Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Generalsekretariatets byggnad Justus Lipsius i Bryssel, Belgien.

Generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd, informellt rådssekretariatet, bistår Europeiska unionens råd och dess ordförandeskap samt Europeiska rådet och dess ordförande i deras dagliga arbete. Trots att Europeiska rådet och Europeiska unionens råd är två skilda institutioner delar de på samma sekretariat. Generalsekretariatet leds av en generalsekreterare,[1] som sedan den 1 juli 2015 är Jeppe Tranholm-Mikkelsen.[2][3]

Rådssekretariatet har sitt säte i Bryssel, Belgien, med Justus Lipsius-byggnaden som huvudbyggnad. Schengensekretariatet,[4] Västeuropeiska unionens generalsekretariat och sekretariatet för det europeiska politiska samarbetet har alla integrerats med rådssekretariatet i samband med att deras respektive tillhörande samarbetsformer införlivades inom Europeiska unionens ramar.

Organisation och säte[redigera | redigera wikitext]

Rådssekretariatet leds av sin generalsekreterare, som utses med kvalificerad majoritet av Europeiska unionens råd.[5] Han eller hon bär huvudansvaret för att rådssekretariatets arbete fungerar väl. Rådet antar med enkel majoritet ytterligare bestämmelser om hur rådssekretariatet ska vara organiserat.[1][6]

Generalsekreteraren bistår ordförandeskapet i Europeiska unionens råd under dess ledning. Han eller hon ansvarar för organiseringen och samordningen av rådets arbete och genomförandet av rådets 18-månadersprogram.[7] Generalsekreteraren ansvarar också för att utarbeta ett utkast till beräkning av rådets utgifter, vilket ligger till grund för rådets årliga budget, vars förvaltning generalsekreteraren ansvarar för.[8][9]

Rådssekretariatet är uppdelat i sju generaldirektorat, en juridisk avdelning samt fem avdelningar under generalsekreteraren, däribland internrevisionen. Totalt har rådssekretariatet ungefär 3 200 anställda, men betydligt fler är involverade i rådets arbete eftersom medlemsstaternas företrädare är anställda av de nationella regeringarna.[10] Rådssekretariatet har sitt säte i Bryssel, Belgien, med Justus Lipsius-byggnaden som huvudbyggnad.

Funktioner och uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Rådssekretariatet ansvarar för planerandet och genomförandet av rådets dagliga arbete. Detta innefattar att planera, sammankalla och organisera alla typer av sammanträden, däribland ungefär cirka 100 rådssammanträden och mer än 3 500 arbetsgruppsmöten och andra sammankomster per år, arrangera lokaler och översättning samt upprätta arkiv för bland annat internationella avtal.[11]

Rådssekretariatet fungerar även som en juridisk och politisk rådgivare till ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Den juridiska avdelningens företrädare närvarar på alla rådssammanträden för att klargöra juridiska aspekter och konsekvenser. Den företräder också rådet inför EU-domstolen vid rättsliga processer.

Utöver detta fyller rådssekretariatet en viktig funktion vid unionens regeringskonferenser eftersom rådssekretariatet i regel tillhandahåller regeringskonferensens eget sekretariat. Detta gör rådssekretariatet till en av de viktigaste aktörerna i regeringskonferensen.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Artikel 240.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 154. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  2. ^ ”Rådets beslut (EU) 2015/654 av den 21 april 2015 om utseende av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd för perioden 1 juli 2015–30 juni 2020”. EUT L 107, 25.4.2015, s. 74. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32015D0654. 
  3. ^ ”Rådets beslut (EU) 2020/618 av den 30 april 2020 om utseende av generalsekreteraren för Europeiska unionens råd för perioden 1 juli 2020–30 juni 2025”. EUT L 143, 6.5.2020, s. 11. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020D0618. 
  4. ^ ”Artikel 7 i protokoll 2 fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen”. EUT C 321 E, 29.12.2006, s. 194. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:C2006/321E/01. 
  5. ^ ”Artikel 23.1 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  6. ^ ”Artikel 23.2 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  7. ^ ”Artikel 23.3 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  8. ^ ”Artikel 23.4 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  9. ^ ”Artikel 23.5 i rådets arbetsordning”. EUT L 325, 11.12.2009, s. 49. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32009D0937. 
  10. ^ ”Fakta om EU-anställda”. EU-upplysningen. 2 juli 2013. http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/Fakta-om-EU-anstallda/. Läst 20 augusti 2013. 
  11. ^ ”An introduction to the Council of the European Union”. Europeiska unionens råd. 22 januari 2008. http://bookshop.europa.eu/en/an-introduction-to-the-council-of-the-european-union-pbQC8107177/. Läst 22 juli 2014. 
  12. ^ Gray, Mark; Alexander Stubb (2001). Keynote article: The Treaty of Nice – Negotiating a Poisoned Chalice?. Journal of Common Market Studies, 39 Annual Review. sid. 5-23 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.