Genteknik
Ej att förväxla med Genetik.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2017-11) Motivering: Artikeln är på ställen vag, upprepande och talspråklig i dess formulering. Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Genteknik kallas arbetet med att urskilja och flytta DNA-segment. Inom gentekniken finns det ett antal olika tekniker som används för att undersöka och överföra generna. Genteknik är ett kraftfullt verktyg för grundforskning om celler och deras komponenter.
Med hjälp av genteknik kan i medicinskt syfte bland annat bakterier modifieras så att de tillverkar mänskligt insulin eller ett fårembryo modifieras så att fåret tillverkar mänskligt tillväxthormon i sin mjölk. Forskare kallar gentekniken för 2000-talets antibiotika[källa behövs]. Genteknik kan användas i syfte att förstå och motverka en lång rad sjukdomar till exempel AIDS, leversjukdomar och kärlsjukdomar.
Man använder genteknik för att kunna utnyttja informationen som finns lagrad i DNA. På grund av DNA-molekylens storlek behövs den delas upp i mindre bitar, så kallade DNA-fragment, för att kunna göra förändringar i den. Den delas upp den med hjälp av restriktionsenzymer, som ursprungligen kommer från bakterier. Restriktionsenzymerna är skapade för att klippa upp DNA på ett specifikt ställe. När man ska sluta DNA-molekylen igen använder man sig istället av en ligas, som binder samman DNA-fragmenten.
Gentekniken är indelad i fyra olika huvudgrupper: överföring av gener till organismer, kloning, genterapi och DNA-analys.
Samhälle
Genteknik kan gynna bland annat utvecklingsländer där fattigdom är vanligt. Brist på kunskap och pengar leder ofta till att man inte får i sig alla näringsämnena. Men med hjälp av genteknik så har man kunnat höja näringsvärdena i vissa växter.
I Afrika är Kassavaroten en viktig föda. Man kan jämföra den med vår potatis som den inte heller innehåller många näringsämnen. Roten växer bra i varma klimat och man har därför valt att genmodifiera den. Nödvändiga näringsämnen läggs till med hjälp av olika tekniker och planteras sedan ute där de behövs. När frukten sedan förökar sig sprider sig dess nya egenskaper.
Transgena växter är numera allt vanligare inom livsmedelsproduktionen i Amerika och Asien. Ser man på Europa så är vi mer skeptiska eftersom vi inte ännu vet vad alla konsekvenser blir av genmodifiering. Däremot är vi mer öppna för transgena däggdjur, så som Belgian Blue. Det finns många människor som argumenterar emot genteknik. Att ta upp Belgisk blå och argumentera för djurplågeri är vanligt.
Om man kopplar ihop delar av DNA-molekylen från olika arter får man hybrid-DNA.
