Gamla bron

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gamla bron
Gamla bron Umeå 2007-06-24.jpg
Gamla bron sedd från norra sidan.
Plats Umeå
Korsar Ume älv
63°49′30″N 20°14′57″Ö / 63.82500°N 20.24917°Ö / 63.82500; 20.24917
Konstruktionsdata
Total längd 301 meter
Konstruktionstyp stålfackverk
Antal pelare 9
Arkitekt Claes Adelsköld[1]
Datum
Byggstart 1860[2]
Färdigställd 1863[2]
Öppnade 1863[3]
Trafik
Trafikslag Gång- och cykeltrafik [3]

Gamla bron är Umeås äldsta kvarvarande broförbindelse över Ume älv och är 301 meter lång.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Innan Umeå hade någon bro så korsade man älven på isvägar på vintern och med färja övriga årstider.[2] Under den andra ryska ockupationen av Umeå i Finska kriget byggde ryssarna 1809 en flottbro av stockar över älven som kort därefter förstördes av en vårflod.[1]

Att bygga en bro över älven ansågs länge vara för kostsamt, men landshövding Gustaf Munthe började intresserade sig för frågan när han tillträdde 1856 och 1858 gav han i uppdrag att undersöka var en bro var lämpligast, förslag på ritningar och vad det skulle kosta. Undersökningen pekade på att strax utanför staden, uppströms älven, var älvens botten fördelaktigast att bära bron och kostnaden för bron skulle bli 65 450 riksdaler. Med övriga kringkostnader blev totalkostnaden 86 000.[1]

I samband med brons tillkomst drogs kustlandsvägen ner mot bron via nuvarande Bryggargatan[4]. Efter invigningen 1863 och under lång tid framöver fick passerande betala en avgift för att få nyttja bron. Redan efter ett årtionde visade det sig att det ursprungliga träspännverket behövde bytas ut, så 1894-95 ersattes det med ett stålfackverk, och bron fick det utseende som den har idag.

Gamla bron, från sydväst

Bron idag[redigera | redigera wikitext]

Idag är bron endast öppen för gång- och cykeltrafik.[3] Under 2013 upptäcktes brister vilket påkallade en reparation.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Steckzén, Birger (1981[1922]). Umeå stads historia 1588-1888. Norrländska skrifter, 0349-3202 ; 6 (Facs.-utg. /personreg. har utarbetats av Saga Edstedt och ortreg. av Gun och Kurt Boberg ; med en efterskrift av Erik Thelaus). Umeå: Två förläggare. sid. 339, 439-441. Libris 7753338. ISBN 91-85920-05-3 
  2. ^ [a b c] Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran, red (2013). Umeå 1314-2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. sid. 103. Libris 14803107. ISBN 9789175806686 
  3. ^ [a b c] Håkan Göransson (4 april 2014). ”Umeås historia 1810—1896”. Umeå kommun. http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/faktaomkommunen/umeashistoria/18101896.4.bbd1b101a585d704800065886.html. Läst 14 april 2014. 
  4. ^ Umeå älvdal - Tegs byar Läst 21 juni 2017
  5. ^ ”Bro i Umeå måste förstärkas”. Västerbottens-kuriren. 21 november 2013. http://www.vk.se/1041176/bro-i-umea-maste-forstarkas. Läst 21 mars 2014.