Georg Andrén (1890–1969)

Från Wikipedia
Version från den 11 juli 2017 kl. 18.47 av Hans Frörum (Diskussion | Bidrag) (referens)
Georg Andrén

Georg Andrén, född 10 december 1890 i Örgryte landskommun, död 1 september 1969 i Lerum, svensk politiker och statsvetenskapsman.

Biografi

Andrén inledde studier i statsvetenskap, blev 1913 fil. kand. vid Göteborgs högskola, flyttade till Uppsala universitet där han blev fil. lic. 1918 och disputerade på avhandlingen Federalismen i den tyska riksorganisationen 1871-1914 år 1920 och utnämndes till docent samma år. Han var under ett år tjänsteförrättande skytteansk professor efter den avlidne Rudolf Kjellén. År 1929 utnämndes han till professor i statsvetenskap och statistik vid Göteborgs högskola som han upprätthöll till 1952. Han var ordförande i statsvetenskapliga föreningen 1931-52.

Andrén var politiskt intresserad och representerade högern i riksdagen 1925-27 (i andra kammaren) och 1938-51 (i första kammaren). Han kom att efterträda Gösta Bagge som statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet i samlingsregeringen 1944-45. Han var från 1950 fram till 1951 högerns gruppledare i Första kammaren. Andrén utsågs 1952 till landshövding i Uppsala län, där han stannade till 1957.

Andrén anlitades flitigt för flera utredningsuppdrag, bland annat 1941 års försvarsberedning och 1945 års universitetsutredning.

Författarskap

Andréns viktigaste skrifter[1] är

  • Federalismen i den tyska riksorganisationen 1871–1914 (doktorsavhandling 1920), där han med avståndstagande från den tyska statsvetenskapens exklusiva juridiska metoder försökte ge en författningspolitisk karakteristik av det mest nationell inslaget i 1871-års författning, förbundsrådet.
  • Huvudströmningar i tysk statsvetenskap (1928),
  • Parlamentarism och partier i England under minoritetsregeringarnas tid (1929), och
  • Tvåkammarsystemets tillkomst och utveckling (i Sveriges riksdag 1937), där han bland annat gjort en sorgfällig avvägning av de olika ledmotiv, utländska och inhemska, principiella och konjunkturpolitiska, som varit bestämmande vid det svenska tvåkammarsystemets konstruktion.

Referenser

  1. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1018)
Företrädare:
Gösta Bagge
Sveriges ecklesiastikminister
1944-1945
Efterträdare:
Tage Erlander
Företrädare:
Rudolf Kjellén
Skytteanska professuren (tjänsteförrättande)
1922–1923
Efterträdare:
Axel Brusewitz
Företrädare:
Hilding Kjellman
Landshövding i Uppsala län
1952–1957
Efterträdare:
Elis Håstad