Gülenrörelsen

Från Wikipedia

Gülenrörelsen, (turkiska: Gülen hareketi), även känd som Hizmet eller Cemaat, är en social, religiös och politisk rörelse med otydliga konturer.[1] Rörelsen är sunniislamsk och stöder demokrati som styrelseform.[2] Den finns främst i Turkiet men också i många andra länder. Rörelsens ledare är Fethullah Gülen som bor i exil i Pennsylvania, men hans roll är oklar. Han ser sig själv snarast som inspiratör.[3]

Gülenrörelsen bedriver välgörenhetsorganisationer och humanitära hjälporganisationer som är transnationellt aktiva. Den ledande bland dem är den Istanbul-baserade Kimse Yok Mu Association (KYM). KYM har specialstatus hos FN-organet ECOSOC.[4]

Det är svårt att veta antalet sympatisörer till rörelsen, eftersom man inte går in i den som medlem och den snarare utgör ett mera löst organiserat nätverk. Man har dock uppskattat sympatisörerna till flera miljoner, främst i Turkiet, men även i många andra länder.[källa behövs] Gülenisterna har etablerat många skolor, utöver i Turkiet bland annat i USA, Tyskland, Kanada och andra länder med stor turkisk befolkning. Man tror också att gülenisterna har innehaft viktiga positioner i Turkiets polisväsende och rättsväsende.[5] Politiska analytiker i såväl Turkiet som andra länder menar att Gülen har sympatisörer i det turkiska parlamentet och att hans rörelse kontrollerade den viktiga islamiska konservativa tidningen Zaman liksom flera banker, tv-stationer och andra företag.[3][6]

Gülenörelsen samarbetade i början av 2000-talet med det blivande regeringspartiet AKP. Båda rörelserna önskade större möjligheter för den enskilde att offentligt uttrycka sin religiösa tillhörighet i det strängt sekularistiska Turkiet.[3] Med tiden uppstod en allt djupare klyfta mellan gülenisterna och AKP. I mars 2016 tog den turkiska regeringen kontrollen över Zamans redaktionslokaler. Tidningen beskylldes för oegentligheter, men aktionen ses som en del av den pågående[7] konflikten mellan president Erdoğan och Gülen. Liknande åtgärder har även drabbat en av tv-stationerna. Efter militärens misslyckade kuppförsök i juli 2016 anklagades rörelsen för att ligga bakom detsamma, men utan att några konkreta bevis lades fram. Fethullah Gülen fördömde kuppen och förnekade all inblandning i den.

Efter kuppförsöket har regeringen låtit stänga alla skolor som drevs av rörelsen. Många statsanställda har blivit avskedade efter misstänkt samröre med eller sympatier för Gülenrörelsen.

Rörelsens inriktning[redigera | redigera wikitext]

Rörelsen sägs vara pacifistisk. Själva beskriver de sig som moderat islamistiska, teknikvänliga och toleranta men vill tona ner sitt politiska budskap. Fethullah Gülen menar att Koranen måste tolkas i ett sammanhang; och när sammanhanget ändras måste också tolkningen ändras.[3] De försöker samtidigt bevara Atatürks stat, men beskrivs av kemalisterna som islamister.

Referenser[redigera | redigera wikitext]