Garrett Hardin

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Garrett Hardin
Född21 april 1915[1][2]
Dallas, USA
Död14 september 2003[1][2] (88 år)
Santa Barbara, USA
MedborgarskapUSA
Utbildad vidUniversity of Chicago
Stanforduniversitetet
University of California, Santa Barbara Arbcom ru editing.svg
SysselsättningEkolog, universitetslärare, demograf, statistiker, biolog
ArbetsgivareUniversity of California, Santa Barbara
Noterbara verkallmänningens dilemma
Redigera Wikidata

Garrett James Hardin, född 21 april 1915 i Dallas, Texas, USA, död 14 september 2003, var en ledande amerikansk ekolog och från 1963 till pensionen 1978 professor i ekologi vid University of California, Santa Barbara. Han är framförallt berömd för sin artikel The Tragedy of the Commons, publicerad i tidskriften Science 1968.[3][4] Han är också känd för Hardins första lag för mänsklig ekologi: "Vi kan aldrig göra bara en sak. Varje intrång i naturen har många effekter, varav många är oförutsägbara."[5][6] Han är listad av Southern Poverty Law Center som en vit nationalist, vars publikationer var "uppriktiga i sin rasism och kvasifascistiska etnonationalism".[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hardin tog en kandidatexamen i zoologi vid University of Chicago 1936 och doktorsexamen i mikrobiologi vid Stanford University 1941 där hans avhandling undersökte symbios bland mikroorganismer.[7] Han flyttade till University of California, Santa Barbara 1946 och var där professor i mänsklig ekologi från 1963 fram till sin (nominella) pensionering 1978. Han var bland de första medlemmarna i Society for General Systems Research.

Hardin, som led av en hjärtsjukdom och följderna av poliomyelit i barndomen,[8] och hans hustru Jane, som led av Lou Gehrigs sjukdom, var medlemmar i End-of-Life Choices, tidigare känt som Hemlock Society. De trodde på individers val när de skulle dö och slutade sina liv med självmord i sitt hem i Santa Barbara i september 2003, strax efter deras 62:a bröllopsdag.[9]

Hardin orsakade kontroverser för sitt stöd till antiinvandring under sin livstid och sina möjliga kopplingar till den vita nationalistiska rörelsen. Southern Poverty Law Center (SPLC) noterade att Hardin suttit i styrelsen för Federation for American Immigration Reform (FAIR) och Social Contract Press och grundade antiimmigrationsrörelsen Californians for Population Stabilization och Miljöfonden, som enligt SPLC "syftade till att påverka kongressen för en nativistisk och isolationistisk politik".[7]

År 1994 var han en av 52 undertecknare av "Mainstream Science on Intelligence",[10] en ledare skriven av Linda Gottfredson och publicerad i Wall Street Journal, som förklarade samförståndet mellan de undertecknade forskarna i frågor relaterade till ras och intelligens efter publiceringen av boken The Bell Curve.[7]

Hardins sista bok The Ostrich Factor: Our Population Myopia (1999), är en varning om hotet mot jordens hållbara ekonomiska framtid från överbefolkning, krävde tvångsbegränsningar för "okvalificerade reproduktiva rättigheter" och hävdade att kvotering är en form av rasism.

Erkännanden[redigera | redigera wikitext]

Hardin's bok 1993, Living Within Limits: Ecology, Economics, and Population Taboos, fick 1993 års Award in Science from the Phi Beta Kappa Society.[11]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1949, Biology: Its Human Implications W. H. Freeman[12]
  • 1952, Biology: Its Human Implications, Second Edition W. H. Freeman
  • 1961, Biology Its Principles and Implications W. H. Freeman
  • 1965, Nature and Man's Fate New American Library. ISBN 0-451-61170-5
  • 1966, Biology Its Principles and Implications, Second Edition W. H. Freeman
  • 1972, Exploring new ethics for survival: the voyage of the spaceship Beagle Viking Press. ISBN 0-670-30268-6
  • 1973, Stalking the Wild Taboo W. Kaufmann. ISBN 0-913232-03-3
  • 1974, Mandatory Motherhood: The True Meaning of 'Right to Life' Beacon Press. ISBN 0-8070-2177-6
  • 1977, The Limits of Altruism: an Ecologist's view of Survival Indiana University Press. ISBN 0-253-33435-7
  • 1980, Promethean Ethics: Living With Death, Competition, and Triage University of Washington Press. ISBN 0-295-95717-4
  • 1982, Naked Emperors: Essays of a Taboo-Stalker William Kaufmann, Inc. ISBN 0-86576-032-2
  • 1985, Filters Against Folly, How to Survive despite Economists, Ecologists, and the Merely Eloquent Viking Penguin. ISBN 0-670-80410-X
  • 1993, Living Within Limits: Ecology, Economics, and Population Taboos Oxford University Press. ISBN 0-19-509385-2
  • 1999, The Ostrich Factor: Our Population Myopia Oxford University Press. ISBN 0-19-512274-7

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Garrett Hardin, 26 december 2020.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66m5c5k, omnämnd som: Garrett Hardin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 21176, omnämnd som: Garrett Hardin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hardin, G (1968). "The Tragedy of the Commons". Science. 162 (3859): 1243–1248. Bibcode:1968Sci...162.1243H. doi:10.1126/science.162.3859.1243. PMID 5699198.
  4. ^ Lavietes, Stuart (October 28, 2003). "Garrett Hardin, 88, Ecologist Who Warned About Excesses". The New York Times. Hämtad 24 maj 2010.
  5. ^ Hardin, Garrett (1963). "Hardin, Garrett. "The cybernetics of competition: A biologist's view of society". Perspectives in Biology and Medicine. 7 (1): 80. doi:10.1353/pbm.1963.0034. Hämtad 14 december 2020.
  6. ^ Miller, George Tyler (1993). Environmental Science: Sustaining the Earth. Wadsworth Publishing. ISBN 9780534178086.
  7. ^ [a b c d] "Garrett Hardin". Southern Poverty Law Center. Hämtad 20 juli 2018.
  8. ^ Uh, not sure what to put here. Personal acquaintance? Keynote Address 'We must learn again for ourselves what we have inherited', Wilderness Conference, SF, 1970, or perhaps *A 110. The economics of wilderness. Natural History, 78(6):20-27. 1969.
  9. ^ Steepleton, Scott (September 19, 2003). "Pioneering professor, wife die in apparent double suicide". Santa Barbara News-Press. Retrieved September 28, 2007.
  10. ^ Gottfredson, Linda (December 13, 1994). "Mainstream Science on Intelligence" (PDF). Wall Street Journal. p. A18. Hämtad 12 december 2014.
  11. ^ "Phi Beta Kappa Award in Science – List of Previous Winners". The Phi Beta Kappa Society. Hämtad 6 december 2010.
  12. ^ ”GARRETT HARDIN BIBLIOGRAPHY”. Garrett Hardin Society. https://www.garretthardinsociety.org/docs/gh_bibliography_books.pdf. Läst 16 oktober 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]