Garpenbergs gruva
Garpenbergs gruva är en (tidigare flera) gruva i Garpenberg i Hedemora kommun (Sverige). Gruvbrytningen av sulfidmalm har tidigare uppgetts vara av medeltida ursprung. Analyser av sedimentprover från Gruvsjön visar dock att gruvdrift etablerats före vår tideräkning och pågått kontinuerligt i området sedan 400-talet.[1] Garpenbergs gruva är Sveriges äldsta gruva som ännu är i drift.[2] Garpenberg och Lovisagruvan är de enda gruvorna i drift i Bergslagen.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Området runt orten Garpenberg i sydöstra Dalarna har en berggrund med omvandlade vulkaniska bergarter. Dessa har inslag av kalk och dolomit. De förekommande malmådrorna omges av glimmerkvartsiter och skarniga bergarter.[3]
Gruvbrytningen i området är omskriven sedan 1300-talet, men den har sannolikt pågått mycket längre.[3] Namnet på orten Garpenberg kommer av de bergsmän – garpar – som rekryterades från det tyska Centraleuropa för att utveckla gruvdriften och hytthanteringen i Sverige.
Till att börja med bröt man på orten olika mindre fyndigheter av kopparhårdmalm.
1900-talet[redigera | redigera wikitext]
På 1930-talet upptäcktes "den Stora Strandmalmen". Tack vare denna större malmåder startade Boliden AB 1957 en brytning av typen komplexmalm,[3] med utvinning av flera olika metaller.
1962 upptäcktes en ny malmfyndighet 3 kilometer norr om den södra (och äldsta) gruvan. Denna, bestående av en silverhaltig komplexmalm, kom att leda till etablerandet av gruvan Garpenberg Norra. Denna gruvbrytning, som inleddes 1972, görs i en malmkropp med ett nätverk av smala men metallrika malmådror, där zink, silver och bly finns i stora mängder.[3]
2000-talet[redigera | redigera wikitext]
Gruvbrytningen på 2000-talet gäller sulfidmalm, och år 2022 producerade gruvan 3 miljoner ton malm. Förutom själva gruvbrytningen finns på orten ett anrikningsverk, och ur malmen utvanns samma år 700 ton koppar, 36 000 ton bly, 100 000 ton zink, 273 ton silver och 595 kg guld.[4][3]
Gruvan i Garpenberg räknades 2012 som den bästa och mest uthålliga gruvan inom Boliden. Den är mest lönsam av koncernens olika gruvor, och gruvbrytningen är den mest lönsamma industrin i hela Dalarna.[5]
2014 färdigställdes en ny produktionsanläggning som ökade produktionen från 1,5 miljoner ton per år till 2,5 miljoner ton per år. Gruvan är världens mest produktiva underjordsgruvan för zink och år 2021 var rörelseresultatet för gruvan i Garpenberg 3,1 miljarder kr[2], för att 2022 stiga till knappt 3,4 miljarder kr[4].
Gruvan har diskuterats som plats för detektorn till det föreslagna neutrino-projektet vid ESS.
Gruvorna / gruvlavarna[redigera | redigera wikitext]
Fram till början av 2000-talet fanns två olika gruvor i Garpenberg – Garpenberg (från medeltiden) och Garpenberg Norra (från 1962). Därutöver planerades brytning vid en tredje plats – Lappberget – mellan de två andra gruvorna.[3] 2004 förenades gångarna i de båda äldsta gruvorna, och numera räknas hela gruvbrytningen som i en enda, gemensam gruva.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Forskare bringar rätsida på när gruvdriften i Bergslagen egentligen startade”. Umeå universitet. 8 februari 2017. https://www.umu.se/nyheter/forskare-bringar-ratsida-pa-nar-gruvdriften-i-bergslagen-egentligen-startade_5815592/. Läst 28 november 2022.
- ^ [a b] ”Om Boliden Garpenberg”. Boliden. Publiceringsdatum saknas. https://www.boliden.com/sv/verksamhet/gruvor/boliden-garpenberg. Läst 28 november 2022.
- ^ [a b c d e f] Garpenbergs gruva i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 31 augusti 2016.
- ^ [a b] ”Bolidens årsredovisning 2022”. 8 mars 2023. https://vp217.alertir.com/afw/files/press/boliden/202303076677-1.pdf. Läst 5 juni 2023.
- ^ Joffer, Bo (2012-02-18): "Garpenberg är Bolidens bästa gruva". Arkiverad 21 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. dt.se. Läst 31 augusti 2016.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Ring, Herman A (1894-1907). ”Garpenbergs Aktie-Bolag”. Sveriges industri - dess stormän och befrämjare. Stockholm: Eklund. Libris 2148639. https://runeberg.org/rhasvindus/3/0053.html
| |||||||||||