Gilgamesh
| Gilgamesh akkadiska: 𒀭𒄑𒂆𒈦 sumeriska: 𒀭𒄑𒉋𒂵𒎌 | |
|---|---|
| Kung av Uruk | |
 | |
| Möjlig avbildning av Gilgamesh som "djurens konung", där han håller ett lejon i sin vänsterarm och en orm i sin högerhand. Från en assyrisk palatsrelifef (713–706 f.Kr.) från Dur-Sharrukin och numera lagrad hos Louvren.[1] | |
| Regeringstid | ca 2900–2350 f.Kr.[2] |
| Företrädare | Dumuzid |
| Efterträdare | Ur-Nungal |
| Barn | Ur-Nungal |
| Far | Lugalbanda (enligt sumerisk poesi) |
| Mor | Ninsun (enligt sumerisk poesi) |
Gilgamesh var en sumerisk furste. Han härskade cirka år 2 800[3] f.Kr. i stadsstaten Uruk och var son till Lugalbanda.[4] Han är även hjälte i forntida mesopotamisk mytologi och huvudpersonen i Gilgamesheposet, en episk dikt skriven på akkadiska under det andra årtusendet före Kristus. Den historiska vetskapen om Gilgamesh är osäker, och efter sin död lär han ha upphöjts till halvgud.[5]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Gilgamesh var möjligen den tredje kungen i Uruk i Sumer i nuvarande Irak. Han omnämns i historiska källor först efter sin livstid, där han redan framstår som gudomlig.[4]
Han var sonson till Enmerkar, son till Lugalbanda och far till Ur-Nungal. Gilgamesh efterträddes av sin son Ur-Nungal som regerade i 30 år: "Gilgamesh, vars far var en vålnad, härskare av Kulaba, regerade i 126 år".
Gilgamesh lät bygga ett tempel till Ninlil i Nippur. Enligt traditionen var det han som lät uppföra murarna i Uruk, vilket åtminstone kan stämma enligt historisk datering.[4]
Gilgamesheposet
[redigera | redigera wikitext]Gilgamesheposet är ett av ett antal olika berättelser med Gilgamesh som huvudperson, och från 2000 f.Kr. och ett par sekler framåt författades minst åtta olika versioner av eposet. Historien om syndafloden, som även figurerar exempelvis i Bibeln, anses ha övertagits från Atrahasiseposet. Berättelsen om en stor flod som förändrar historien i grunden var en välkänd trop för forntidens folk.[3]
Eposet återupptäcktes i Ashurbanipals bibliotek 1849.[6] Efter att ha översatts i början av 1870-talet orsakade det omfattande kontroverser på grund av likheter mellan delar av det och den hebreiska bibeln. Gilgamesh förblev mestadels obskyr fram till mitten av 1900-talet, men sedan slutet av 1900-talet har han blivit en alltmer framstående figur i modern kultur. Numera betraktas Gilgamesheposet som en av världslitteraturens klassiker.[4]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2026.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Delorme 1981.
- ↑ George 2003a, sid. lxi.
- 1 2 ”Gilgamesheposet”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gilgamesheposet. Läst 22 mars 2026.
- 1 2 3 4 ”Gilgamesh”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gilgamesh. Läst 19 mars 2026.
- ↑ ”Gilgamesh – hjälten i det mesopotamiska eposet”. www.mytologi.nu. https://www.mytologi.nu/gilgamesh.html. Läst 5 augusti 2023.
- ↑ Joshua J. Mark. ”The Eternal Life of Gilgamesh” (på engelska). World History Encyclopedia. https://www.worldhistory.org/article/192/the-eternal-life-of-gilgamesh/. Läst 31 augusti 2023.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Delorme, Jean (1981). ”The Ancient World” (på engelska). The Larousse Encyclopedia of Ancient and Medieval History. New York: Excaliber Books. ISBN 978-0-89673-083-0. https://archive.org/details/larousseencyclop0000unse. Läst 22 mars 2026
- George, Andrew R. (2003a) (på engelska). The Epic of Gilgamesh: The Babylonian Epic Poem and Other Texts in Akkadian and Sumerian. London: Penguin Books. ISBN 978-0-14-044919-8. https://books.google.com/books?id=eCZRK_61adMC. Läst 22 mars 2026
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|