Gienah

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gienah (γ)
Corvus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKorpen
Rektascension12t 15m 48,37081s[1]
Deklination-17° 32′ 30,9496″[1]
Skenbar magnitud ()+2,585[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 III[3]
U–B-0,344[2]
B–V-0,111[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-4,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -158,61[1] mas/år
Dek.: +21,86[1] mas/år
Parallax ()21,23 ± 0,20[1]
Avstånd154 ± 1  (47,1 ± 0,4 pc)
Absolut magnitud ()-0,79[5]
Detaljer
Massa4,2+0,4-0,3[6] M
Luminositet331[5] L
Temperatur12 400[7] K
Vinkelhastighet30[8] km/s
Ålder160+40-30[6] miljoner år
Andra beteckningar
4 Corvi, BD- 16 3424, FK5 457, HD 106625, HIP 59803, HR 4662, SAO 157176. [9]

Gienah eller Gamma Corvi (γ Corvi, förkortat Gamma Crv, γ Crv) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Korpen. Den har en skenbar magnitud på 2,59[2], är synlig för blotta ögat och den mest ljusstarka stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 21,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 154 ljusår (ca 47 parsek) från solen.

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

Gamma Corvi har det traditionella namnet Gienah som kommer från det arabiska, Ulugh Begs الجناح الغراب اليمن al-Janāħ al-Ghirāb al-Yaman, vilket betyder "kråkans högra vinge", även om den på moderna kartor markerar vänstra vingen.[11] Stjärnan Epsilon Cygni hade också detta traditionella namn och Gamma Corvi kallades Gienah Corvi eller Gienah Ghurab för att skilja den från stjärnan i Svanen.

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Gienah för primärstjärnan Gamma Corvi A den 6 november 2016 och Aljanah för Epsilon Cygni Aa den 30 juni 2017, vilka nu är inskrivna i IAU:s Catalog of Star Names.[10]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Gamma Corvi A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B8 III[3]. Den har en massa som är ca 4,2 gånger[6] större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 330[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 12 000[7] K.

Spektret för Gamma Corvi A visar ett onormalt överskott av elementen kvicksilver och mangan, vilket gör den till en Mercury-manganstjärna.[13] Det finns emellertid andra element som visar stora överskott eller underskott.[14] Dessa kemiska särdrag i en annars stabil stjärnatmosfär är sannolikt orsakade av separation av elementen genom diffusion och gravitation.[13]

Gamma Corvi A har en bekräftad följeslagare med en massa som är ca 80 procent av solens, och som kan kretsa kring primärstjärnan med en separation på ca 50 AE och en 158-årig omloppsperiod.[6] Fotometri för Gamma Corvi B anger en spektralklass i intervallet K5-M5 V.[15]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Cousins, A. W. J. (1984), "Standardization of Broadband Photometry of Equatorial Standards", South African Astronomical Observatory Circulars, 8: 59, Bibcode:1984SAAOC...8...59C
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1978), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Michigan Catalogue of Two-dimensional Spectral Types for the HD Stars. Volume 4, Ann Arbor: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 4, Bibcode:1988MSS...C04....0H
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Washington, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d] Janson, Markus; et al. (August 2011), "High-contrast Imaging Search for Planets and Brown Dwarfs around the Most Massive Stars in the Solar Neighborhood", The Astrophysical Journal, 736 (2): 89, arXiv:1105.2577 , Bibcode:2011ApJ...736...89J, doi:10.1088/0004-637X/736/2/89
  7. ^ [a b] http://stars.astro.illinois.edu/sow/gienah.html. Hämtad 2018-04-23-
  8. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590
  9. ^ "gam Crv". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-05-02.
  10. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
  11. ^ Allen, Richard Hinckley (1899), "Star-names and their meanings", New York, G.E. Stechert: 182, Bibcode:1899sntm.book.....A
  12. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ [a b] Adelman, S. J.; et al. (February 2006), "Elemental abundance analyses with DAO spectrograms. XXIX. The mercury-manganese stars 53 Tau, β Tau, γ Crv, and υ Her", Astronomy and Astrophysics, 447 (2): 685–690, Bibcode:2006A&A...447..685A, doi:10.1051/0004-6361:20053581
  14. ^ Fremat, Y.; Houziaux, L. (April 1997), "Elemental abundances in the Hg-Mn star γ Corvi", Astronomy and Astrophysics, 320: 580–585, Bibcode:1997A&A...320..580F
  15. ^ b Roberts, Lewis C., Jr.; Turner, Nils H.; ten Brummelaar, Theo A. (February 2007), "Adaptive Optics Photometry and Astrometry of Binary Stars. II. A Multiplicity Survey of B Stars", The Astronomical Journal, 133 (2): 545–552, Bibcode:2007AJ....133..545R, doi:10.1086/510335

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]