Gentrifiering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gågatan Haga Nygata i Haga i Göteborg

Gentrifiering (av engelskans gentry, ungefär herrskapsklass) är ett begrepp inom exempelvis stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område.[1] Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade ombyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den existerande befolkningens. Begreppet myntades 1964 av Ruth Glass i hennes beskrivning av utvecklingen av några områden i centrala London på 60-talet.[1]

Gentrifieringsprocessen[redigera | redigera wikitext]

En reaktion på förändring i stadsdelen Hackney i London.

Efter att Ruth Glass 1964 hade myntat begreppet gentrifiering debatterades under en längre period vilka delar som skulle vara i fokus. Om det var följderna av ombyggnationer av olika områden eller om det skulle handla om konsekvenserna för människorna som lever och arbetar i dessa påverkade områden. Debatten slutade med att de allra flesta var eniga om att gentrifieringsprocessen måste granskas utifrån flera olika perspektiv och både de positiva som de negativa följderna det innefattar måste finnas i åtanke.[2]

Gentrifieringens process har beskrivits på följande sätt:

Gentrifiering är en process som innebär att sammansättningen hos en grupp markanvändare förändras så att den nya gruppen får högre socioekonomisk ställning än den tidigare, samtidigt som den byggda miljön också förändras genom nya investeringar i fast egendom. Ju större skillnaden i socioekonomisk ställning är, desto mer påtaglig blir processen, inte minst därför att ju mäktigare de nya användarna är, desto mer markant blir den åtföljande förändringen i den byggda miljön. Det spelar ingen roll var detta sker och det spelar ingen roll när.[3]

Exempel från Västsverige[redigera | redigera wikitext]

Även om det råder enighet i hur begreppet ska granskas berättas det olika historier om samma platser. Ett exempel är Kvillebäcken som är beläget på Hisingen i norra Göteborg. Området som var omdiskuterat, speciellt under den senare delen av 2000-talet, hade fått smeknamnet ”Gazaremsan” av medier och arbetande i trakten främst på grund av kriminaliteten i området. Detta ledde till en planerad ombyggnation där nya bostäder skulle uppkomma, platsen skulle bli mer tilltalande och därmed skulle man få kriminaliteten att sjunka.[4][5][6] Det som inte fick lika stor uppmärksamhet som själva ombyggnadsförloppet var hur denna process påverkade de människor, föreningar och företag som redan existerade i området. "Nya Kvillebäcken" invigdes 2010 och har påverkat bostadsmarknaden och kriminaliteten men också kulturen, företagen och människorna.[7]

Filtrering[redigera | redigera wikitext]

Motsatsen till gentrifiering kallas för filtrering, eller förslumning, som är en social statussänkning av ett bostadsområde, där inflyttande individer har en svagare socioekonomisk profil än de som flyttar därifrån.[8]

Exempel på gentrifierade stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Världen[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Karin Hedin: Gentrifiering, socialgeografisk polarisering och bostadspolitiskt skifte, Lunds Universitet, 2010
  2. ^ Catharina Thörn, Helena Holgersson (2014). ”Gentrifiering - kultur, politik och ekonomi”. i Catharina Thörn, Helena Holgersson. Gentrifiering. Studentlitteratur. sid. 14-16. ISBN 9789144075600. OCLC 900334171. https://www.worldcat.org/oclc/900334171 
  3. ^ Eric Clark (2014). ”Gentrifieringens ordning och enkelhet”. i Catharina Thörn, Helena Holgersson. Gentrifiering. Studentlitteratur. sid. 39. ISBN 9789144075600. OCLC 900334171. https://www.worldcat.org/oclc/900334171 
  4. ^ "Gazaremsan" rivs - slummen ska bort” (på sv). Expressen. https://www.expressen.se/gt/gazaremsan-rivs---slummen-ska-bort/. Läst 6 januari 2018. 
  5. ^ Värsta området i Västra Götaland” (på sv). Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/v%C3%A4rsta-omr%C3%A5det-i-v%C3%A4stra-g%C3%B6taland-1.1178679. Läst 6 januari 2018. 
  6. ^ Katarina Despotović, Catharina Thörn (2016). Den urbana fronten : en dokumentation av makten över staden (Andra upplagan). Arkitektur Förlag AB. ISBN 9789186050931. OCLC 947282395. https://www.worldcat.org/oclc/947282395 
  7. ^ Katarina Despotović, Catharina Thörn (2016). Den urbana fronten : en dokumentation av makten över staden (Andra upplagan). Arkitektur Förlag AB. ISBN 9789186050931. OCLC 947282395. https://www.worldcat.org/oclc/947282395 
  8. ^ [1] Karin Hedin: Gentrifiering, socialgeografisk polarisering och bostadspolitiskt skifte, Lunds Universitet, 2010
  9. ^ Andrej Holm (2014). ”Berlin - ekonomins och politikens roller i gentrifieringsprocesser”. i Catharina Thörn, Helena Holgersson. Gentrifiering. Studentlitteratur. sid. 218-220. ISBN 9789144075600. OCLC 900334171. https://www.worldcat.org/oclc/900334171 
  10. ^ Henrik Gutzon Larsen, Anders Lund Hansen (2014). ”Köpenhamn - varsam eller traumatisk gentrifiering?”. i Catharina Thörn, Helena Holgersson. Gentrifiering. Studentlitteratur. sid. 195-198. ISBN 9789144075600. OCLC 900334171. https://www.worldcat.org/oclc/900334171 
  11. ^ ”Helsingfors mixar stilarna”. SvD.se. http://www.svd.se/helsingfors-mixar-stilarna. Läst 17 oktober 2015. ”"Men även i Kallio håller gentrifieringen på att sluka de sunkiga ölhaken."” 
  12. ^ Loretta Lees, Tom Slater, Elvin Wyly (2008). ”Producing Gentrification”. Gentrification. Routledge/Taylor & Francis Group. sid. 39-41. ISBN 9780415950367. OCLC 77574645. https://www.worldcat.org/oclc/77574645 
  13. ^ Liss Hegge. ”Løkka som ble kul” (på Norska (bokmål)). Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304211841/http://www.aftenposten.no/bolig_old/Lokka-som-ble-kul-6532521.html. Läst 18 oktober 2015. ”"At det tidligere nedslitte arbeiderstrøket nå fremstår som et av byens kuleste steder, føyer seg inn i rekken av et verdensomspennende fenomen kalt «gentrification». "” 
  14. ^ ”Hagas förvandling – från slumområde till attraktivt köpstråk”. Göteborgs Fria. http://www.goteborgsfria.se/artikel/92082. Läst 17 oktober 2015. 
  15. ^ Katarina Despotović, Catharina Thörn (2016). Den urbana fronten : en dokumentation av makten över staden (Andra upplagan). Arkitektur Förlag AB. ISBN 9789186050931. OCLC 947282395. https://www.worldcat.org/oclc/947282395 
  16. ^ Jonas Petersson (2015). ”Söder & Torpa - En kartstudie över Jönköping”. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:859615/FULLTEXT01.pdf. Läst 17 oktober 2015. 
  17. ^ David, Foisack, (1 januari 2012). ”Gentrifiering i staden Lund”. lup.lub.lu.se. https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/2278292. Läst 17 oktober 2015. 
  18. ^ Nyheter, SVT. ”Malmös själ förändras” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/malmos-sjal-forandras. Läst 6 januari 2018. 
  19. ^ S. Malmborg & M. Berg. ”Utvecklingen av Möllevången - En studie om gentrifiering”. http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/17252/Utvecklingen%20av%20M%C3%B6llev%C3%A5ngen%20-%20En%20studie%20om%20gentrifiering.pdf. Läst 13 oktober 2015. 
  20. ^ Matilda Svan (Januari 2014). ”Svartbäckens småstugeområde - en studie av bebyggelsens förändring ur ett gentrifieringsperspektiv”. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:693193/FULLTEXT01.pdf. Läst 17 oktober 2015. 
  21. ^ ”Småstaden i Storstaden - Aspuddens värden i en gentrifieringsprocess”. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:808692/FULLTEXT01.pdf. Läst 13 oktober 2015. 
  22. ^ ”"Bagis är ett typexempel på gentrifiering”” (på sv). ETC Stockholm. http://stockholm.etc.se/kultur-noje/bagis-ar-ett-typexempel-pa-gentrifiering. Läst 13 oktober 2015. 
  23. ^ ”- Flashpublisher 2.0”. pdf.direktpress.se. Arkiverad från originalet den 25 november 2015. https://web.archive.org/web/20151125084812/http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/getpdf. Läst 24 november 2015. 
  24. ^ Zandra Zernell. ”Snittinkomsterna ökar kraftigt när de unga flyttar in”. Mitt i Söderort. http://arkiv.mitti.se:4711/2011/4/soderort_liljeholmen/MISL-20110125-A-005-A.pdf. Läst 13 oktober 2015. 
  25. ^ ”Staden som försvann”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/kultur/article14064256.ab. Läst 13 oktober 2015. 
  26. ^ Adam Hörnedal. ”Tellus Tower ska ta Telefonplan till nya höjder: En studie om Telefonplans omvandling under de senaste åren”. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A696771&dswid=-8251. Läst 13 oktober 2015.