George Goschen, 1:e viscount Goschen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
George Goschen, 1:e viscount Goschen
George Goschen.jpg
Född10 augusti 1831[1][2][3]
London
Död7 februari 1907[1][2][3]
London
NationalitetFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Alma materOriel College och Rugby School Blue pencil.svg
SysselsättningPolitiker, statistiker, diplomat, bankman
BefattningAmbassadör
Ledamot av Förenade kungarikets 18:e parlament (1863–1865)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 19:e parlament (1865–1868)[4]
Kansler för hertigdömet Lancaster (1866–1866)
Ledamot av Förenade kungarikets 20:e parlament (1868–1874)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 21:a parlament (1874–1880)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 22:a parlament (1880–1885)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 23:e parlament (1885–1886)[4]
Förenade kungarikets minister för finansfrågor (1887–1892)
Ledamot av Förenade kungarikets 24:e parlament
24th United Kingdom Parliament (1887–1892)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 25:e parlament
25th United Kingdom Parliament (1892–1895)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
26th United Kingdom Parliament (1895–1900)[4]
ArbetsgivareOxfords universitet
Politiskt partiLiberal Party och Liberal Unionist Party
BarnGeorge Goschen, 2:e viscount Goschen (f. 1866)
UtmärkelserFellow of the Royal Society
Fellow of the British Academy
Redigera Wikidata

George Joachim Goschen, 1:e viscount Goschen, född 10 augusti 1831 i London, död 7 februari 1907, var en brittisk politiker, ämbetsman och företagare, guvernör i Hudson bay-kompaniet, sonson till Georg Joachim Göschen, far till George Goschen, 2:e viscount Goschen, samt bror till Edward Goschen.

Goschen var son till en invandrad tysk köpman i London och sonson till den kände bokförläggaren Georg Joachim Göschen i Leipzig. Han ägnade sig åt affärsverksamhet och var bankdirektör, då han utgav The Theory of the Foreign Exchanges (1863, svensk översättning 1892), ett försvar för frihandeln, som väckte stor uppmärksamhet och 1863 förskaffade Goschen en plats i underhuset. 1865 kom han med i Russels regering, där han bland annat var kansler för hertigdömet Lancaster.

I Gladstones första regering visade han sig som en duktig administrator av fattigvården 1868–1871, och 1871–1874 var han marinminister. Goschen sändes till Egypten som långivarnas representant hos kediven Ismail Pascha, och deltog 1878 i den internationella myntkonferensen i Paris , där han uttalade sig för guldmyntfoten. 1880 sändes han till Konstantinopel en extraordinär beskickning, där han bidrog till att utverka Thessaliens på Berlinkongressen 1878 beslutade avträdande till Grekland. 1883 utgav Goschen en manchesterliberal skrift, Laisez faire and Government interference.

Goschen, som fjärmat sig politiskt från Gladstone redan i slutet av 1870-talet, var 1887–1892 finansminister i Lord Salisburys regering och gjorde som sådan enorma besparingar genom konvertering av statsskulden. 1895–1900 var han Salisburys marinminister.[5]

År 1900 adlades han som viscount Goschen och övergick därmed till överhuset.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] data.bnf.fr : open data platform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: licence ouverte
  3. ^ [a b] Comité des travaux historiques et scientifiques, CTHS person ID: 117882, omnämnd som: George Joachim Goschen, läst: 9 oktober 2017
  4. ^ [a b c d e f g h i] Hansard 1803–2005
  5. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932