Giuseppe Bottai

Från Wikipedia
Giuseppe Bottai
FöddGiuseppe Bottai
3 september 1895[1][2][3]
Rom[4][5][6]
Död9 januari 1959[1][3][7] (63 år)
Rom[4][5][6]
Medborgare iItalien[8] och Kungariket Italien
Utbildad vidLa Sapienza
Liceo Torquato Tasso[9]
SysselsättningNationalekonom, advokat, fackföreningsperson, journalist[10][8], politiker[10][8], författare[8]
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 26:e legislatur (1921–1924)[11]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 27:e legislatur (1924–1929)[11]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 28:e legislatur (1929–1934)[11]
Kungariket Italiens industriminister (1929–1932)
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 29:e legislatur (1934–1939)[11]
Roms borgmästare (1935–1936)
Kungariket Italiens utbildningsminister (1936–1943)
Ledamot av Korporationskammaren
Kungariket Italiens 30:e legislatur (1939–1943)[11]
Politiskt parti
Nationella fascistpartiet
Fasci Italiani di Combattimento
Redigera Wikidata

Giuseppe Bottai, född 3 september 1895 i Rom, död där 9 januari 1959, var en italiensk politiker.

Bottai var livligt verksam inom pressen, och spelade en betydande roll vid den fascistiska rörelsens tillkomst i mars 1919. Han blev därefter parlamentsledamot för Nationella fascistpartiet, en plats han behöll till 1943. Bottai har främst gjort sig känd som den jämte Mussolini främste teoretikern men var även realpolitiskt ett av fascismens stora namn. Han var understatssekreterare i korporationsdepartementet vid dess inrättande 1926 och efterträdde 1929 Mussolini som dess chef.

1932 blev han medlem av fascistiska stora rådet, utsågs 1935 till guvernör i Rom och 1936 till civilguvernör i Addis Abeba, 1936-1943 var han undervisningsminister och samtidigt chefredaktör för tidskriften Tribuna och professor i korporativ lag vid Roms universitet. Han hjälpte kung Viktor Emanuel III och Dino Grandi att störta Mussolini 1943. I juli 1944 suspenderades han från sin tjänst och arresterades i oktober 1944 i samband med den politiska utrensningen i Italien.[12]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Giuseppe Bottai, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Giuseppe Bottai.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Giuseppe Bottai.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 6 oktober 2021, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Dizionario Biografico dell'Educazione 1800-2000, Editrice Bibliografica, 2013, läst: 6 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] SIUSA, läst: 6 oktober 2021, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell, CC BY-NC-SA 4.0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Archive of Fine Arts, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, 118659448, läst: 8 oktober 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Dizionario Biografico degli Italiani, 1960, Bottai, Giuseppe, läs online, läst: 6 oktober 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c d e] läs online, storia.camera.it , läst: 8 maj 2019.[källa från Wikidata]
  12. ^ Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 Arkiverad 27 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.