Glanshammars härad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Glanshammars härad
Härad
Glanshammars kyrka
Land Sverige Sverige
Län Örebro län
Landskap Närke
Socknar Rinkaby
Glanshammar
Lillkyrka
Ödeby
Götlunda
Glanshammars härads läge i Örebro län.
Glanshammars härads läge i Örebro län.

Glanshammars härad var ett härad i den nordöstra delen av landskapet Närke. Häradet omfattade den nordöstra delen av nuvarande Örebro kommun i Örebro län samt en mindre del av Arboga kommun i Västmanlands län. Den totala arealen mätte drygt 357 km² och befolkningen uppgick år 1907 till 7 430 invånare.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Glanshammar härad var beläget längs sjön Hjälmarens norra strand med sjön Väringen i norr. Området är relativt höglänt beläget på högplatån Käglan som skiljer slättbygderna i landskapet Närke från mälarbygderna i Västmanland från varandra. Platån stupar brant ner mot Arbogaån i norr med sluttar svagare gentemot sjön i söder, och når c:a 50 km bredd mellan Arboga i öster och Örebro i väster. I nordsydlig riktning löper Äverstaån som mynnar i Hjälmaren söder om samhället Glanshammar. Området är relativt skogbevuxet jämfört med slättbygderna i såväl väster som öster, men jordbruksproduktionen har traditionellt ändå varit stark. Här och var återfinns urkalksten i dagen, vilket främjat marmorbrytning. Glanshammars härad gränsade i väster mot Örebro härad och i norr mot Fellingsbro härad. I öster låg Åkerbo härad i Västmanlands län.

Häradet saknade köpingar och municipalsamhällen, men den största tätorten är numera Glanshammar belägen 15 km öster om Örebro.

Socknar[redigera | redigera wikitext]

Glanshammars härad omfattade fem socknar.

I Örebro kommun

Kung Sigges sten i Götlunda socken

Historia[redigera | redigera wikitext]

Slättbygderna i landskapet Närke befolkades tidigt vilket många fornlämningar vittnar om. Namnet härrör ursprungligen från namnet på dess invånare närborna vilket kan härledes till Närsundet i området kring Kvismare kanal sydost om Örebro. Närborna var således de som bodde vid sundet. Under 1300-talet hade landskapet ungefär samma utsträckning som idag, och utgjorde en egen lagsaga med egen lagbok. Namnet Glanshammar kommer av glan med betydelsen öppning eller ljusning och efterledet -hammar med betydelse stenig höjd eller backe, vilket i det närmaste kan sägas beskriva naturförhållandena i området. Häradet gick dock under medeltiden under sitt gamla namn Edmada härad vilket troligtvis syftar till den ursprungliga tingsplatsen. Denna kom sedermera att förläggas till gästgivaregården i Glanshammar, där den låg kvar till en bra bit in på 1900-talet då den flyttades till Örebro.

Glanshammar utgjorde under 1000-talet centrum för hela bygden norr om sjön Hjälmaren, och arkeologiska fynd runt Glanshammars kyrka pekar på att här kan en av de första kyrkorna i hela Närke ha legat, även om dagens kyrka med största sannolikhet tillkommit under 1100-talet. Det s.k. Hasslefyndet från socknen pekar dock på bosättningar av betydligt äldre datum. Vid Hjälmarens strand söder om samhället Glanshammar fanns en s.k. husby, vilket gör den till en av de västligast belägna sådana, och fynd från platsen tyder på en imponerande bosättning som tillkommit under folkvandringstiden eller kanske ännu tidigare. På Kägleholmsön i sjön Väringen återfanns även landets västligaste tunaort, vars namn pekar på en roll som gammal handelsplats eller liknande. Platsen var i sådana fall strategiskt vald, då Järle- och Dylteån med förbindelser till bergslagstrakterna mynnar i sjön som i sin tur avvattnas via Arbogaån som står i förbindelse med Mälaren. Tidigt fanns även en hel del bergsbruk i närområdet, och även inom häradet och även kring Husby finns spår av utvinning av järn från 600-talet fram till tidigt medeltid. Spår av silverbrytning från området kring Glanshammars kyrka finns och marmorbrytning har bitvis nått industriell skala, särskilt under 1900-talet.

Glanshammars Tuna kom under Gustav Vasas tid att byta namn till Kägleholm och på platsen började greven och rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie uppförandet av ett ståtligt slott. Byggnaden härjades dessvärre av en brand år 1712 och sedan dess återstår endast ruiner. Bland andra gods i häradet märks bl.a. Esplunda och Myrö herrgårdar i Rinkaby socken. Knappt en mil söder om sjön Väringen passerade den medeltida Eriksgatan som löpte genom häradet från Nasta nordväst om Glanshammar till Oppboga bro vid Arbogaån utanför samhället Fellingsbro på sin väg mellan Örebro och Arboga. Längs med denna återfinns flera runstenar till exempel den s.k. Nastastenen, men sådana återfinns även på andra håll, till exempel Kung Sigges sten och Urvallastenen i Götlunda socken.

Län, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]

Häradet har från 1779 hört till Örebro län, innan dess Närkes och Värmlands län, dock överfördes Götlunda socken 1974 till Västmanlands län. Församlingarna tillhör(de) Strängnäs stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1917 Östernärke fögderi
  • 1918-1945 Linde fögderi
  • 1946-1990 Örebro fögderi

Götlunda socken tillhör Köpings fögderi från 1974

Häradets socknar tillhörde följande domsagor, tingslag och tingsrätter:

Götlunda socken tillhörde från 1974 till 2001 Köpings tingsrätt och dess domsaga, därefter till Västmanlands tingsrätt och dess domsaga.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]