Generalfälttygmästare
Generalfälttygmästare (Gftm) var titeln på en högre militär ämbetsman som var artillerigeneral och tidvis chef för arméförvaltningens artilleridepartement och artilleriinspektör.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Titeln inrättades under sitt nuvarande namn under Karl XI:s regering, år 1675. Tidigare kallades den som handhade artilleriet och dess materiel "tygmästare" (1400-talet), "överstetygmästare" (1500-talet), "rikstygmästare" (under Gustav II Adolf) och riksfälttygsmästare (1634-1675). Riksfälttygsmästaren var från 1634 bisittare i Krigskollegium, liksom senare generalfälttygsmästaren i Arméförvaltningen. 1807-1898 var generalfälttygmästaren samtidigt chef för artilleriet och var från 1898 inspektör för artilleriet. 1936 upphörde generalfälttygsmästarens roll som artilleriinspektör och 1968 försvann ämbetet.[1] 1937 blev generalfälttygmästaren chef för Fälttygkåren.
Motsvarande titel förekommer bland annat i Norge och Danmark, Tyskland och Österrike (Generaltøjmester, Generalfeldzeugmeister).
Svenska generalfälttygmästare[redigera | redigera wikitext]
- 1634–???? – Lennart Torstenson (från 1634 Sveriges förste riksfälttygmästare)
- 1682–1692 – Per Larsson Sparre[2]
- 1692–1693 – Erik Dahlbergh[2]
- 1693–1710 – Johan Siöblad[2]
- 1710–1712 – Vakant[2]
- 1712–1715 – Reinhold Johan von Fersen[2]
- 1715–1719 – Henning Rudolf Horn af Rantzien[2]
- 1719–1724 – Hugo Hamilton[3]
- 1724–1728 – Vakant[3]
- 1728–1740 – Fredrik Magnus Cronberg[3]
- 1741–1754 – Per Siöblad[3]
- 1754–1757 – Vakant[3]
- 1757–1759 – Thomas Cunninghame (tf)[3]
- 1759–1761 – Carl Ehrensvärd (tf)[3]
- 1761–1765 – Carl Funck (tf)[3]
- 1766–1772 – Anders Reinhold Wrangel[3]
- 1772–1781 – Reinhold Anrep[3]
- 1781–1784 – Gabriel von Spången (tf)[3][ifrågasatt uppgift]
- 1784–1791 – Carl Gideon Sinclair[3]
- 1791–1800 – Carl Ulric Silfversköld[3]
- 1800–1803 – Nils Fredrik Ehrenström[3]
- 1803–1803 – Adolf af Klercker (tf)[3]
- 1803–1807 – Vakant[3]
- 1807–1815 – Carl Gottfried Helvig[4]
- 1816–1821 – Carl von Cardell[4]
- 1821–1844 – Kronprins Oscar[4]
- 1828–1834 – Claes Josef Breitholtz[källa behövs]
- 1844–1849 – Axel Gustaf von Arbin[4]
- 1849–1857 – Kronprins Karl[4]
- 1857–1867 – Fabian Jakob Wrede[4]
- 1867–1872 – Carl Henric Hägerflycht (tf)[4]
- 1872–1874 – Carl Henric Hägerflycht[4]
- 1874–1890 – Carl Leijonhufvud[4]
- 1890–1898 – Edvard Julius Breitholtz[4]
- 1898–1902 – John Raoul Hamilton[5]
- 1902–1903 – Gottschalk Geijer[5]
- 1903–1915 – Fredrik Leth[5]
- 1915–1919 – David Hedengren[5]
- 1919–1929 – Lars Sparre[5]
- 1929–1934 – Ludvig Hammarskiöld[5]
- 1934–1939 – Oscar Osterman[5]
- 1939–1949 – Halvar Gustafsson[5]
- 1949–1959 – Birger Hedqvist[5]
- 1959–1964 – Edward Malm
- 1964–1966 – Sten Wåhlin
- 1966–1968 – Ove Ljung
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ [a b c d e f] Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 51.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 85.
- ^ [a b c d e f g h i j] Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 150.
- ^ [a b c d e f g h i] Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 151.