Garpenbergs gruva

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nu rivna Södra laven i förgrunden, i bakgrunden t.v. syns Norra laven och i bakgrunden t.h. – bakom Finnhytte-Dammsjön – det senast uppförda området vid Lappberget
Fällning av Södra laven 2019.

Garpenbergs gruva är en (tidigare flera) gruva i Garpenberg i Hedemora kommun (Sverige). Gruvbrytningen av sulfidmalm är av medeltida ursprung. Garpenbergs gruva och Lovisagruvan är de enda gruvorna ännu i drift i Bergslagen.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Området runt orten Garpenberg i sydöstra Dalarna har en berggrund med omvandlade vulkaniska bergarter. Dessa har inslag av kalk och dolomit. De förekommande malmådrorna omges av glimmerkvartsiter och skarniga bergarter.[1]

Gruvbrytningen i området är omskriven sedan 1300-talet, men den har sannolikt pågått mycket längre.[1] Namnet på orten Garpenberg kommer av de bergsmängarpar – som rekryterades från det tyska Centraleuropa för att utveckla gruvdriften och hytthanteringen i Sverige.

Till att börja med bröt man på orten olika mindre fyndigheter av kopparhårdmalm.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

På 1930-talet upptäcktes "den Stora Strandmalmen". Tack vare denna större malmåder startade Boliden AB 1957 en brytning av typen komplexmalm,[1] med utvinning av flera olika metaller.

1962 upptäckte man 3 kilometer norr om den södra (och äldsta) gruvan en ny malmfyndighet. Denna, bestående av en silverhaltig komplexmalm, kom att leda till etablerandet av gruvan Garpenberg Norra. Denna gruvbrytning, som inleddes 1972, görs i en malmkropp med ett nätverk av smala men metallrika malmådror, där zink, silver och bly finns i stora mängder.[1]

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

Gruvbrytningen på 2000-talet gäller sulfidmalm, och år 2007 producerade gruvan 1,3 miljoner ton malm. Förutom själva gruvbrytningen finns på orten ett anrikningsverk, och ur malmen utvanns samma år 700 ton koppar, 25 000 ton bly, 71 000 ton zink, 120 ton silver och 0,2 ton guld.[1]

Gruvan i Garpenberg räknades 2012 som den bästa och mest uthålligaste gruvan inom Boliden. Den är mest lönsam av koncernens olika gruvor, gruvbrytningen är den mest lönsamma industrin i hela Dalarna.[2]

Gruvorna / gruvlavarna[redigera | redigera wikitext]

Fram till början av 2000-talet fanns två olika gruvor i Garpenberg – Garpenberg (från medeltiden) och Garpenberg Norra (från 1962). Därutöver planerades brytning vid en tredje plats – Lappberget – mellan de två andra gruvorna.[1] 2004 förenades gångarna i de båda äldsta gruvorna, och numera räknas hela gruvbrytningen som i en enda, gemensam gruva.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Garpenbergs gruva i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 31 augusti 2016.
  2. ^ Joffer, Bo (2012-02-18): "Garpenberg är Bolidens bästa gruva". dt.se. Läst 31 augusti 2016.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]