Gamma Arae

Från Wikipedia
Gamma Arae (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAltaret
Rektascension17t 25m 17,98835s[1]
Deklination-55° 31′ 47,5868″[1]
Skenbar magnitud ()+3,34[2]
Stjärntyp
SpektraltypB1 Ib[3]
U–B-0,96[2]
B–V-0,13[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-3[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -0,44[1] mas/år
Dek.: -15,77[1] mas/år
Parallax ()2,93 ± 0,16[1]
Avstånd1 110 ± 60  (340 ± 20 pc)
Absolut magnitud ()-5,8[5]
Detaljer
Massa12,5[6] - 25[5] M
Radie23[7] R
Luminositet120 000[5] L
Temperatur21 500[8] K
Vinkelhastighet269 ± 11[8] km/s
Ålder15,7 ± 0,1[6] miljoner år
Andra beteckningar
γ Ara, CPD–56° 8225, HD 157246, HIP 85267, HR 6462, SAO 244726, 2E 3895.

Gamma Arae (γ Arae, förkortat Gamma Ara, γ Ara) är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Altaret. Den har en skenbar magnitud på 3,34[2], är synlig för blotta ögat och är den fjärde ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 2,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 1 100 ljusår (ca 340 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Gamma Arae är en blå till vit superjättestjärna av spektralklass B1 Ib [3]. Den har en radie som är ca 23[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 120 000[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 21 500[8] K.

Gamma Arae roterar snabbt med en prognostiserad rotationshastighet av 269 km/s vilket gör att absorptionslinjerna i spektret blir oskarpa på grund av Dopplereffekten, vilket i sin tur gör dem svårare att analysera.[5] Den är en periodiskt variabel stjärna som genomgår ickeradiella pulsationer med en primärperiod på 1,1811 dygn och en sekundärperiod på 0,1281 dygn.[8]

Det finns viss oenighet om massan hos Gamma Arae, där Tetzlaff et al. (2011) uppskattar massan till 12,5 ± 0,6 [6] gånger solens massa, medan Fraser et al. (2010) ger en massa på ca 19[8] och Lefever et al. (2007) listar ett värde på 25.[5] Den avger massa genom sin stjärnvind med en hastighet av 3,0 × 10-8 solmassor per år vilket betyder att den förlorar motsvarande solens massa varje 33 miljoner år.[8] Vinden påverkas av stjärnans snabba rotation, vilket resulterar i ett ökat utflöde längs ekvatorn.[7]

Gamma Arae har en optisk följeslagare belägen med en vinkelseparation av 17,9 bågsekunder, som är en stjärna huvudserien av spektraltyp A med en skenbar magnitud av 10,5.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b] Prinja, R. K.; Massa, D. L. (October 2010), "Signature of wide-spread clumping in B supergiant winds", Astronomy and Astrophysics, 521: L55, arXiv:1007.2744, Bibcode:2010A&A...521L..55P, doi:10.1051/0004-6361/201015252
  4. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, eds., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", Determination of Radial Velocities and Their Applications, 30: 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  5. ^ [a b c d e f] Lefever, K.; Puls, J.; Aerts, C. (March 2007), "Statistical properties of a sample of periodically variable B-type supergiants. Evidence for opacity-driven gravity-mode oscillations", Astronomy and Astrophysics, 463 (3): 1093–1109, arXiv:astro-ph/0611484, Bibcode:2007A&A...463.1093L, doi:10.1051/0004-6361:20066038
  6. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
  7. ^ [a b c] Prinja, R. K.; et al. (February 1997), "Wind variability of B supergiants. II. The two-component stellar wind of γ Arae", Astronomy and Astrophysics, 318: 157–170, Bibcode:1997A&A...318..157P
  8. ^ [a b c d e f] Fraser, M.; Dufton, P. L.; Hunter, I.; Ryans, R. S. I. (May 2010), "Atmospheric parameters and rotational velocities for a sample of Galactic B-type supergiants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 404 (3): 1306–1320, arXiv:1001.3337, Bibcode:2010MNRAS.404.1306F, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.16392.x

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]