Gellert Tamas

Från Wikipedia
Version från den 16 december 2017 kl. 12.46 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.6.1))
Gellert Tamas
Gellert Tamas 2015.
Gellert Tamas 2015.
FöddGellert Victor Tamas
17 februari 1963 (61 år)
Kristianstad, Skåne län
YrkeFörfattare, journalist, dokumentärfilmare, föreläsare
NationalitetSverige Svensk
Språksvenska[1]
GenrerReportage
ÄmnenSvenskhet, nationalitet, integration, etnicitet
Noterbara verkLasermannen – En berättelse om Sverige, De apatiska: om makt, myter och manipulation
PriserGuldspaden, för boken Lasermannen (2003),
Kristallen, för dokumentären Lasermannen (2005)
Webbplats[1]

Gellert Victor Tamas, född 17 februari 1963, är en svensk journalist, dokumentärfilmare, föreläsare och författare av reportageböcker, mest känd för boken Lasermannen: en berättelse om Sverige.

Biografi

Gellert Tamas föddes i en ungersk akademikerfamilj som ett av sju barn och växte upp i Kristianstad, men begav sig 1989 till Budapest för att söka sina rötter. Av en slump råkade han hamna mitt i Östeuropas fall och han rapporterade därför om saken till Sverige på plats. Tillbaka i Sverige frilansade han med artiklar om integration och etnicitet i rikstäckande dagstidningar och tidskrifter. År 1998 tog han tillfälligt anställning som informatör i New Delhi åt Röda korset.

Gellert Tamas har arbetat som journalist på TV4:s Kalla fakta och bland annat skrivit för tidningen Ordfront. 1995 utkom han och fotografen Robert Blombäck med boken Sverige, Sverige fosterland: om ungdom, identitet och främlingskap. Han gjorde tillsammans med fotografen Henrik Hjort dokumentären En annandag om en familj som miste en dotter i flodvågskatastrofen 2004. Sitt stora genombrott fick Tamas år 2002 med boken Lasermannen om John Ausonius, för vilken han belönades med Guldspaden; boken filmatiserades senare av Mikael Marcimain och belönades med Kristallen 2006.

Tamas gjorde 2006 ett reportage för SVT:s Uppdrag granskning som granskade de statliga utredningar om apatiska flyktingbarn som menar att en av orsakerna till att barnen blir apatiska är att de manipuleras. Reportaget hävdade att bevis för manipulation saknades. Reportaget belönades med Ikarospriset för årets bästa samhällsreportage. Tamas TV-program fick även kritik – bland annat för journalistisk ohederlighet.[2][3][4]

Tamas gav 2009 ut boken De apatiska: Om makt, myter och manipulation. Boken har ifrågasatts av både journalister och personer, beskrivna i boken. De anser att skildringen är onyanserad och svartvit, att Tamas utför karaktärsmord på flera personer och att boken innehåller många allvarliga faktafel.[5][6][7][8][9][10][11][12] Boken hyllades också av många recensenter. Den har bland annat kallats för "ett av efterkrigstidens viktigaste repor­tage" av Dagens Nyheter[13] och "ett glödande debattinlägg" av Svenska Dagbladet.[14] Enligt journalisten Maciej Zaremba står boktitelns "de apatiska" inte för de utpekade barnen, utan för riksdagen som beslutade att inte ge flyktingbarnen amnesti.[15]

År 2015 utkom Tamas dokumentärfilm Taikon om den stridbara författaren Katarina Taikon. Gellert står för manus, regi och produktion.

År 2016 publicerade Tamas boken Det svenska hatet: En berättelse om vår tid, som utgör en närstudie av Sverigedemokraterna och i synnerhet Kent Ekeroth. Kritikern Sam Sundberg beskyller Tamas för bristande källkritik men anger samtidigt att boken "är en viktig inlaga om det som partiet försöker dölja".[16]

Radio

Sommaren 2006 var Tamas en av sommarvärdarna i Sveriges Radio P1.

Bibliografi

Filmografi

Priser

Referenser

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kjöller, Hanne (2007). Granska granskaren, Dagens Nyheter, 15 februari 2007.
  3. ^ Engelsöy, Peter (2007). Brevet till Gellert Tamas Arkiverad 18 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.. Arena, 8 februari 2007.
  4. ^ Granestrand, Lasse (2007). I Sveriges väntrum. Norstedts. ISBN 978-91-1301514-9
  5. ^ Kjöller, Hanne (2009). Apatiska barn: Mer karaktärsmord och dramatisering än seriös granskning. Dagens Nyheter, 1 oktober 2009.
  6. ^ Granestrand, Lasse (2009). Lasse Granestrand saknar analys i Tamas bok. Dagens Nyheter, 7 oktober 2009.
  7. ^ Kjöller, Hanne (2009). Rationellt att tiga. Dagens Nyheter, 20 november 2009.
  8. ^ Kjöller, Hanne (2009). Svartvit journalistik. Hanne Kjöller svarar Gellert Tamas.. Dagens Nyheter, 26 november 2009.
  9. ^ Bengtsson, Olav & Lundqvist, Sten (2009). Allvarliga fel i Tamas bok. Dagens Nyheter, 6 oktober 2009.
  10. ^ Tamm, Lise & Lillkvist, Patrik (2009). Gellert Tamas trovärdighet kan ifrågasättas. Dagens Nyheter, 2 november 2009.
  11. ^ Engelsöy, Peter (2009). Överläkare: Gellert Tamas bok innehåller allvarliga brister. Aftonbladet, 15 oktober 2009.
  12. ^ Engelsöy, Peter (2009). Ändamålet helgar medlen för Gellert Tamas. Arkiverad 22 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Tidskriften för Svensk Psykiatri, #4 November 2009: 32–33
  13. ^ Zaremba, Maciej (1 oktober 2009). ”Gellert Tamas: ”De apatiska. Om makt, myter och manipulation””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/gellert-tamas-de-apatiska-om-makt-myter-och-manipulation. Läst 20 februari 2010. 
  14. ^ Leonardz, Jenny (24 september 2009). ””En stor skandal i svensk nutidshistoria””. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3567615.svd. Läst 20 februari 2010. 
  15. ^ Zaremba, Maciej (1 oktober 2009). ”Gellert Tamas: ”De apatiska. Om makt, myter och manipulation””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/gellert-tamas-de-apatiska-om-makt-myter-och-manipulation/. Läst 21 september 2016. 
  16. ^ Sundberg, Sam (31 oktober 2016). ”Recension: Det svenska hatet. En berättelse om vår tid”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/bedrageriet-bakom-kulisserna-hos-sverigedemokraterna. Läst 25 december 2016. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gellert_Tamas&oldid=42228651”