndals stad och församling till Göteborgs stad och Annedals församling vissa områden med 107 invånare, och omfattande en areal av 2,02 km², varav 2,00 km² land. Enligt samma beslut överfördes från Mölndals stad och församling till Göteborgs stad och Örgryte församling vissa obebodda områden, omfattande en areal av 0,17 km², varav allt land.
• 1960 - Från Torslanda landskommun och Björlanda församling inkorporerades i Göteborgs stad och Biskopsgårdens kyrkobokföringsdistrikt området Vikansby och Halvorsäng, omfattande en areal av 2,42 km², varav 2,41 km² land, och 27 invånare.
• 1967 - Landskommunerna Torslanda, Tuve, Säve och Angered samt Bergums församling ur Stora Lundby landskommun inkorporerades i staden.

Den 1 januari 1971 ombildades staden till Göteborgs kommun.

Staden hade en egen jurisdiktion i Göteborgs rådhusrätt som 1 januari 1971 ombildades till Göteborgs tingsrätt.

Stadsförsamlingen Göteborgs domkyrkoförsamling utbröts ur Örgryte församling 1619. År 1623 utbröts ur domkyrkoförsamlingen Göteborgs Tyska församling, 1883 utbröts Göteborgs Haga församling och Göteborgs Masthuggs församling och 1908 utbröts Göteborgs Vasa församling. Inkorporerade landskommuner behöll dock sina församlingar

Stadsvapnet

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.

Göteborgs stadsvapen fastställdes 1952.

Geografi

Göteborgs stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 144,03 km², varav 136,93 km² land. Efter nymätningar och arealberäkningar färdiga den 1 januari 1956 omfattade staden den 1 november 1960 (enligt indelningen den 1 januari 1961) en areal av 147,06 km², varav 139,94 km² land.

Tätorter i staden 1960

Tätort	Folkmängd
Göteborg, del av	&&&&&&&&&0401956.&&&&&0401 956
Näset	&&&&&&&&&&&01818.&&&&&01 818

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 99,9 procent. Göteborg var 1960 Sveriges näst största tätort, efter Stockholm och före Malmö.

Politik

Lista över stadsfullmäktiges ordförande 1863-1970 Namn Från Till Politisk tillhörighet   Carl Fredrik Wærn 1863 1870 partilös   Janne Ekman 1870 1887 partilös   Olof Wijk den yngre 1888 1897 partilös   August Wijkander 1898 1909 partilös   Axel Carlander 1910 1919 partilös   Karl Gustaf Karlsson 1919 1922 Liberal   Axel Carlander 1922 1923 partilös   Herman Lindholm 1924 1926 Socialdemokrat   Malte Jacobsson 1927 1934 Socialdemokrat   Ernst Jungen 1934 1962 Socialdemokrat   Thure Höglund 1963 1965 Socialdemokrat   Olle Jansson 1966 1966 Socialdemokrat   Thure Höglund 1967 1970 Folkpartiet

Lista över stadskollegiets ordförande 1932-1970 Namn Från Till Politisk tillhörighet   Malte Jacobsson 1932 1934 Socialdemokrat   Axel Dahlström 1934 1947 Socialdemokrat   John Fagerberg 1947 1962 Socialdemokrat   Erik Johannesson 1963 1967 Socialdemokrat   Wilhelm Blomstrand 1968 1968 Folkpartiet   Lennart Ström 1969 1970 Folkpartiet

Mandatfördelning i Göteborgs stadsfullmäktige, valen 1912–1966

Valår	V	S	SP	ÖVR	NSAP	C	FP	LP	M	Grafisk presentation, mandat och valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1912		8		1			22		29	8 22 29	60
1914		11					20		29	11 20 29	60
1916		15					17		28	15 17 28	60
1918		21					16		23	21 16 23	60
1919		26					14		20	26 14 20	60	49,1	54
1920		29					11		20	29 11 20	60	29,1	55
1922	3	31		1			6		19	3 31 6 19	60	33,5	56
1926	7	25						10	18	7 25 10 18	60	51,7	55
1930		32						8	20	32 8 20	60	63,5	55
1934	5	27	2		2		8		16	5 27 8 16	60	59,4	53
1938	8	30					8		14	8 30 8 14	60	67,9	53
1942	10	30					8		12	10 30 8 12	60	69,6	52
1946	15	23					13		9	15 23 13 9	60	74,6	46 14
1950	6	25					24		5	6 25 24 5	60	80,4	48 12
1954	7	24					22		7	7 24 22 7	60	81,8	48 12
1958	5	24					18		13	5 24 18 13	60	77,8	49 11
1962	5	28					18		9	5 28 18 9	60	80,8	49 11
1966	9	30				1	27		13	9 30 27 13	80	81,4	66 14
I valet 1922 blev en representant vald från såväl högern (M) som de liberala (FP) och har med hänsyn härtill i tabellen förts under »övriga».
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

• Lista över Göteborgs burggrevar och borgmästare
• Lista över kommunalråd i Göteborgs kommun, till 1966 titulerade stadssekreterare

Referenser

Noter

^a Tätorten Göteborg var delad mellan flera kommuner:

• Göteborgs stad (401 956 inv.)
• Mölndals stad (26 428 inv.)
• Partille landskommun (13 871 inv.)
• Tuve landskommun (1 408 inv.)
• Säve landskommun (610 inv.)
• Torslanda landskommun (273 inv.)

Tryckta källor

• Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8