Gislaveds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gislaveds kommun
Kommun
Gislaved vapen.svg
Vapensköld för Gislaveds kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Jönköpings län
Landskap Småland
Domsaga Jönköpings domsaga
Läge 57°18′0″N 13°32′0″Ö / 57.30000°N 13.53333°Ö / 57.30000; 13.53333
Centralort Gislaved
Areal 1 220,72 km² (2015-01-01)[1]
92:a största (av 290)
 - land 1 137,07 km²
 - vatten 83,65 km²
Folkmängd 29 510 (2017-03-31)[2]
86:e största (av 290)
Befolkningstäthet 25,95 invånare/km²[2][1]
150:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Marie Johansson (S)
GeoNames 2712044
Kommunkod 0662
Tätortsgrad (%) 81,1 (2010)[3]
Antal anställda 2 725 (2014-11)[4]
Gislaved Municipality in Jönköping County.png
Webbplats: www.gislaved.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Gislaveds kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gislaved.

Kommunen ingår i den så kallade GGVV-regionen, mer känd som Gnosjöregionen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Anderstorp, Bolmsö (del av), Bosebo, Burseryd, Båraryd, Gryteryd, Kållerstad, Norra Hestra, Reftele, Sandvik, Stengårdshult, Södra Hestra, Valdshult, Villstad, Våthult, Ås och Öreryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Båraryds landskommun inrättades 6 maj 1904 Gislaveds municipalsamhälle, och i Anderstorps landskommun 22 september 1939 Gyllenfors och 4 juni 1943 Anderstorps municipalsamhällen. 1949 bildades Gislaveds köping genom ombildning av Båraryds landskommun och Gyllenfors municipalsamhälle, samtidigt som Gislaveds och Gyllenfors municipalsamhällen upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Burseryd (av de tidigare landskommunerna Burseryd, Gryteryd, Sandvik och Södra Hestra), Reftele (av Kållerstad, Reftele och Ås), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Unnaryd (av Bolmsö, Jälluntofta och Södra Unnaryd). Landskommunerna Bosebo och Våthult uppfick samtidigt i Gislaveds köping medan Villstads landskommun och Anderstorps köping förblev oförändrade.

1953 ombildades Anderstorps landskommun till Anderstorps köping, och samtidigt upplöstes Anderstorps municipalsamhälle.

Gislaveds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Gislaveds köping samtidigt som Anderstorps kommun bildades av Anderstorps köping. 1974 utökades Gislaveds kommun med kommunerna Anderstorp, Burseryd, Reftele, Södra Mo, respektive Villstad, samt en del ur Unnaryds kommun (fastlandsdelen av Bolmsö, omfattande en areal av 29,3 kvadratkilometer, varav 21,2 km² land, och med 163 invånare).[5][6]

Kommunen ingick från bildandet till den 26 september 2005 i Värnamo domsaga och ingår sen dess i Jönköpings domsaga.[7]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver.

1953 fastställdes vapnet för Gislaveds köping. Vapnet skulle spegla något för orten karaktäristiskt. Man tog fasta på att Gislaved under flera århundraden haft ett gästgiveri och använde sig av symbolen för detta. Det var en så kallad remmare, ett glas som användes vid högtidligare intagande av brännvin, vilket möjligen var orsaken till att förslaget underkändes i en första prövning. Frågan lades på is, men vid beskedet att kungens eriksgata skulle passera orten, fick Gislaved dock sitt vapen godkänt. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gislaveds kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
26 231
1975
  
27 570
1980
  
28 483
1985
  
28 448
1990
  
29 238
1995
  
29 841
2000
  
30 407
2005
  
29 489
2010
  
29 111
2015
  
29 272
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i


Distrikt inom Gislaveds kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[8]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta tätorter i Gislaveds kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Gislaved 10 180
2 Anderstorp 5 076
3 Smålandsstenar 4 564
4 Hestra 1 327
5 Reftele 1 289
6 Burseryd 932
7 Skeppshult 360
8 Broaryd 284

Insjöar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

se även Lista över insjöar i Gislaveds kommun

I kommunen finns 388 sjöar, där de största är Bolmen, Fegen, Majsjön och Nissasjöarna. Nissan flyter genom kommunen på sin väg från högmossen väster om Taberg till utloppet vid Halmstad.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av riksväg 26 (Nissastigen) och riksväg 27 liksom järnvägslinjerna Halmstad-Nässjö och Kust-till-kustbanan mellan Göteborg och Kalmar.

Politik och administration[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Gislaveds kommun består i enlighet med kommunallagen av ett kommunfullmäktige som fungerar som kommunens högsta beslutande organ och en kommunstyrelse som är det ledande politiska organet i kommunen. Under sig har kommunstyrelsen en förvaltning för att samordna och utveckla olika avdelningar av kommunstyrelsens områden. Kommunens organisation är decentraliserad och för att driva kommunens arbete inom särskilda verksamhetsfält finns ett flertal nämnder och styrelser som ofta ansvarar för en förvaltning inom respektive område. Förvaltningarna står för den dagliga driften av kommunens verksamheter. Hela den kommunala organisationen granskas årligen av kommunrevisionen, som kontrollerar verksamheternas skötsel, räkenskaper och interna kontroll.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige består i Gislaveds kommun av 49 ledamöter och dessa sammanträder en gång per månad i fullmäktiges sessionssal, belägen på våning 2 i Gislaveds kommunhus.[9] Kommunfullmäktiges sammanträden leds av en ordförande samt två vice ordförande. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer oftast ur majoriteten, medan andre vice ordförande tas från oppositionen. Alla viktigare beslut som angår kommunen måste tas av kommunfullmäktige genom omröstning. Dessa områden omfattar bland annat mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunens budget (skatt, taxor, avgifter och fördelning av utgifter), val av ledamöter till nämnder och nämndernas organisation och verksamhet, samt ansvarsfrihet för nämnder och styrelser.

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen på entréplan (våning 1) i kommunhuset.[10] I kommunstyrelsen finns i enlighet med kommunallagen företrädare från både majoriteten och oppositionen. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan andre vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också 3 kommunalråd, som har den kommunala politiken som heltids- eller deltidssysselsättning. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Gislaveds kommun även ansvar för kris- och beredskapsfrågor. Genom detta fungerar kommunstyrelsen som kommunens krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som stiftelsestyrelse och ansvarar för stiftelser kopplade till kommunen.

För att fördela kommunstyrelsens arbetsuppgifter har denna även inrättat ett antal utskott inom olika ansvarsområden. För mandatperioden 2014–2018 är dessa allmänna utskottet, näringsutskottet, personalutskottet.

Som ett serviceorgan åt kommunstyrelsen finns kommunstyrelseförvaltningen som har till uppgift att leda och samordna gränsöverskridande frågor inom kommunens verksamhetsfält samt erbjuda tjänster och produkter som efterfrågas av antingen kommunstyrelsen, förvaltningarna eller kommunens bolag. Kommunstyrelseförvaltningen är i sin tur indelar i mindre enheter och avdelningar, vars områden i flera fall motsvarar de utskott och beredningar som ligger under kommunstyrelsen.

Nämnder och styrelser[redigera | redigera wikitext]

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder och styrelser som ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut inom respektive ansvarsområden efterlevs inom den kommunala organisationen, främst inom förvaltningarna.[11] De har även till uppdrag att ta fram frågor för kommunfullmäktige att ta ställning till, samt att fungera som remissinstans för förslag från kommunalstyrelsen. Det är kommunfullmäktige som beslutar, efter rekommendation från kommunstyrelsen, om hur nämnderna ska sammansättas och vilka uppgifter dessa ska ha. Sammansättningen ska återspegla valresultatet i kommunen och brukar tas fram genom partiöverläggningar. Ordföranden samt förste vice ordföranden i nämnden kommer liksom i fallet för kommunstyrelsen från den styrande majoriteten, medan andre vice ordförande kommer från oppositionen. Gislaveds kommun hade 11 nämnder eller styrelser år 2017. Barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens ordföranden är kommunalråd med deltidssysselsättning och har specificerade ansvarsområden. Enligt kommunallagen måste en kommun ha minst tre nämnder: kommunstyrelse, överförmyndarnämnd samt valnämnd. De övriga nämnderna följer nedan:

  • Barn- och utbildningsnämnden
  • Bygg- och miljönämnden
  • Fastighets- och servicenämnden
  • Fritidsnämnden
  • Kommunstyrelsen
  • Kulturnämnden
  • Räddningsnämnden
  • Socialnämnden
  • Tekniska nämnden
  • Valnämnden
  • Överförmyndarnämnden

Förvaltningar[redigera | redigera wikitext]

Under de flesta av nämnderna finns en förvaltning som har till uppgift att driva den kommunala verksamheten inom olika ansvarsområden. Dessa är inte politiska organisationer och förvaltningscheferna är tjänstemän och inte politiker. Det är därutöver förbjudet för politikerna inom kommunen att detaljstyra förvaltningarnas arbete.[12] Totalt anställer kommunens förvaltningar cirka 2 500 personer, varav de största förvaltningen är barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. Kommunens högsta tjänsteman, kommundirektören, ansvarar för att samordna alla av kommunens förvaltningar och bolag och är chef över alla förvaltningschefer.[12] Alla förvaltningar följer nedan:

  • Barn- och utbildningsförvaltningen
  • Bygg- och miljöförvaltningen
  • Fastighets- och serviceförvaltningen
  • Fritidsförvaltningen
  • Kommunstyrelseförvaltningen
  • Kulturförvaltningen
  • Räddningstjänsten Gislaved och Gnosjö
  • Socialförvaltningen
  • Tekniska kontoret
  • Stadsledningsförvaltningen

Bolag[redigera | redigera wikitext]

Inom Gislaveds kommun har ett flertal bolag bildats. Enligt kommunallagen ska kommunen alltid ha inflytande och kontroll över bolagens verksamheter och dessa ska skapa allmännytta och vara till gagn för kommunens medborgare. Deras huvuduppgift är därför inte att ge vinst eller avkastning till kommunen, men de ska dock ha en balanserad ekonomisk utveckling.[13] Ändamålet för bolagen dikteras av ägardirektiven, som upprättas av kommunfullmäktige. Det är även kommunfullmäktige som fungerar som bolagens ägare, medan kommunstyrelsen har till uppgift att ha uppsikt över bolagen och föra en aktiv dialog med dess styrelser. Som moderbolag finns Gislaveds Kommunhus AB vars uppgift främst består av att verka för samverkan och samordning mellan de kommunala bolagen, för att på så sätt skapa en mer effektiv verksamhet.[14] De kommunägda bolagen är:

Helägda bolag

  • AB Gislavedshus
  • Gislaved Näringsliv AB
  • Gisletorp Lokaler AB
  • Gislaved Energi Koncern AB

Ordförande i kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Karl-Erik Wikström (M) 1983 1992
  Olle Larsson (S) 1995 1998
  Marie Johansson (S) 1998 2006
  Agneta Karlsson (M) 2006 2014
  Niclas Palmgren (M) 2014

Ordförande i kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Thage Mårtensson 1974 1987 Centerpartiet
  Kjell Magnusson 1987 1991 Centerpartiet
  Bengt-Anders Johansson 1991 1994 Moderaterna
  Agne Sahlin 1994 2006 Socialdemokraterna
  Niclas Palmgren 2006 2014 Moderaterna
  Marie Johansson 2014 Socialdemokraterna

Politiska majoriteter[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1983-1985 C M FP KD
1986-1988 C M FP KD
1989-1991 C M FP KD
1992-1994[15] M C KD FP
1995-1998 S C MP
1999-2002 S C MP
2003-2006 S C MP
2007-2010 M C KD FP
2011-2014 M C KD FP MP
2015- S M MP

Nämnderna[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden
M
Maria Gullberg Lorentsson
S
Kjell Thelin
C
Bengt Petersson
Kulturnämnden
S
Ylva Samuelsson
M
Björn Björkman
FP
Björn Olsson
Bygg- och miljönämnden
M
Niclas Palmgren
S
Frank Josefsson
C
Magnus Sjöberg
Barn- och utbildningsnämnden
S
Margareta Lindgren
M
Ulla Christiansson
C
Inga-Maj Eleholt
Överförmyndarnämnden
M
Lis Melin
S
Thure Andersson
Tekniska nämnden
S
Jörgen Karlsson
M
Bertil Valfridsson
C
Johan Larsson
Fastighetsnämnden
M
Lisbeth Åkestrand
S
Sara-Lena Bengtsdotter
KD
Charlotte Ström
Fritidsnämnden
S
Tommy Stensson
M
Malin Sjöblom
C
Urban Nilsson
Räddningsnämnden
M
Niclas Palmgren
M
Kristine Hästmark
Valnämnden
M
Kim Westlund
S
Rose-Mari Modén
Revisionen
C
Björn Martinsson
M
Kjell Claesson

Mandatfördelning i Gislaveds kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP KP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 20 6 4 1 3
20 6 4 3
35 92,3
30 5
1973 1 18 16 5 2 7
18 16 5 2 7
49 93,6
43
1976 1 19 16 5 1 7
19 16 5 7
49 91,9
39 10
1979 1 19 14 5 2 8
19 14 5 2 8
49 90,2
39 10
1982 1 20 1 12 3 2 10
20 12 3 2 10
49 90,5
40 9
1985 1 19 1 11 5 2 10
19 11 5 2 10
49 88,1
38 11
1988 1 19 2 1 11 5 2 8
19 2 11 5 2 8
49 84,6
36 13
1991 1 18 1 2 9 4 4 10
18 2 9 4 4 10
49 84,5
38 11
1994 21 2 4 7 3 3 9
21 2 4 7 3 3 9
49 84,9
32 17
1998 1 18 2 4 6 2 5 11
18 2 4 6 2 5 11
49 77,75
30 19
2002 1 19 1 3 7 4 5 9
19 3 7 4 5 9
49 76,42
30 19
2006 1 18 1 2 2 6 3 4 12
18 2 2 6 3 4 12
49 77,56
30 19
2010 1 17 2 2 3 6 2 3 13
17 2 2 3 6 2 3 13
49 80,33
34 15
2014 1 18 2 1 6 6 2 2 11
18 2 6 6 2 2 11
49 82,18
28 21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 20 & 138. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ Kommunfullmäktige. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  10. ^ Kommunstyrelsen. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  11. ^ Nämnder och förvaltningar. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  12. ^ [a b] Förvaltningar. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  13. ^ Kommunägda bolag. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  14. ^ Företagspolicy för Gislaveds kommun och dess bolag. Gislaveds kommun. Antagen i kommunfullmäktige 2016-11-17.
  15. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]