Gillis Bildt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gillis Bildt


Tid i befattningen
1862–1874
Företrädare Jakob Essen Hamilton
Efterträdare Gustaf af Ugglas

Tid i befattningen
6 februari 1888–12 oktober 1889
Monark Oscar II
Företrädare Robert Themptander
Efterträdare Gustaf Åkerhielm

Tid i befattningen
1886–1894
Monark Oscar II
Företrädare Gustaf Adolf Vive Sparre
Efterträdare Fredrik von Essen

Född 16 oktober 1820
Göteborg, Sverige
Död 22 oktober 1894 (74 år)
Stockholm, Sverige
Gravplats Solna kyrkogård[1]
kartor
Politiskt parti Obunden konservativ
Ministär Regeringen Gillis Bildt
Maka Lucile Rosalie Dufva
Militärtjänst
I tjänst för Sverige
Försvarsgren Armén
Grad Generallöjtnant
Befäl Militärbefälhavare Gotland och chef Gotlands nationalbeväring (1858-62)
Utmärkelser Se: utmärkelser

Didrik Anders Gillis Bildt, född 16 oktober 1820 i Göteborg, död 22 oktober 1894 i Stockholm, var en svensk friherre, generallöjtnant, riksmarskalk, riksdagsman 1847–1874 (från 1867 Första kammaren) och 1887–1894 (Första kammaren) samt Sveriges statsminister 1888–1889. Han var farfars farfar till statsministern, senare utrikesministern Carl Bildt.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Gillis Bildt föddes 1820 i Göteborg, men kyrkobokfördes i hovförsamlingen i Stockholm, som son till överstelöjtnant Daniel Fredrik Bildt (1792–1827) och Christina Elisabeth, född Fröding.[2] Han tillhörde den uradliga ätten Bildt.[3]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Bildt blev officer 1837, informationsofficer vid Krigsakademien 1847–1854, kapten i armén 1852, major vid artilleriet 1854, överstelöjtnant 1856, Svea artilleriregemente och överste 1857 och generalmajor 1859. Mellan 1858 och 1862 var Bildt militärbefälhavare på Gotland och chef Gotlands nationalbeväring.[2] Han blev adjutant hos Oscar I 1851, och hos Karl XV 1859. På Riddarhuset räknades han till de konservativa så kallade junkrarna, men förordade 1865 års representationsreform. Han var landshövdingGotland 1858–1862, överståthållare 1862–1874,[4] svensk minister i Berlin 1874–1886 och riksmarskalk hos Oscar II från 1886. Han blev upphöjd till friherre 1864.

När han invaldes i första kammaren av protektionisterna i Stockholms stadsfullmäktige 1887 var det mot Oscar II:s vilja. Kungen ville inte att Bildt, som nära vän till kungafamiljen, skulle engagera sig i ett parti som bekämpade regeringspolitiken och han fick löfte av Bildt att denne inte skulle ansluta sig till något parti. Bildt deltog dock i möten med första kammarens tullvänliga grupp.

Som riksdagsman var han allmänt konservativ – i tullfrågan moderat protektionist. I den egenskapen kallade kungen honom som statsminister den 6 februari 1888, sedan ärkebiskop Sundberg avböjt. Kungen ville slippa ett parlamentariskt prejudikat, som med tanke på riksdagens sammansättning innebar direkt skifte från frihandel till protektionism. Därför föredrog kungen en mjuk övergång från Louis De Geers liberala och frihandelsvänliga politik till den nya tidens krav på protektionism, tullar och nationalism. Bildts regering kom att till hälften bestå av tullvänner och till hälften av frihandlare från Themptanders ministär.

Bildt var till åren kommen och hans långa utlandsvistelse gjorde att han inte var ordentligt insatt i aktuella förhållanden. Sedan han insett svårigheterna att förverkliga regeringsdeklarationens ambition om "försoning och samhällsfrid" avgick han den 12 oktober 1889.

Adelskap[redigera | redigera wikitext]

Gillis Bildt upphöjdes till friherre 1864 och kom därmed att kallas i 21 år för "Sveriges siste baron", ända till 1885, när Oscar Dickson upphöjdes till friherre.[5]

Lina gård i Västertälje socken ägdes av Gillis Bildt och arvingar mellan 1861 och 1905.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Bildt gifte sig 16 mars 1848 i Stockholm med Rose Lucie Dufva – dotter till kammarrådet Nils Dufva och Adelaide, född Hall – med vilken han fick tre barn: Adèle Elisabeth, Carl Nils Daniel och Knut Gillis.[6]

Död[redigera | redigera wikitext]

Gillis Bildt på äldre dagar.

Bildt avled den 22 oktober 1894 i hovförsamlingen i Stockholm och begravdes på Solna kyrkogård.[7]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Didric Anders Gillis Bildt, FinnGraven.se, läs online, läst: 4 januari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”Landshövdingar på Gotland 1812–1900”. Tjelvar.se. 10 maj 2009. Arkiverad från originalet den 9 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160309092811/http://www.tjelvar.se/biografica/akter-1/149.htm. Läst 9 maj 2011. 
  3. ^ Lindahl 1898, s. 188.
  4. ^ Lindahl 1898, s. 190.
  5. ^ Lindahl 1898, s. 192.
  6. ^ Wrangel, F.U.; Otto Bergström (1897). Svenska adelns ättartaflor ifrån år 1857 [Del I : Adelborg-Mörner till Tuna]. Stockholm: Norstedt. sid. 87 
  7. ^ Göran Åstrand: Känt och okänt på Stockholms kyrkogårdar (Ordalaget Bokförlag 1998) sid.163
  8. ^ Kongl. Serafimer-Orden. i Sveriges statskalender 1881
  9. ^ ”Bildt nr 404 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bildt_nr_404. Läst 28 december 2017. 
  10. ^ Kommendörer af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1872
  11. ^ [a b c] Kommend. m. st. k. af K Nordstjerne-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1872
  12. ^ [a b c] Kongl. Maj:ts Beskickningar till Främmande Magter. i Sveriges statskalender 1881
  13. ^ [a b] Bildt. i Sveriges ridderskaps och adels kalender (1894)
  14. ^ [a b c d] Kommendörer af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1864
  15. ^ Storkors af K. Norska S.t Olafs Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1872
  16. ^ Kongl. Serafimer-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1876
  17. ^ Kommendörer af Kongl. Svärds-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1866
  18. ^ [a b] Kommend. m. st. k. af K Nordstjerne-Orden. i Sveriges och Norges stats-kalender 1868
  19. ^ Kongl. Maj:ts Beskickningar till Främmande Magter. i Sveriges statskalender 1877

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Linde, Rolf (2004). ”Gillis Bildt - ett arkiv som vittnar om förtroende”. EB-nytt 2004,: sid. 16–19 : ill.. 1402-084X. ISSN 1402-084X.  Libris 10636415

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Ämbetstitlar
Företräddes av
Jakob Essen Hamilton
 Överståthållare
1862–1874
Efterträddes av
Gustaf af Ugglas
Företräddes av
Gustaf Adolf Vive Sparre
 Sveriges riksmarskalk
1886–1894
Efterträddes av
Fredrik von Essen
Företräddes av
Gustaf Jacob af Dalström
 Landshövding i Gotlands län
1858–1862
Efterträddes av
Henrik Gyllenram
Diplomatiska titlar
Företräddes av
Frederik Due
 Sveriges envoyé i Berlin
1874–1886
Efterträddes av
Alfred Lagerheim
Politiska uppdrag
Företräddes av
Robert Themptander
 Sveriges statsminister
1888–1889
Efterträddes av
Gustaf Åkerhielm
Svenska adelstitlar
Ny titel  Friherre inom ätten Bildt(1)
1864–1894
Efterträddes av
Carl Bildt
Anmärkningar och referenser
1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adel-, friherr- eller grevskapet till primogenitur.
Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig, friherrlig eller greve efter faderns död.