Gläns över sjö och strand

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För rockgruppen, se Gläns över sjö & strand. För Betlehemsstjärnan, se Betlehemsstjärnan.
Gläns över sjö och strand
Gläns över sjö och strand.png
Originalspråksvenska
KompositörAlice Tegnér[1]
TextförfattareViktor Rydberg
Publicerad1891
UrsprungslandSverige
HuvudtemaBetlehemsstjärnan
G-clef.svg Hitta fler artiklar i
Musikportalen
Ljudfil(er)

De välkända inledningstakterna – med det karakteristiska dominantseptimaackordet – till Alice Tegnérs sång.
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

"Gläns över sjö och strand" (eller "Betlehems stjärna") är en dikt från 1891 av Viktor Rydberg som har tonsatts av Alice Tegnér 1893 och blivit en populär julvisa. Dikten ingår i romanen Vapensmeden, där den saknar namn.

Titeln "Betlehems stjärna" förekommer först som rubrik till Tegnérs tonsättning och har sedan följt med texten i flera andra tonsättningar.[2][3] Den alternativa titeln "Gläns över sjö och strand" kommer från diktens första rad.

De olika tonsättningarna finns i flera hundra inspelningar och återfinns på Svensk mediedatabas.[4][5]

Gläns öfver sjö och strand,
stjärna ur fjärran,
du, som i Österland,
tändes af Herran!
Barnen och herdarne
följa dig gärna,
Betlehems stjärna.
— inledningen av dikten.

Dikt[redigera | redigera wikitext]

Texten till "Gläns över sjö och strand" förekommer i romanen Vapensmeden, i kapitlet "På mäster Gudmunds brygga". Vapensmeden är Viktor Rydbergs sista roman från 1891.[6] I romanen sjungs dikten av Margit, vapensmeden Gudmunds dotter, och hon ackompanjerar sig själv på harpa.[7] Margit befinner sig en ”förtrollande vacker sommarkväll” i en båt på Vättern tillsammans med sin far, harpolekaren Svante och dennes son Gunnar. Gudmund sitter vid rodret, Svante vid årorna och Margit och Gunnar på förtoften.[2][8][7] I romanen saknar dikten titel.[7]

Rydberg skriver:

– Nu, Svante, lägga vi från bryggan, och om Margit tycker som jag, ro vi först ett stycke rakt ut i sjön, hvila där på årorna och se oss omkring; ty här är förunderligt däjligt, och sedan fortsätta vi åt Sankt Görans kapell.

Vättern var i dag så klar och stämde så in himmelsfärgen, att, om icke en vindkåre då och då dragit silfvergrått vattrade band öfver sjöns yta, och om icke guldstänk blänkt kring jullens årblad, så kunde en åskådare å stranden tyckt, att den hade sin väg i luften.

Svante hade icke rott långt, då Margit, som var hans lärjunge i strängaspel och kunde många visor, som han diktat, förde händerna öfver harpan och sjöng i takt med de svala, friska suckarne af vattnet framför jullens bog.[2]

— inledningen av dikten.

Rydberg baserar innehållet i dikten i huvudsak på berättelsen om Betlehems stjärna och Jesu födelse så som det beskrivs i Matteusevangeliet 2:1–12 och i Lukasevangeliet 2:1–20.[8] I tredje strofen låter Rydberg stjärnan visa vägen genom jordelivet till det första hemmet, en romantisk symbolik som påminner om slutstroferna i Johan Olof Wallins dikt Hemsjukan.[8]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Betlehems stjärna
OriginalspråkSvenska
KompositörAlice Tegnér
Ivar Widéen
Hugo Hammarström
Oskar Lindberg
Carl Godin
Gabriella Gullin
TextförfattareViktor Rydberg
Alice Tegnér
Omslaget till häfte två av "Sjung med oss, Mamma!" där Tegnérs sång publicerades första gången.

Dikten tonsattes av Alice Tegnér för sång och piano (4/4-takt, Ass-dur) och publicerades 1893 med rubriken Betlehems stjärna i Sjung med oss, mamma!, häfte 2.[3][7][9] Alice Tegnérs melodi publicerades (transponerad till G-dur) som nummer 134 under rubriken Trettondedag jul i 1986 års svenska psalmbok. Tegnérs tonsättning torde vara den mest sjungna.[10]

Den text som Alice Tegnér publicerade 1893 kom också att ligga till grund för psalmtexten i den svenska psalmboken. Den skiljer sig från Rydbergs originaltext, för att passa till melodin.[11] Psalmtexten publicerades först i Nya psalmer 1921[12][8] och därefter i 1937 års psalmbok, båda publiceringarna med Ivar Widéens koralmelodi.[13][8]

Tegnér berättar att när sången första gången skulle sjungas för Viktor Rydberg, som liksom familjen Tegnér var bosatt på Djursholm, samt inspektor vid skolan på Djursholm, var hon ”orimligt nervös” eftersom hon ändrat i texten. När hon efter framförandet frågade Rydberg om han tagit illa upp av hennes ändringar, svarade han: ”Kära fru Tegnér, ändra hur mycket ni vill. Nu förstår jag att en dikt blir aldrig folkets egendom, förrän den sjunges.”[14]

Vid Viktor Rydbergs bortgång samlades ett sjuttiotal elever vid Djursholms läroverk utanför Rydbergs Villa Ekeliden, där de framförde Tegnérs tonsättning.[6]

Ivar Widéen

Ivar Widéen tonsatte texten (3/4-takt, dorisk skala) 1916 och sången publicerades först i 1917 års koralboksförslag[15] och senare som nr 623 i Nya psalmer 1921 och därefter som nr 517 under rubriken "Barn" i 1937 års svenska psalmbok.[Ex. 1]

Hugo Hammarström

Hugo Hammarström har gjort en tonsättning (4/4-takt, F-dur) för 6-stämmig blandad kör a cappella.[16][17]

Oskar Lindberg

Oskar Lindberg tonsatte texten (4/4-takt, C-dur) 1938[15] och den publicerades i nyutgåvan 1972 av 1937 års psalmbok som nr 517b[18][Ex. 2] och den gavs också ut för två röster och piano på Elkan & Schildknecht 1952.[19]

Carl Godin

År 1952 gav Gehrmans förlag ut en tonsättning för blandad kör av Carl Godin.[20]

Gabriella Gullin

Texten har tolkats av Gabriella Gullin i en tonsättning för blandad kör 1992, utgiven på Gehrmans förlag 1995.[21]

Candlemass

Det svenska doom metal-bandet Candlemass tolkar inledningstakterna som ett gitarrsolo i låten Black Stone Wielder på deras debutalbum Epicus Doomicus Metallicus, utgivet 1986.[22]

Musikexempel[redigera | redigera wikitext]

  • Ex. 1 
    De första takterna av Ivar Widéens tonsättning. Lyssna!
  • Ex. 2 
    De första takterna av Oskar Lindbergs tonsättning. Lyssna!

Publikationer[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Inger Selander, "Gläns över sjö och strand" i Psalmernas väg. Kommentarer till text och musik i Den svenska psalmboken utg. av Per Olof Nisser, Inger Selander och Hans Bernskiöld 2014, sid. 353–355..

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ hämtat från: svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Rydberg, Viktor (1912). Vapensmeden (Elektronisk resurs) : (hägringar från reformationstiden). Rydberg, V., Valda skrifter ; 1 (7. uppl.). Stockholm: Bonnier. sid. 52ff. Libris 10238433. http://runeberg.org/vapnsmed/0052.html 
  3. ^ [a b] Tegnér, Alice (1893). Sjung med oss, mamma! 2, 16 visor. Stockholm: Skoglund. Libris 1343328 
  4. ^ ”"Gläns över sjö och strand" typ:fonogram”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22Gl%C3%A4ns+%C3%B6ver+sj%C3%B6+och+strand%22+typ%3Afonogram&x=0&y=0. Läst 21 maj 2011. 
  5. ^ ”"Betlehems stjärna" typ:fonogram”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22Betlehems+stj%C3%A4rna%22+typ%3Afonogram&x=0&y=0. Läst 21 maj 2011. 
  6. ^ [a b] Hedberg, Andreas (2012). En strid för det som borde vara : Viktor Rydberg som moderniseringskritiker 1891–1895. sid. 11-13. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-172336. Läst 1 oktober 2022. 
  7. ^ [a b c d] Harrison, Dick (24 december 2015). ”Hur kom ”Gläns över sjö och strand” till? | Dick Harrison”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/2ad9e635-7ccb-4154-9a05-c1985ca22a10/hur-kom-glans-over-sjo-och-strand-till. Läst 1 oktober 2022. 
  8. ^ [a b c d e] Möller Håkan (red.) (2001). Den gamla psalmboken Elektronisk resurs : ett urval ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker. Svenska klassiker / utgivna av Svenska akademien. Stockholm: Svenska akademien i samverkan med Atlantis. sid. 405. Libris 10070158. http://www.svenskaakademien.se/web/Den_gamla_psalmboken.aspx. Läst 31 juli 2011  Arkiverad 23 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Handskrift av Alice Tegnérs noter.”. Arkiverad från originalet den 13 november 2017. https://web.archive.org/web/20171113221822/http://musikverket.se/svensktvisarkiv/files/2014/02/Alice_Tegner_autograf_Betlehems_stjarna.pdf. Läst 13 november 2017. 
  10. ^ Karl-Erik, Svedlund (1976). Hans Åstrand. red. Gläns över sjö och strand i Sohlmans musiklexikon. 3, Fuga-Kammarmusikus. Stockholm: Sohlman. sid. 142. Libris 8372040. ISBN 91-7198-023-7 
  11. ^ Rydberg, Viktor; Lindberger Örjan (1996). Dikter [Elektronisk resurs]. Svenska klassiker / utgivna av Svenska akademien, 99-2090989-0. Stockholm: Atlantis. sid. 188. Libris 10070283. ISBN 91-7486-281-2 (inb.). http://www.svenskaakademien.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=2383c2fb-4a4f-407e-8ca2-1859908681f1&MediaArchive_ForceDownload=true. Läst 28 juli 2011  Arkiverad 28 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Nya psalmer: Av Kungl. Maj:t medgivna att användas tillsammans med 1819 års psalmbok. Stockholm: Fosterl.-stift. 1921. Libris 1476657 
  13. ^ Den svenska psalmboken [Elektronisk resurs]. Stockholm: Herzog & söner. 1937. Libris 10229243. http://runeberg.org/psalmbok/1937/ 
  14. ^ Palmborg, Stina (1945). Alice Tegnér. Stockholm: Natur & kultur. sid. 155 ff. Libris 28115 
  15. ^ [a b] Lövgren, Oscar (1964). Psalm- och sånglexikon. Stockholm: Gummesson. Libris 8389910 
  16. ^ ”Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304100802/http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=9606. Läst 21 maj 2011. 
  17. ^ ”Notexempel: Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/downstat.nsf/statistics2?openagent&db=micpdf.nsf&dl=9606f1.pdf. Läst 21 maj 2011. [död länk]
  18. ^ Melodipsalmbok: jämte musiken till svenska mässan : den svenska psalmboken av konungen gillad och stadfäst år 1937. Stockholm: Verbum. 1972. Libris 576120 
  19. ^ ”Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. Arkiverad från originalet den 2 december 2013. https://web.archive.org/web/20131202222051/http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=5814. Läst 21 maj 2011. 
  20. ^ ”Betlehems stjärna”. Svensk musik. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306045835/http://mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?fraga=2962&opendocument. Läst 21 maj 2011. 
  21. ^ ”Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305084404/http://mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?fraga=87384&opendocument. Läst 21 maj 2011. 
  22. ^ ”Candlemass – Epicus Doomicus Metallicus”. https://www.discogs.com/Candlemass-Epicus-Doomicus-Metallicus/release/3208705. 
  23. ^ Hela familjens psalmbok. Örebro: Libris. 2013. Libris 14011849. ISBN 9789173872997 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]