Georg Lukács

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med George Lucas.
Georg Lukács

Georg Lukács (ungerska Lukács György), född 13 april 1885, död 4 juni 1971, var en tysk-ungersk kommunistisk politiker, filosof, författare och kulturkritiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lukács debuterade 1911 med essaysamlingen Die Seele und die Formen som förkämpe för den klassicistiska nyorientering, som 1906 inletts av Paul Ernst, och gav därefter sina teorier systematisk stadga för dramat 1912 och romanen 1920. Senare kom hans författarskap främst att behandla sociala frågor som i Geschichte und Klassenbewusstssein.[1]

Lukács, ursprungligen socialdemokrat, anslöt sig till Béla Kuns kommunister i samband med Ungerska revolutionen 1919 och blev folkkommissarie för utbildning- och kulturfrågor i den revolutionära regeringen. Efter kontrarevolutionens seger ett halv år senare flydde Lukács till Wien för att undkomma den vita terrorn och hamnade senare i Sovjetunionen. Lukács var kritisk mot den framväxande stalinismen, men drog sig på 1930-talet undan och lyckades undkomma Stalins terror och utrensningarna inom den kommunistiska rörelsen, medan många av hans gamla kamrater, inklusive Béla Kun, fängslades och avrättades.

Efter andra världskriget återvände Lukács till det av Sovjet erövrade Ungern, där han var delaktig i Folkrepubliken Ungerns etablerande och från 1945 var medlem av den Ungerska vetenskapsakademien. Under Ungernrevolten 1956 deltog han i Imre Nagys antistalinistiska regering, och argumenterade bl.a. för en ombildning av det styrande Ungerska arbetarpartiet.

Efter att sovjetiska trupper krossat upproret fängslades Lukács och deporterades till Rumänien tillsammans med resten av medlemmarna i Nagys regering, men redan året därpå blev Lukács benådad och kunde återvända till Ungern. Han tog tillbaka sina ståndpunkter från 1956 och var därefter lojal med Ungerns socialistiska arbetarparti fram till sin död 1971, även om han ställde sig kritisk till bl.a. Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien 1968.

Under sin livstid producerade Lukács en enorm mängd skrifter. Hans verk i filosofi och teori, främst Geschichte und Klassenbewusstsein (1923) (svenska Historia och klassmedvetande), har haft ett stort inflytande på bland andra Frankfurtskolan. Just det verket av honom brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 778 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]