Gislaveds kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gislaveds kommun
Kommun
Roland Andersson Iskristaller.JPG
Statyn Iskristaller
SloganKommunen på G
Kommunens vapen.
Gislaveds kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortGislaved
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 220,72 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 137 kvadratkilometer[2]
- därav vatten83,72 kvadratkilometer[2]
Folkmängd29 481 ()[3]
Bef.täthet25,93 inv./km² (land)
Läge
Gislaved Municipality in Jönköping County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°18′00″N 13°32′00″Ö / 57.3°N 13.533333333333°Ö / 57.3; 13.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJönköpings domkrets (–)
Värnamo domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0514[4]
Anställda2 875 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0662[6]
GeoNames2712044
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Gislaveds kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är tätorten Gislaved.

Kommunen ingår i den så kallade GGVV-regionen, mer känd som Gnosjöregionen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Anderstorp, Bolmsö (del av), Bosebo, Burseryd, Båraryd, Gryteryd, Kållerstad, Norra Hestra, Reftele, Sandvik, Stengårdshult, Södra Hestra, Valdshult, Villstad, Våthult, Ås och Öreryd. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Båraryds landskommun inrättades 6 maj 1904 Gislaveds municipalsamhälle, och i Anderstorps landskommun 22 september 1939 Gyllenfors och 4 juni 1943 Anderstorps municipalsamhällen. 1949 bildades Gislaveds köping genom ombildning av Båraryds landskommun och Gyllenfors municipalsamhälle, samtidigt som Gislaveds och Gyllenfors municipalsamhällen upplöstes.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna: Burseryd (av de tidigare landskommunerna Burseryd, Gryteryd, Sandvik och Södra Hestra), Reftele (av Kållerstad, Reftele och Ås), Södra Mo (av Norra Hestra, Norra Unnaryd, Stengårdshult, Valdshult och Öreryd) samt Unnaryd (av Bolmsö, Jälluntofta och Södra Unnaryd). Landskommunerna Bosebo och Våthult uppgick samtidigt i Gislaveds köping medan Villstads landskommun och Anderstorps köping förblev oförändrade.

1953 ombildades Anderstorps landskommun till Anderstorps köping, och samtidigt upplöstes Anderstorps municipalsamhälle.

Gislaveds kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Gislaveds köping samtidigt som Anderstorps kommun bildades av Anderstorps köping. 1974 utökades Gislaveds kommun med kommunerna Anderstorp, Burseryd, Reftele, Södra Mo och Villstad, samt en del ur Unnaryds kommun (fastlandsdelen av Bolmsö, omfattande en areal av 29,3 kvadratkilometer, varav 21,2 km² land, och med 163 invånare).[7][8]

Kommunen ingick från bildandet till den 26 september 2005 i Värnamo domsaga och ingår sen dess i Jönköpings domsaga.[9]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver.

1953 fastställdes vapnet för Gislaveds köping. Vapnet skulle spegla något för orten karaktäristiskt. Man tog fasta på att Gislaved under flera århundraden haft ett gästgiveri och använde sig av symbolen för detta. Det var en så kallad remmare, ett glas som användes vid högtidligare intagande av brännvin, vilket möjligen var orsaken till att förslaget underkändes i en första prövning. Frågan lades på is, men vid beskedet att kungens eriksgata skulle passera orten, fick Gislaved dock sitt vapen godkänt. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV 1974.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gislaveds kommun 1970–2018
År Invånare
1970
  
26 231
1975
  
27 570
1980
  
28 483
1985
  
28 448
1990
  
29 238
1995
  
29 841
2000
  
30 407
2005
  
29 489
2010
  
29 111
2015
  
29 272
2019
  
29 963
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Gislaveds kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns åtta tätorter i Gislaveds kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2018. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Gislaved 10 389
2 Anderstorp 5 119
3 Smålandsstenar 4 650
4 Hestra 1 374
5 Reftele 1 340
6 Burseryd 1 009
7 Skeppshult 386
8 Broaryd 289

Insjöar och vattendrag[redigera | redigera wikitext]

se även Lista över insjöar i Gislaveds kommun

I kommunen finns 388 sjöar, där de största är Bolmen, Fegen, Majsjön och Nissasjöarna. Nissan flyter genom kommunen på sin väg från högmossen väster om Taberg till utloppet vid Halmstad.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas av riksväg 26 (Nissastigen) och riksväg 27 liksom järnvägslinjerna Halmstad-Nässjö och Kust-till-kustbanan mellan Göteborg och Kalmar, som kuriosa kan nämnas att ingen av järnvägslinjerna passerar centralorten Gislaved.

Politik och administration[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Gislaveds kommun består i enlighet med kommunallagen av ett kommunfullmäktige som fungerar som kommunens högsta beslutande organ och en kommunstyrelse som är det ledande politiska organet i kommunen. Under sig har kommunstyrelsen en förvaltning för att samordna och utveckla olika avdelningar av kommunstyrelsens områden. Kommunens organisation är decentraliserad och för att driva kommunens arbete inom särskilda verksamhetsfält finns ett flertal nämnder och styrelser som ofta ansvarar för en förvaltning inom respektive område. Förvaltningarna står för den dagliga driften av kommunens verksamheter. Hela den kommunala organisationen granskas årligen av kommunrevisionen, som kontrollerar verksamheternas skötsel, räkenskaper och interna kontroll.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige består i Gislaveds kommun av 49 ledamöter och dessa sammanträder en gång per månad i fullmäktiges sessionssal, belägen på våning 2 i Gislaveds kommunhus.[11] Kommunfullmäktiges sammanträden leds av en ordförande samt två vice ordförande. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer oftast ur majoriteten, medan andre vice ordförande tas från oppositionen. Alla viktigare beslut som angår kommunen måste tas av kommunfullmäktige genom omröstning. Dessa områden omfattar bland annat mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, kommunens budget (skatt, taxor, avgifter och fördelning av utgifter), val av ledamöter till nämnder och nämndernas organisation och verksamhet, samt ansvarsfrihet för nämnder och styrelser.

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och håller sina sammanträden i kommunstyrelsens sessionssal, belägen på entréplan (våning 1) i kommunhuset.[12] I kommunstyrelsen finns i enlighet med kommunallagen företrädare från både majoriteten och oppositionen. Ordföranden samt förste vice ordföranden kommer ur den styrande majoriteten, medan andre vice ordförande kommer från oppositionen. Ur ledamöterna i kommunstyrelsen utses också 3 kommunalråd, som har den kommunala politiken som heltids- eller deltidssysselsättning. Utöver de vanliga uppgifterna har kommunstyrelsen i Gislaveds kommun även ansvar för kris- och beredskapsfrågor. Genom detta fungerar kommunstyrelsen som kommunens krisledningsnämnd. Dessutom fungerar den som stiftelsestyrelse och ansvarar för stiftelser kopplade till kommunen.

För att fördela kommunstyrelsens arbetsuppgifter har denna även inrättat ett antal utskott inom olika ansvarsområden. För mandatperioden 2022–2026 är dessa allmänna utskottet, näringsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och personalutskottet.[13]

Som ett serviceorgan åt kommunstyrelsen finns kommunstyrelseförvaltningen som har till uppgift att leda och samordna gränsöverskridande frågor inom kommunens verksamhetsfält samt erbjuda tjänster och produkter som efterfrågas av antingen kommunstyrelsen, förvaltningarna eller kommunens bolag. Kommunstyrelseförvaltningen är i sin tur indelar i mindre enheter och avdelningar, vars områden i flera fall motsvarar de utskott och beredningar som ligger under kommunstyrelsen.

Nämnder och styrelser[redigera | redigera wikitext]

Kommunens organisation är indelad i ett antal nämnder och styrelser som ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut inom respektive ansvarsområden efterlevs inom den kommunala organisationen, främst inom förvaltningarna.[14] De har även till uppdrag att ta fram frågor för kommunfullmäktige att ta ställning till, samt att fungera som remissinstans för förslag från kommunalstyrelsen. Det är kommunfullmäktige som beslutar, efter rekommendation från kommunstyrelsen, om hur nämnderna ska sammansättas och vilka uppgifter dessa ska ha. Sammansättningen ska återspegla valresultatet i kommunen och brukar tas fram genom partiöverläggningar. Ordföranden samt förste vice ordföranden i nämnden kommer liksom i fallet för kommunstyrelsen från den styrande majoriteten, medan andre vice ordförande kommer från oppositionen. Gislaveds kommun hade 10 nämnder eller styrelser år 2023. Barn- och utbildningsnämndens samt socialnämndens ordföranden är kommunalråd med deltidssysselsättning och har specificerade ansvarsområden. Enligt kommunallagen måste en kommun ha minst tre nämnder: kommunstyrelse, överförmyndarnämnd samt valnämnd. De övriga nämnderna följer nedan:

  • Utbildningsnämnden
  • Bygg- och miljönämnden
  • Samhällsutvecklingsnämnden
  • Kommunstyrelsen
  • Räddningsnämnden
  • Socialnämnden
  • Valnämnden
  • Överförmyndarnämnden
  • Demokratiberedningen
  • Krisledningsnämnden

Förvaltningar[redigera | redigera wikitext]

Under de flesta av nämnderna finns en förvaltning som har till uppgift att driva den kommunala verksamheten inom olika ansvarsområden. Dessa är inte politiska organisationer och förvaltningscheferna är tjänstemän och inte politiker. Det är därutöver förbjudet för politikerna inom kommunen att detaljstyra förvaltningarnas arbete.[15] Totalt anställer kommunens förvaltningar cirka 2 880 personer, varav de största förvaltningen är barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen. Kommunens högsta tjänsteman, kommundirektören, ansvarar för att samordna alla av kommunens förvaltningar och bolag och är chef över alla förvaltningschefer.[15] Alla förvaltningar följer nedan:

  • Utbildningsförvaltningen
  • Samhällsutvecklingsförvaltningen
  • Kommunstyrelseförvaltningen
  • Räddningstjänsten Gislaved och Gnosjö
  • Socialförvaltningen

Bolag[redigera | redigera wikitext]

Inom Gislaveds kommun har ett flertal bolag bildats. Enligt kommunallagen ska kommunen alltid ha inflytande och kontroll över bolagens verksamheter och dessa ska skapa allmännytta och vara till gagn för kommunens medborgare. Deras huvuduppgift är därför inte att ge vinst eller avkastning till kommunen, men de ska dock ha en balanserad ekonomisk utveckling.[16] Ändamålet för bolagen dikteras av ägardirektiven, som upprättas av kommunfullmäktige. Det är även kommunfullmäktige som fungerar som bolagens ägare, medan kommunstyrelsen har till uppgift att ha uppsikt över bolagen och föra en aktiv dialog med dess styrelser. Som moderbolag finns Gislaveds Kommunhus AB vars uppgift främst består av att verka för samverkan och samordning mellan de kommunala bolagen, för att på så sätt skapa en mer effektiv verksamhet.[17] De kommunägda bolagen är:

Helägda bolag

  • AB Gislavedshus
  • Enter Gislaved AB
  • Gisletorp Lokaler AB
  • Gislaved Energi Koncern AB

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2022–2026
Ordförande M Niclas Palmgren
Förste vice ordförande S Christina Lindqvist
Andre vice ordförande SD Anders Gustafsson

Källa:[18]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn och parti Period
M Karl-Erik Wikström 1983–1992
S Olle Larsson 1994–1998
S Marie Johansson 1998–2006
M Agneta Karlsson 2006–2014
M Niclas Palmgren 2014–2018
C Lars-Ove Bengtsson 2018–2022
M Niclas Palmgren 2022–

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2023–2026
Ordförande S Marie Johansson
Förste vice ordförande M Anton Sjödell
Andre vice ordförande SD Stefan Nylén

Källa:[19]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn och parti Period
C Arvid Persson 1974–1977
C Thage Mårtensson 1977–1987
C Kjell Magnusson 1987–1991
M Bengt-Anders Johansson 1991–1994
S Agne Sahlin 1994–2006
M Niclas Palmgren 2006–2014
S Marie Johansson 2014–2018
C Carina Johansson 2018–2022
S Marie Johansson 2023–

Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Kommunalråd Tjänstgöringsgrad
Majoritet S Marie Johansson 100%
Majoritet M Anton Sjödell 100%
Majoritet S Ylva Samuelsson 55%
Majoritet M Maria Gullberg Lorentsson 55%
Opposition SD Stefan Nylén 100%

Politiska majoriteter[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1982-1985 C M FP KD
1985-1988 C M FP KD
1988-1991 C M FP KD
1991-1994[20] M C KD FP
1994-1998 S C MP
1998-2002 S C MP
2002-2006 S C MP
2006-2010 M C KD FP
2010-2014 M C KD FP MP
2014-2018 S M MP
2018-2022 C M KD L
2022-[21] S M WeP C L

Nämnder och beredningar[22][redigera | redigera wikitext]

Nämnder och beredningar 2023-2026 Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Demokratiberedningen M Agneta Karlsson S Verónica Olmos Oscarsson MiG Kjell Örtlund
Parlamentariska kommittén S Christina Lindqvist M Anton Sjödell MiG Curt Vang
Socialnämnden S Ylva Samuelsson WeP Mikael Kindbladh MiG Lise-Lotte Jonasson
Bygg- och miljönämnden C Magnus Sjöberg M Patric Bergman SD Johan Ståhl
Utbildningsnämnden M Maria Gullberg Lorentsson S Fredrik Johansson KD Lill Hege Pettersson
Samhällsutvecklingsnämnden M Anton Sjödell WeP Sandy Lindh KD Emanuel Larsson
Räddningsnämnden M Niclas Palmgren Gnosjö kommun utser
Valnämnden M Kim Westlund S Rose-Mari Modén KD Mattias Fjellander
Revisionen SD Mattias Johansson S Nena Stamenkovic

Mandatfördelning i Gislaveds kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPKPMiGSDWePCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701206413
20643
3592,3
305
197311816527
1816527
4993,6
43
197611916517
191657
4991,9
3910
197911914528
1914528
4990,2
3910
19821201123210
20123210
4990,5
409
19851191115210
19115210
4988,1
3811
19881192111528
19211528
4984,6
3613
19911181294410
18294410
4984,5
3811
199421247339
21247339
4984,9
3217
19981182462511
182462511
4977,75
3019
2002119137459
1937459
4976,42
3019
200611812263412
182263412
4977,56
3019
201011722362313
1722362313
4980,33
3415
201411821662211
182662211
4982,18
2821
2018113117410228
137410228
4981,01
3118
20222109754129
210975429
4977,37
3316
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2022 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2022, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2023, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 20 & 138. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ Kommunfullmäktige Arkiverad 3 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  12. ^ Kommunstyrelsen. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  13. ^ Gislaved TromanPublik 2023-01-01
  14. ^ Nämnder och förvaltningar. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  15. ^ [a b] Förvaltningar. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  16. ^ Kommunägda bolag. Gislaveds kommun. Läst 20 juni 2017.
  17. ^ Företagspolicy för Gislaveds kommun och dess bolag. Gislaveds kommun. Antagen i kommunfullmäktige 2016-11-17.
  18. ^ ”Hårda tongångar när nya fullmäktige samlades”. Värnamo Nyheter (VN). https://www.vn.se/2022-10-26/harda-tongangar-nar-nya-fullmaktige-samlades. Läst 27 oktober 2022. 
  19. ^ ”TromanPublik”. Gislaved kommun. https://gislaved.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=0a5493b0-0e1a-49e0-b0bd-40bbd35bb651. Läst 1 januari 2023. 
  20. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  21. ^ Klart: De kommer styra Gislaveds kommun nästa mandatperiod 2022-10-08
  22. ^ Handlingar till KF 15 december 2022 Läst 2023-01-01

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]