Gallotia stehlini
| Gallotia stehlini Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Lacertider Lacertidae |
| Släkte | Gallotia |
| Art | Gallotia stehlini |
| Vetenskapligt namn | |
| § Gallotia stehlini | |
| Auktor | (Schenkel, 1901) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde på Kanarieöarna | |
| Synonymer | |
|
Lacerta simonyi Mertens 1928[2] Lacerta stehlini Boulenger 1920[3] Lacerta simonyi Lehrs 1909[4] Lacerta galloti Schenkel 1901[5] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Gallotia stehlini[5] är en ödleart som beskrevs av Schenkel 1901. Gallotia stehlini ingår i släktet Gallotia och familjen lacertider.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]
Gallotia stehlini når en genomsnittlig kroppslängd (huvud och bål) av 26,5 cm, en svanslängd av upp till 50 cm och en maximal vikt av 500 g. Kroppen har på ovansidan en rödbrun till mörkgrå färg. På sidorna kan flera ljusa fläckar förekomma. Fjällen på ryggen har en tydlig köl. Hannar kännetecknas av en mera rödaktig strupe. De är även större och har ett robustare huvud än honorna.[8]
Denna ödla förekommer på Gran Canaria som tillhör Kanarieöarna. Arten introducerades dessutom på Fuerteventura, Gomera och La Palma men bara på den förstnämnda är ödlan tillräcklig etablerad. Gallotia stehlini lever i låglandet och i bergstrakter upp till 1850 meter över havet. Den lever i olika öppna landskap som fuktiga klippiga kullar, öppna buskskogar och jordbruksmark. Arten saknas i skogar med träd.[1]
Födan utgörs av frukter, blommor, blad och kanske av andra växtdelar samt av insekter. En individ som känner sig hotad försöker vanligen uppnå närmaste gömställe. I vissa fall står ödlan med öppen mun riktad mot fienden så att de kraftiga käkarna blir synliga. Efter parningen lägger honan 4 till 16 ägg. Ungarna kläcks efter 8 till 10 veckor. Könsmognaden infaller efter tre eller fyra år. Gallotia stehlini kan leva 11 år och några individer blev lite äldre.[8]
Några individer faller offer för tamkatter och råttor. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] 2009 Gallotia stehlini Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ Mertens, R. (1928) Über den Rassen- und Artenwandel auf Grund des Migrationsprinzips, dargestellt an einigen Reptilien und Amphibien., Senckenbergiana 10: 81-91
- ^ Boulenger,G.A. (1920) Monograph of the Lacertidae, vol. 1., British Museum (London)
- ^ Lehrs, P. (1909) Studien über Abstammung und Ausbreitung in den Formenkreisen der Gattung Lacerta und ihrer Verwandten., Zool. Jb. Syst. (Jena) 28: 1-38
- ^ [a b] Schenkel, E. (1901) Achter Nachtrag zum Katalog der herpetologischen Sammlung des Basler Museums., Verh. naturf. Ges. Basel, 13:142-199.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (12 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/gallotia+stehlini/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Gallotia stehlini
- ^ [a b] R. Edwards (2011). ”Gran Canaria giant lizard”. ARKive. Arkiverad från originalet den 29 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170629212537/http://www.arkive.org/gran-canaria-giant-lizard/gallotia-stehlini/. Läst 27 juni 2017.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Gallotia stehlini.
Wikispecies har information om Gallotia stehlini.
|