Giovanni Poleni

Från Wikipedia
Giovanni Poleni
Född23 augusti 1683[1][2][3]
Venedig[4]
Död15 november 1761[5] (78 år)
Padua
BegravdBasilica del Carmine (Padova)[6] och saint James chapel[6]
Medborgare iRepubliken Venedig
SysselsättningFysiker, meteorolog[7], ingenjör[8], matematiker, universitetslärare, hydrolog[8]
ArbetsgivareUniversitetet i Padua
Republiken Venedig
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society (1710)[9]
Redigera Wikidata

Giovanni Poleni, född 23 augusti 1685 i Venedig, Italien, död 15 november 1761 i Padua, var en italiensk matematiker, fysiker och ingenjör. År 1740 grundade han det första laboratoriet för fysik på ett italienskt universitet (i Padua).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Poleni var son till Marquess Jacopo Poleni och studerade klassiker, filosofi, teologi, matematik och fysik vid Padri Somaschis skola i Venedig. Han utnämndes vid 25 års ålder till professor i astronomi vid universitetet i Padua. År 1715 tillträdde han lärostolen för fysiken och 1719 efterträdde han Nikolaj II Bernoulli som professor i matematik. Som expert på hydroteknik fick han uppdrag av den venetianska senaten med att ta hand om vattnet i nedre Lombardiet och med de konstruktioner som krävs för att förhindra översvämningar. Han kallades också upprepade gånger in för att avgöra tvister mellan suveräna stater avgränsade av vattenvägar.

År 1710 valdes han till ledamot av Royal Society,[10] År 1739 gjorde den franska vetenskapsakademin honom till medlem och senare gjorde akademierna i Berlin och Sankt Petersburg detsamma. Staden Padua valde honom till domare, och efter hans död restes hans staty, skapad av Canova. Venedig hedrade honom också genom att prägla en medalj.

Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

Poleni var först med att bygga en kalkylator som använde en tandhjulskonstruktion. Tillverkad av trä, hans beräkningsklocka byggdes 1709, [11] förstörde han den efter att han hört att Antonius Braun hade fått 10 000 Gulden för att ha dedikerat en tandhjulsmaskin av egen konstruktion till kejsaren Karl VI av Wien.[12] Poleni beskrev sin maskin i sin Miscellanea 1709, men den beskrevs också av Jacob Leupold i hans Theatrum Machinarum Generale ("Allmän teori om maskiner") som publicerades 1727. År 1729 byggde han också en ritanordning som gjorde det möjligt att rita logaritmiska funktioner.

Polenis observationer om effekterna av fallande vikter (liknande Willems Gravesande's) ledde till en kontrovers med Samuel Clarke och andra Newtonanhängare som blev en del av den så kallade "vis viva-tvisten" i den klassiska mekanikens historia.[13]

Hans kunskap om arkitektur fick påven Benedictus XIV att kalla honom till Rom 1748 för att undersöka kupolen i Peterskyrkan, som börjat att snabbt försvagas. Som en del av den strukturella undersökningen av kupolen använde han en korrekt belastad hängande kedja för att bestämma dess profilform[14] och kunde av detta omgående ange de nödvändiga reparationerna. Han skrev också ett antal antikvariska avhandlingar.

Publikationer (urval)[redigera | redigera wikitext]

Illustration av kritik av Miscellanea... publicerad i Acta Eruditorum, 1711
De motu aquae (1717)

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Giovanni, 17 november 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ flera författare, Enciclopedia Treccani, Istituto dell'Enciclopedia Italiana, 1929 och 1939, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  4. ^ Union List of Artist Names, 2 maj 2012, läs online, läst: 11 oktober 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, ilbolive.unipd.it.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.beniculturali.inaf.it, läst: 28 december 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] läs online, www.cic.cr.it.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, catalogues.royalsociety.org.[källa från Wikidata]
  10. ^ ”Library Archive”. Library Archive. Royal Society. http://royalsociety.org/DServe/dserve.exe?dsqIni=Dserve.ini&dsqApp=Archive&dsqCmd=Show.tcl&dsqDb=Persons&dsqPos=1&dsqSearch=%28%28text%29%3D%27poleni%27%29. 
  11. ^ Copy of Poleni's machine (it) Museo Nazionale della Scienza e della Tecnologia Leonardo Da Vinci. Retrieved 2010-10-04
  12. ^ Jean Marguin, p. 93-94 (1994)
  13. ^ Iltis, C. (2009). ”The Leibnizian-Newtonian Debates: Natural Philosophy and Social Psychology”. The British Journal for the History of Science 6 (4): sid. 343–377. doi:10.1017/S000708740001253X. 
  14. ^ Malcolm Millais, Building Structures: From Concepts to Design (2005) 2nd edition, p. 187.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • C. Le Gall, Giovanni Poleni (1683-1761) et l’essor de la technologie maritime au siècle des Lumières, Brepols (Turnhout), 2019, 578 p.
  • Denna artikel innehåller text från en publikation som nu är offentlig: Herbermann, Charles, ed. (1913). Giovanni Poleni. Katolskt uppslagsverk. New York: Robert Appleton Förlag. Citerar:
    • ANON, Memorie per la vita del Signor G. P. (Padua, 1762);
    • FOUCHY, Eloge, Mém. de l'ac. des Sc. hist. (Paris, 1763).

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Giovanni_Poleni&oldid=50071963”