George Stuart White
| George Stuart White | |
 | |
| Född | 6 juli 1835[1][2][3] Portstewart, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 24 juni 1912[1][2][3] (76 år) Royal Hospital Chelsea, Storbritannien |
| Medborgare i | Förenade kungariket Storbritannien och Irland |
| Utbildad vid | Royal Military College, Sandhurst Bromsgrove School  |
| Sysselsättning | Officer |
| Befattning | |
| Gibraltars guvernör | |
| Maka | Amelia Maria Baly (g. 1874–)[4] |
| Barn | Gladys White[5] May Constance White[5] Rose Frances White (f. 1876)[5] James Robert White (f. 1879)[5] |
| Föräldrar | James Robert White[5] Frances Ann Stewart[5] |
| Utmärkelser | |
| Viktoriakorset Riddare med storkors av Victoriaorden Riddare med storkors av Bathorden Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden | |
| Redigera Wikidata | |
Sir George Stuart White, född 6 juli 1835 i Portstewart i det irländska grevskapet Antrim, död 24 juni 1912 i London, var en brittisk fältmarskalk i landets armé.
White erhöll Viktoriakorset för tapperhet i strid i andra anglo-afghanska kriget 1879-1880.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
White var officer vid Inniskillingsfysiljärerna 1853 och deltog i striderna för det indiska upprorets bekämpande 1857-1859 samt med stor utmärkelse i kriget i Afghanistan 1879-1880. Befordrad till överstelöjtnant deltog han i Sudanexpeditionen 1884-1885 och, som brigadchef, i kriget i Burma 1885-1886. 1893 efterträdde han Frederick Roberts, 1:e earl Roberts som högste befälhavare över trupperna i Indien och uppgjorde som sådan planerna för Chitralexpeditionen 1895 och Tirahfälttåget 1897.
White, som 1895 utnämnts till generallöjtnant, blev vid återkomsten från Indien 1898 generalkvartermästare i hemlandet. När boerkriget utbröt i oktober 1899, blev han befälhavare för trupperna i Natal. Efter åtskilliga strider med boerna inneslöts han med 13 000 man i Ladysmith, en stad som han under svåra förhållanden försvarade tills den undsattes 28 februari 1900. Samma år blev han general och guvernör i Gibraltar. År 1903 blev han fältmarskalk. År 1905 återvände han till England och utnämndes till guvernör för invalidinrättningen i Chelsea.
Personligt mod, lugn, uthållighet samt besittande en orubblig förtröstan på en lycklig utgång även under de mest prövande förhållanden är karaktärsegenskaper som har tillskrivits White.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- White, George Stuart i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pk17tx, omnämnd som: George White (British Army officer), läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 11887842, omnämnd som: George Stuart White, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p33135.htm#i331345, omnämnd som: Field Marshal Sir George White, V.C..[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p33135.htm#i331345, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör George Stuart White.
|