Gatuprostitution
| Gatuprostitution |
|---|
 Prostituerad på en gata i Turin 2005.
|
Gatuprostitution är en form av prostitution och sexarbete. Kunden rekryteras (sexsäljaren söks upp) i gatumiljöer, medan själva de sexuella handlingarna kan ske någon annanstans. Detta kan vara i kundens bil, hemma hos kunden eller sexsäljaren eller på ett hotell.[1]
Förekomst och historik
[redigera | redigera wikitext]Gatuprostitution kan även förekomma i parker och andra offentliga miljöer. Ett område i en stad med en koncentration av gatuprostituerade kan beskrivas som ett prostitutionsstråk. Ofta beskrivs gatuprostitutionen som ett "träsk",[2] bland annat utifrån svårigheten för många prostituerade att förbättra sin livssituation och sina arbetsvillkor.
I slutet av 00-talet hade gatuprostitution i många fall ersatts av olika typer av eskortservice – med prostituerade som kontaktas via telefon eller Internet.[3] Detta antas ha skett både i länder där prostitution motarbetas och i andra länder. I USA är prostitution för det mesta olagligt, medan eskorttjänster där ibland kan anses hamna i en gråzon.[4]
Reglering och motarbetande
[redigera | redigera wikitext]I många länder motarbetas gatuprostitution, såsom en störande del av den allmänna gatumiljön. Även i länder där prostitution/sexarbete i stort är lagligt kan marknadsföringen av verksamheten i allmänna miljöer motarbetas eller regleras. Så är det exempelvis i Storbritannien, där rekrytering av sexköpare i gatumiljöer är ett lagbrott och många former av organiserad prostitution är olaglig.[5]
Nederländerna och Schweiz är länder där prostitutionen är mer tillåten men reglerad, i båda fallen genom förbud mot gatuprostitution utanför vissa områden.[6] Reglerad "fönsterprostitution" finns i bland annat Amsterdam-distriktet De Wallen, där marknadsföringen sker genom en sorts "skyltfönster. I schweiziska städer finns bordeller, men gatuprostitution är endast tillåten i vissa icke-centrala områden. Dessutom finns i bland annat Zürich försök med "drive in-prostitution", med bilbaserad sexförsäljning i övervakade garage.[7] I Schweiz är marknadsföring via skyltfönster förbjudet sedan 2003.[8]
Ekonomiska kopplingar
[redigera | redigera wikitext]I likhet med andra typer av prostitution eller sexarbete genererar gatuprostitution ofta pengar till den informella sektorn av ekonomin.[9]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Harcourt, Christine; Donovan, Basil (juni 2005). ”Arkiverade kopian”. Sexually Transmitted Infections "81" (3): s. 201–206. doi:. PMID 15923285. PMC: 1744977. Arkiverad från originalet den 23 september 2019. https://web.archive.org/web/20190923073354/https://prostitution.procon.org/view.answers.php?questionID=000096. Läst 9 januari 2023.
- ↑ ”träsk - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/tr%C3%A4sk. Läst 9 januari 2023.
- ↑ Munck, Anders (13 december 2007). ”Gatuprostitution ökar”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/889c510d-2c0d-39cc-a207-e946e64c0107/gatuprostitution-okar. Läst 9 januari 2023.
- ↑ Nabizadeh, Rabin (10 december 2021). ”Escorting vs. Prostitution: What's The Difference?” (på amerikansk engelska). Summit Defense. https://summitdefense.com/blog/escorting-vs-prostitution-whats-the-difference/. Läst 9 januari 2023.
- ↑ ”Sex worker safety” (på brittisk engelska). www.met.police.uk. https://www.met.police.uk/advice/advice-and-information/sw/sex-worker-safety/. Läst 22 november 2025.
- ↑ Netherlands Chamber of Commerce KVK. ”Starting as a self-employed sex worker in the Netherlands” (på engelska). business.gov.nl. https://business.gov.nl/starting-your-business/starting-as-a-self-employed-professional/starting-as-a-self-employed-sex-worker-in-the-netherlands/. Läst 22 november 2025.
- ↑ ”Sex boxes and fellatio cafes: How legal prostitution works in Switzerland” (på brittisk engelska). The Swiss Times. 11 maj 2022. https://theswisstimes.ch/sex-boxes-and-fellatio-cafes-legal-prostitution-in-switzerland/. Läst 22 november 2025.
- ↑ Ledsom, Mark (15 maj 2003). ”Window ban for Zurich's prostitutes” (på engelska). SWI swissinfo.ch. https://www.swissinfo.ch/eng/aging-society/window-ban-for-zurich-s-prostitutes/3307596. Läst 22 november 2025.
- ↑ Alexandre, Frondizi; Simon Porcher (på engelska). Informal Urban Economy: a Historical Approach of Paris Street-level Prostitution (1870-1914). chaire-eppp.org. http://www.chaire-eppp.org/files_chaire/prost_france_1870_0.pdf. Läst 12 januari 2023