Gaby Stenberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gaby Stenberg
Gaby Stenberg som Titania i En midsommarnattsdröm (1944).
Gaby Stenberg som Titania i En midsommarnattsdröm (1944).
Född Ida Gabriella Stenberg
9 januari 1923
Tokyo, Japan
Död 20 september 2011 (88 år)
Stockholm, Sverige
Aktiva år 1936–2002
Make Fredrik Koch (1962–1983; hans död)
Betydande roller
Ellinor / Beatrice Dahlén i Rederiet
IMDb SFDb

Ida Gabriella Gaby Stenberg Koch, tidigare Ida Gabriella Stenberg, född 9 januari 1923 i Tokyo, död 20 september 2011 i Stockholm,[1][2][3] var en svensk skådespelare som medverkade i cirka 40 filmer samt i ett stort antal roller vid Malmö stadsteater. På senare år blev hon känd för sin roll som Ellinor / Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Utbildning och annan verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Gaby Stenberg var dotter till Sven Stenberg, en svensk affärsman som var verksam för handelshuset Gadelius i Japan; familjen flyttade dock hem till Sverige efter den stora jordbävningen, samma år som Gaby föddes. Hon gick i pianoskola vid Richard Anderssons [4]musikskola och tog sånglektioner för Andrejewa de Skilondz.[5] Hon filmdebuterade redan 1936 i Bombi Bitt och jag och fick en större roll i Sigge Nilsson och jag (1938). Sin teaterutbildning fick hon vid Willy Koblancks teaterskola 1939–1942.[6] Under ett scenuppehåll från 1962 tog hon en fil.kand. i fonetik 1978 i Lund.[6] Hon vikarierade som logoped i Malmö och var verksam som lärare vid Vadstenaakademien 1983–1992.

Stenberg har även medverkat till att ett tiotal ur sin mormors, Ida Trotzig, samlade Japanska sagor från 1911 gavs ut i nyutgåva 1996 med tidigare inte återgivna originalillustrationer av Trotzig.

Scenkarriär[redigera | redigera wikitext]

Hon gjorde sin scendebut hos Gustaf Wally i operetten BlåjackorOscarsteatern 1942. Hon har gjort bortåt 40 filmroller, oftast inom den lättsamma genren med motspelare som bland annat Nils Poppe och Åke Söderblom. Hon gjorde även karriär som sångerska och spelade in ett flertal grammofonskivor. I slutet av 1950-talet gjorde hon en egen TV-serie Gaby Stenberg och en flygel, där hon ackompanjerade sig själv på flygel.

År 1944 medverkade hon vid Malmö stadsteaters invigning som Titania i En midsommarnattsdröm.[6] 1954 spelade hon Glada änkan av Lehar, regi Ingmar Bergman.[5] Hon var engagerad vid Malmö stadsteater, olika teatrar i Stockholm och Köpenhamn fram till 1962, då hon drog sig tillbaka helt från teatervärlden för att ägna sig åt familjen.[5] Hennes comeback dröjde ända fram till 1985, då hon spelade mot Jan Malmsjö i musikalen La Cage Aux Folles i Malmö.[6] Därefter framträdde hon en hel del på film och i TV, bland annat i Goda grannar (1987) och långköraren Rederiet 1992–2002.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Stenberg var gift med kirurgen docent Fredrik Koch (1907-1983), son till professor John Koch, från 1962 fram till hans död 1983.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1942 Blåjackor
Lajos Lajtai, André Barde och Lauri Wylie
Leif Amble-Naess Oscarsteatern[7]
1944 Titania En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Vår unge
Jean de Létraz
Anders Frithiof Malmö stadsteater
Aouda Jorden runt på 80 dagar
Alf Henrikson
Malmö stadsteater
1945 Markens gud
Paul Green
Knut Hergel Malmö stadsteater
Vi äro ga-skåningar alla/Lysistrate
Aristofanes och Karl Gerhard
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Pygmalion
George Bernard Shaw
Knut Hergel Malmö stadsteater
Hjärtan och njurar
John Patrick
Gösta Terserus Malmö stadsteater
1946 Lyckan kommer
Alf Henrikson
Sam Besekow Malmö stadsteater
Estelle Slutna dörrar
Jean-Paul Sartre
John Price Malmö stadsteater
Blodsbröllop
Federico Garcia Lorca
Sam Besekow Malmö stadsteater
Mia Rakel och biografvaktmästaren
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8]
Så tuktas en argbigga
William Shakespeare
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
Medverkande Dagmar Revyen Jon Iversen Dagmar Teatret, Köpenhamn[9]
1947 Krigsmans erinran
Herbert Grevenius
Arne Lydén Malmö stadsteater
Cirkus Sanger
Margaret Kennedy och Basil Dean
Sandro Malmquist Malmö stadsteater
På tre man hand
Jens Locher
Oscar Winge Malmö stadsteater
Lady Windermere Solfjädern
Oscar Wilde
Martha Lundholm Vasateatern[10]
1948 Svanhild Kärlekens komedi
Henrik Ibsen
Martha Lundholm Vasateatern[11]
Flickan från Lothringen
Maxwell Anderson
Riksteatern[3]
1949 Medverkande Söder ställer ut, revy
Kar de Mumma, Nils Perne och Sven Paddock
Sven Paddock
Egon Larsson
Södra Teatern[12]
1950 Medverkande Farväl till 40-talet, revy
Kar de Mumma
Sven Paddock Södra Teatern[13][3]
Medverkande Fiffer-Revyen Kai Wilton
Niels Bjørn Larsen
Dagmar Teatret, Köpenhamn[14]
1951 Medverkande Lige i Centrum revy Dagmar Teatret, Köpenhamn[15]
Lilli Vanessi/Katarina Kys mig Kate
Cole Porter, Samuel och Bella Spewack
Edvin Tiemroth Nørrebro Teater, Köpenhamn[16]
1952 Eva Høeg For åbent tæppe Mogens Brandt Nørrebros Teater[17]
1954 Hanna Glawari Glada änkan
Franz Lehár, Leo Stein och Viktor Léon
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[18]
Fröken Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[19]
Dårskapens timme
Anna Bonacci
Yngve Nordwall Malmö stadsteater
1955 Lotusblomma Tehuset Augustimånen
John Patrick
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[20][21]
1957 Susan Smith No, No, Nanette
Vincent Youmans, Otto Harbach, Frank Mandel och Irving Caesar
Egon Larsson Oscarsteatern[22][3]
1958 Helene Den skønne Helene
Jacques Offenbach
Kai Wilton Det Kongelige Teater[23]
1985 Jacqueline La Cage Aux Folles
Harvey Fierstein och Jerry Herman
Malmö stadsteater
1990 Madame de Rosemond Farliga förbindelser
Christopher Hampton
Brigitte Ornstein Dramaten
Prostinnan Kalas i Lönneberga
Astrid Lindgren
Jan-Olof Strandberg Dramaten

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TT-Spektra (21 september 2011). ”Gaby Stenberg har avlidit”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/gaby-stenberg-har-avlidit. Läst 21 september 2011. 
  2. ^ Anjou, Michael (21 september 2011). ”Gaby har tystnat”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/familj/dodsfall/article1548366/Gaby-Stenberg-har-tystnat.html. Läst 27 september 2011. 
  3. ^ [a b c d] Wigardt, Gaby (21 september 2011). ”Gaby Stenberg har avlidit”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/gaby-stenberg-har-avlidit_6488082.svd. Läst 27 september 2011. 
  4. ^ (på sv) Richard Andersson. https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Richard_Andersson&oldid=29460157. Läst 28 juli 2015. 
  5. ^ [a b c] Gaby StenbergSvensk Filmdatabas hämtdatum 2 februari 2010
  6. ^ [a b c d] Rainer, Lena (7 januari 2008). ”Memoarerna nästa projekt”. Sydsvenskan. http://sydsvenskan.se/familj/fodelsedag/article291664/Memoarerna-nasta-projekt.html. Läst 2 februari 2010. 
  7. ^ 'Blåjackor' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 22. 20 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-20/50/22. Läst 15 augusti 2015. 
  8. ^ ”Rakel och biografvaktmästaren”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rakel-och-biografvaktm%C3%A4staren. Läst 15 oktober 2015. 
  9. ^ Dagmarrevyen 1946
  10. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. Sid. 230. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  11. ^ ”Kärlekens komedi”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14122&pos=447. Läst 5 maj 2016. 
  12. ^ Perpetua (2 januari 1949). ”Revynytt på tre fronter: Ögonfägnad på Södran”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-01-02/1/12. Läst 14 februari 2016. 
  13. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. Sid. 145. Libris 8081302 
  14. ^ Dagmarrevyen 1950
  15. ^ Dagmarrevyen 1951
  16. ^ Kys mig Kate
  17. ^ For åbent tæppe
  18. ^ ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015. 
  19. ^ ”Spöksonaten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sp%C3%B6ksonaten. Läst 17 oktober 2015. 
  20. ^ ”Tehuset Augustimånen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tehuset-augustim%C3%A5nen. Läst 15 oktober 2015. 
  21. ^ Sven Barthel (6 februari 1955). ”Ingmar Bergmans tehus”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-02-06/35/18. Läst 22 augusti 2015. 
  22. ^ ”No No Nanette”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25018&pos=108. Läst 15 juni 2015. 
  23. ^ Den skønne Helene

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]