Gamla Varvet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om Gamla Varvet i Göteborg. För För Gamla Varvet i Karleby, se Karleby#Geografi. För Vikens varv i Viken i Skåne, se Vikens varv.
Gamla Varvet på samtida vykort

Gamla Varvet är namnet på en tidigare örlogsbas och ett tidigare skeppsvarv vid Stigberget i Majorna, Göteborg. Den äldsta geografiska definitionen är: (beläget på Kronans mark på...) Älvsborgs Kungsladugårds ägor i Sävedalens härad, Örgryte socken. Gränserna för Gamla Varvet fastställdes först 1752 gernom en så kallad rågångsförrättning.
Namnformerna har varit:

  • Skeppsvarvet
  • Amiralitetsvarvet
  • Nya varvet (1662)
  • Timmermansvarvet
  • Byggningsvarvet
  • Skeppsgården

Historia[redigera | redigera wikitext]

Holländaren Albrecht van Velden uppförde vid Stigberget ett varv som under åren 1631–1639 kom att bygga flera skepp: Västgöta Lejon, Jupiter, Götheborg, Götha Ark, och Draken. Efter van Veldens död 1638 övertogs varvet av hans måg Gerrit Persson, som arrenderade marken fram till 1664.

Men redan 1641 begärde Amiralitetskollegium att magistraten i Göteborg "skulle upplåta ett lämpligt område i Masthagen (Masthugget) för skeppsbyggeri åt kronan", och Gamla varvet kan räkna sin tillkomst från den 1 december 1660. Det första fartyget som byggdes på Gamla varvet var en galär som kölsträcktes i oktober 1664 och löpte av stapeln i april 1665.

Varvet drevs först av holländare, men den 24 maj 1716 gav Karl XII staden privilegier att sköta det med krav om att staden skulle utrusta tre skepp till sitt försvar, vilket magistraten ej ansåg sig kunna uppfylla. Den 24 maj 1717 överlät Karl XII därför varvet på Lars Gathenhielm. Det låg på området mellan nuvarande Djurgårdsgatan, Karl Johansgatan och Bläsgatan. Det användes av flottan åren 1660–1700, då det ersattes av Nya varvet. År 1752 fick handelsmannen Peter Bagge ett entreprenadkontrakt på Gamla varvet, och slog ihop de båda varven Viken (granne med Gamla varvet, västerut) och Gamla varvet, vilket gällde fram till 1767.

År 1799 beslutade man att rusta upp Nya varvet, och 1803 överflyttades de militära fartygen dit, 1806 chefsämbetet, kontoren 1811, själavården 1817 och sjukvården 1825. Gamla varvet hade därmed spelat ut sin militära roll.

På en offentlig auktion 1825 köptes varvsområdet av dykerikommissarien Ambrosius Landgren för 7 305 riksdaler banco. Redan 1818 hade Landgren förvärvat varvet Viken, eller Bagges varv, efter kommerserådet Carl Bagges död. Efter en sammanslagning av de båda varven på nytt, benämndes hela området Gamla varvet. Arealen var på 6 839 kvadratfamnar.

När Ambrosius Landgren dog 1845 var hans son Adolf Fredrik endast 16 år, varför ansvaret tills vidare anförtroddes grosshandlare O. P. Dahlin. År 1856 övertog A. F. Landgren varvet och ledde det till sin död 1871, endast 42 år gammal. Landgren hade inga barn, så efter hans död övertog hans systerson George Douglas Kennedy ledningen, 21 år gammal.

Det sista segelfartyg som byggdes på Gamla varvet, var Sigyn som sjösattes den 15 juli 1887, och 1907 upphörde varvet eftersom staden behövde marken för att utöka hamnen. År 1912 tog staden över området, för 1,5 miljoner kronor, som då omfattade fastigheterna nummer 1, 2, och 3 i Majornas fjärde rote, samt masthamnen öster om Bläsan med tillhörande vattenområden.

På en del av området anlades Gamla varvsparken. Den tidigare Gamla varvsgatan från 1852 är numera till stor del borta, den kvarvarande delen heter från 1937 Delawaregatan.

Varv som förknippas med området är van Veldens varv, Baggens varv, Landgrenska varvet och Viken (grundat 1747).

Under varvets civila epok 1830–1887 byggdes det totalt 33 skepp på sammanlagt 13 464 ton.

Fartyg byggda på Gamla varvet. Den civila epoken[1][redigera | redigera wikitext]

Namn

Typ

Byggd

Svensk läst

Ny läst

Ton

Redare

Experiment

2/m skon.,

1830

?

Götha Elf

s/s

1833, (N. C. Kierkegaard)

7,23

4,2

18

Kgl. Götha Elfstyrelse, Gbg.

Superb

brigg

1839, (Löjt. Pettersen)

158

91

387

C. G. Lindberg, Göteborg

Balder

brigg

1845

169

97,3

414

J. Grönvall & Co., Göteborg

Gerda

fullr.

1847, (Löjt. Pettersen)

249

167

710

Olof Wijk, Göteborg

Wikingen

brigg

1846

69

D. Camegie & Co., Göteborg

Diadem

brigg

1849

111

63,9

272

G. Melin, Göteborg

Cleopatra

brigg

1852

156

89,9

382

G. Melin, Göteborg

Eos

s/s

1852

83,26

48

204

G. J. Brusewitz, Göteborg

Aurora-Borealis

skepp

1853, (N. C. Kierkegaard)

130

74,9

318

N. Beckman, Göteborg

Eleonore

skepp

1854, (N. C. Kierkegaard)

130

74,9

318

N. Beckman, Göteborg

Galathea

brigg

1856, (N. C. Kierkegaard)

84

48,4

205

Björck & Engström, Göteborg

Hildur

skon.

1858

77

41,9

178

Landgrens Enka, Göteborg

Dellen, bogs.

s/s

1861, (N. C. Kierkegaard)

?

4,0

?

Pettersson, Hudiksvall

Iduna

skepp

1862

340

195,8

833

G. Melin, Göteborg

Heidi

bark

1864, (N. C. Kierkegaard)

265

153

650

G. Melin, Göteborg

Neptun

s/s

1865

?

?

?

D. W. Flobeck, Göteborg

Louis De Geer

skepp

1866, (N. C. Kierkegaard)

352

226,5

862

G. Melin, Göteborg

Pursuit

skepp

1860—65

296

170,6

725

A. F. Landgren, Göteborg

Iris

bark

1867, (N. C. Kierkegaard)

295

170,5

724

A. F. Landgren, Göteborg

Godeffroy

bark

1867, (N. C. Kierkegaard)

240

138,8

590

J. C. Godeffroy & Son, Hamburg

Erato

bark

1869, (N. C. Kierkegaard)

329

190

807

Landgrens Enka, Göteborg

Ingeborg

s/s

1870, (J. Hübe)

152

88

374

Aug. Leffler, Göteborg

Eigen

s/s

1870, (J. Hübe)

223

128,7

547

V. Furst & Co., Kristiania

August Leffler

s/s

1871, (J. Hübe)

262

151,2

643

C. L. Berggren, Göteborg

Advanve

s/s

1873, (J. Hübe)

81

46,8

199

Th. Ahrenberg, Göteborg

Ingeborg

s/s

1873, (J. Hübe)

262

151,2

643

Aug. Leffler, Göteborg

Thule

s/s

1873, (J. Hübe)

?

?

?

7

Adolf Landgren

bark

1876, (J. Hübe)

246

141,8

603

Landgrens Enka, Göteborg

Galathea

brigg

1878

135

77,8

331

G. D. Kennedy, Göteborg

Gurli

bark

1879, (J. Hübe)

294

169,6

721

G. D. Kennedy, Göteborg

Zaima

brigg

1883, (J. Hübe)

136

78,8

335

G. D. Kennedy, Göteborg

Sigyn

skepp

1887, (J. Hübe)

149

83,7

356

G. D. Kennedy, Göteborg

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sundström, Göran (1988). ”Gamla Varvet i Göteborg”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 22: sid. 65.  Libris 3684053
  • Baum, Greta, Göteborgs gatunamn 1621–2000, 2001
  • Bergman, Ernst, Gamla Varvet vid Göteborg 1660-1825, 1954
  • Garellick, Robert, Göteborg före grävskoporna, 1997
  • Hasselgréen, Ingmar, Ostindiska huset - Göteborgs museum, 1984
  • Hjern, Kjell, Ett svunnet Göteborg, 1964
  • Majornas historia
  • Olsson, Björn; Svenson, Curt, Hamnbilder från Göteborg, 1981
  • Sundström, Göran (1988). ”Gamla Varvet i Göteborg”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund) 22: sid. 56-65.  Libris 3684053

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]