George Paget Thomson
George Paget Thomson  | |
 George Paget Thomson, 1937. | |
| Född | 3 maj 1892[1][2][3] Cambridge[4] |
|---|---|
| Död | 10 september 1975[1][2][3] (83 år) |
| Medborgare i | Storbritannien[5] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Trinity College, Cambridge  |
| Sysselsättning | Fysiker, kärnfysiker, universitetslärare |
| Befattning | |
| Officer | |
| Arbetsgivare | Imperial College London Aberdeens universitet |
| Maka | Kathleen Buchanan Adam Smith[6] |
| Barn | [Lilian] Clare Thomson[6] John Thomson (f. 1927)[6] Lieut. Com. David Paget Thomson (f. 1931)[6] [Caroline] Rose Buchanan Thomson (f. 1940)[6] |
| Föräldrar | J.J. Thomson[6] Rose Thomson[6] |
| Utmärkelser | |
| Howard N. Potts-medaljen (1932)[7] Nobelpriset i fysik (1937)[8][9] Hughesmedaljen (1939) Bakerföreläsningen (1948) Guthrieföreläsning (1948) Royal Medal (1949) Faraday-medaljen (1960) Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi[10] Royal Society Bakerian Medal Knight Bachelor Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
George Paget Thomson, född 3 maj 1892 i Cambridge, död 10 september 1975 i Cambridge, var en brittisk fysiker.
Biografi
Thomson var son till fysikern och nobelpristagaren J. J. Thomson, elektronens upptäckare, och Rose Elisabeth Paget, dotter till George Edward Paget. Han gick i The Perse School, Cambridge, innan han började läsa matematik och fysik vid Trinity College, Cambridge, fram till utbrottet av första världskriget 1914, då han gick in i drottningens Royal West Surrey Regiment. Efter en kort tjänstgöring i Frankrike, arbetade han med aerodynamik på Farnborough och på andra håll. Han mönstrade av som kapten 1920.
Efter kriget blev Thomson först stipendiat vid Cambridge och flyttade sedan till University of Aberdeen. Mellan 1929 och 1930 uppehöll han ett lektorat vid Cornell University, Ithaca, New York. År 1930 utnämndes han till professor vid Imperial College London. Han stannade vid där fram till 1952, då han blev Master of Corpus Christi College, Cambridge.
I sin forskning upptäckte Thomson bland annat elektronens vågegenskaper genom elektrondiffraktion. Han tilldelades, tillsammans med Clinton Davisson, Nobelpriset i fysik, 1937 "för den experimentella upptäckten av interferensfenomenet vid kristallers bestrålning med elektroner".[11]
Bibliografi (på svenska)
- Kommande tider (översättning Leif Björk, Tiden, 1957) (The foreseeable future)
- Vetenskapens verkstad: experiment, idé, upptäckt (översättning Lennart Edberg, Norstedt, 1966) (The inspiration of science)
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Sir George Paget Thomson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, George Paget Thomson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Томсон Джордж Паджет”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 23 april 2004, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 1937 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.royalsociety.org.nz .[källa från Wikidata]
- ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
Externa länkar
.svg){kind=small}
|