Gerhard Strindlund
| Gerhard Strindlund | |
 | |
| Född | 24 september 1890[1][2] Sollefteå församling[1][2][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 10 oktober 1957[1][2] (67 år) Essinge församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman, politiker[1][2], lantbrukare[2] |
| Befattning | |
| Andrakammarledamot, Ångermanlands södra valkrets (1921–1921)[1][2] Andrakammarledamot, Västernorrlands läns valkrets (1922–1944)[1][2][4] Sveriges socialminister Regeringen Pehrsson-Bramstorp (1936–1936) Sveriges kommunikationsminister Regeringen Hansson II (1938–1939) | |
| Politiskt parti | |
| Bondeförbundet[5][4] | |
| Redigera Wikidata | |
Gerhard Strindlund (i riksdagen kallad Strindlund i Skedom), född 24 september 1890 i Sollefteå, Västernorrlands län, död 10 oktober 1957 i Essinge församling, Stockholm[6] var ett svenskt statsråd och riksdagsledamot (Bf).
Strindlund var riksdagsledamot i andra kammaren 1921–1941 och som sådan suppleant i statsutskottet 1925–1930 samt ordinarie ledamot av samma utskott 1931–1938 och 1941.
Statsråd och chef för Socialdepartementet i regeringen Pehrsson-Bramstorp juni–september 1936. Statsråd och chef för Kommunikationsdepartementet i regeringen Hansson II dec. 1938–dec. 1939. Överdirektör och chef för Skogsstyrelsen 1941–1954.
Gerhard Strindlund togs i anspråk för ett flertal utredningsarbeten:
- Ledamot av 1933 års skogsindustrisakkunniga,
- Ledamot av 1934 års industrisakkunniga,
- Ledamot av 1936 års skogsutredning
- Ledamot av 1938 års jordbruksutredning
- Ledamot av Norrlandskommittén 1944–1949.
- Ledamot och ordförande av Statens vednämnd 1940
- Ledamot av Statens arbetsmarknadskommission 1940–1941
- Ledamot av Statens bränslekommission 1940–1941
- Ledamot av Centrala krigskonjunkturskattenämnden 1941–1948.
- Ordförande i Svenska jordbrukskreditkassan 1936–1938.
- Ledamot av Järnvägsrådet (ordförande från 1946)
- Ledamot av styrelsen för Skogshögskolan
- Ledamot av styrelsen för Statens skogsforskningsinstitut 1942-
- Ledamot av Svenska Träforskningsinstitutet 1942-
Efter avslutad skolgång praktiserade Strindlund jordbruk och var 1906–1908 elev vid Hola lantmannaskola, varefter han 1908–1909 fortsatte sina lantbruksstudier i Danmark. Han köpte 1912 en mindre gård i Graninge församling, varifrån han 1917 överflyttade till Skedom i Multrå församling, där han förvärvat ett jordbruk helt nära Ångermanälven. I Multrå erhöll han åtskilliga kommunala uppdrag, vilka han dock sedermera lämnade.
Gerhard Strindlund anslöt sig tidigt till Bondeförbundet och var mycket verksam i agitation- och organisationsarbetet. Han har spelat en betydande politisk roll, bl.a. som en av initiativtagarna till krisuppgörelsen mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna 1933. Hans mångåriga arbete i statsutskottets tredje avdelning hade gett honom den auktoritet i socialpolitiska frågor, som bidrog till hans utnämning till socialminister. Även för den lägre lantbruksundervisningen gjorde Gerhard Strindlund en betydelsefull insats. Gift 1912 med Kristin Nordling.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Svenska män och kvinnor 1954.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Gerhard Strindlund, läst: 11 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, läst: 29 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Gerhard, f. 1890 i Sollefteå Västernorrlands län, läs onlineläs online, läst: 26 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges riksdag 1924 : porträttalbum, 1925, s. 135, Gerhard Strindlund (Bf), läs onlineläs online, läst: 26 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, Strindlund i Skedom, läst: 29 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Strindlund, Gerhard
| Företrädare: Gustav Möller |
Sveriges socialminister 1936 |
Efterträdare: Gustav Möller |
| Företrädare: Albert Forslund |
Sveriges kommunikationsminister 1938–1939 |
Efterträdare: Gustaf Andersson i Rasjön |
|