Glyfosat

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Glyfosat
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnN-(fosfonometyl)glycin
Kemisk formelHOOCCH2NHCH2H2PO3
Molmassa169,073 g/mol
UtseendeVita eller färglösa kristaller
CAS-nummer1071-83-6
SMILESOC(=O)CNCP(=O)(O)O
Egenskaper
Densitet1,705 g/cm³
Löslighet (vatten)10,1 g/l
Smältpunkt184,5 °C
Kokpunkt230 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
LD501 568 mg/kg (oralt)
130 mg/kg (intravenöst)
7 940 mg/kg (hudexponering)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Glyfosat är en herbicid med formeln C3H8NO5P.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Glyfosats herbicida egenskaper upptäcktes 1970 av den amerikanske kemisten John E Franz under hans arbete på Monsanto. Han fick National Medal of Technology and Innovation 1987 och Perkin Medal 1990 för sin upptäckt.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym i växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) i växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner. Motsvarande reaktionsväg förekommer inte i däggdjur.

Användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat är ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst, och på hösten efter skörd. Ämnet ingår i ett 20-tal godkända växtskyddsmedel i Sverige, de flesta är bara för yrkesmässig användning men några får även användas av konsumenter. Den årliga försäljningen av glyfosat i Sverige är mellan 600 och 700 ton. Det innebär att glyfosat är det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige.[1]

EU-kommissionen har nyligen beslutat om ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som gäller till 15 december 2022.[2]

Användning internationellt[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat och dess isopropylaminsalt är de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel varav Roundup är det mest kända. Monsantos patent på glyfosat gick ut år 2000, så ämnet finns numer i ett flertal bekämpningsmedel. Volymmässigt är det den vanligaste herbiciden och används främst mot gräs och andra gömfröväxter.

Flygbesprutning av glyfosat har använts för att bekämpa kokaodlingar i Colombia, vilket har lett fram till att den glyfosattåliga sorten boliviana negra har avlats fram. Det har också fått effekten att kokaodlingar har flyttats in i nationalparker där besprutning är förbjuden.

1996 blev de första genmodifierade sojabönorna som inte påverkas av glyfosat kommersiellt tillgängliga. Idag finns även glyfosattålig majs, durra, raps, alfalfa och bomull tillgängliga under namnet Roundup Ready.

Toxikologi[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat anses vara mindre giftigt än många andra bekämpningsmedel, till exempel klororganiska föreningar. Akut förgiftning yttrar sig genom illamående, kräkningar, diarréer och magont. Ämnet är inte irriterande på huden, men måttligt irriterande om man får det i ögonen. [3]

International Agency for Research on Cancer, IARC, publicerade i juli 2015 en rapport, med slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande (de har även klassat kaffe och inlagda grönsaker som troligen cancerframkallande. IARCs bedömningar gäller risk och inte faror, d.v.s. man tar ställning till om ett ämne möjligen kan orsaka cancer, inte om ett ämne möjligen kan orsaka cancer vid relevanta doser).[4]

IARCs slutsats är omstridd av flera anledningar[5], bland annat hade ordföranden kännedom om data som tydde på att glyfosat inte var cancerframkallande, men undanhöll dessa data från kommittén. Han har också medgett att dessa data skulle ha ändrat IARCs klassificering.[6]

IARCs slutsatser motsägs i en senare rapport från ett gemensamt möte i maj 2016 mellan FN-organen WHO och FAO. Där dras slutsatsen att glyfosat inte är cancerframkallande för människor via kosten.[7] Även organisationer såsom EPA (Environmental Protection Agency)[8], EFSA (European Food Safety Authority)[9] och Kanadas hälsodepartement[10] har uttalat sig i strid med IARC och deklarerat att glyfosat inte är cancerframkallande i realistiska doser.

Glyfosat har visats påverka honungsbins inlärningsförmåga och minne, vilket kan få negativ effekt på bisamhällens överlevnadsförmåga[11].

En vokal minoritet (bland annat Stephanie Seneff, en antivaccin-aktivist[12] helt utan relevant expertis[13], och Gilles-Eric Seralini, vars studie har återkallats under visst rabalder) har framfört obestyrkta påståenden av varierande art kring olika sjukdomstillstånd orsakade av glyfosat, och anti-GMO-rörelsen, främst i USA, men även i Sverige, försöker ofta svartmåla preparatet. Deras påståenden har aldrig styrkts vetenskapligt[14].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hur används glyfosat”. https://www.kemi.se/hitta-direkt/bekampningsmedel/vaxtskyddsmedel/verksamma-amnen-i-vaxtskyddsmedel/vaxtskyddsmedel-som-innehaller-glyfosat. Läst 11 maj 2018. 
  2. ^ ”EU förlänger godkännandet för glyfosat i fem år”. https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2017/eu-forlanger-godkannandet-for-glyfosat-i-fem-ar/. Läst 11 maj 2018. 
  3. ^ ”Faktablad Glyfosat” (pdf). Kemikalieinspektionen. Arkiverad från originalet den 20 september 2007. https://web.archive.org/web/20070920013530/https://apps.kemi.se/bkmregoff/bkmblad/Glyfosat.pdf. Läst 27 augusti 2013. 
  4. ^ ”20 March 2015 IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides”. www.iarc.fr. http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/pdf/MonographVolume112.pdf. Läst 11 juni 2015. 
  5. ^ ”IARC’s Glyphosate Publication – Another Organisation Captured by NGO Activist Shills – The Risk-Monger” (på en-US). risk-monger.blogactiv.eu. https://risk-monger.blogactiv.eu/2015/03/31/iarcs-glyphosate-publication-another-organisation-captured-by-ngo-activist-shills/. Läst 19 augusti 2018. 
  6. ^ Kell, Kate. ”The WHO's cancer agency left in the dark over glyphosate evidence” (på en). Reuters. http://www.reuters.com/investigates/special-report/glyphosate-cancer-data/. Läst 19 augusti 2018. 
  7. ^ ”Summary Report from the May 2016 Joint FAO/WHO Meeting on Pesticide Residues (JMPR)”. http://www.who.int/foodsafety/jmprsummary2016.pdf?ua=1. Läst 1 maj 2016. 
  8. ^ [http://src.bna.com/iE2 ”Glyphosate Issue Paper: Evaluation of Carcinogenic Potential EPA’s Office of Pesticide Programs September 12, 2016”]. http://src.bna.com/iE2. Läst 19 augusti 2018. 
  9. ^ Conclusion on the peer review of the pesticide risk assessment of the active substance glyphosate” (på en). EFSA Journal 13 (11). 2015-11. doi:10.2903/j.efsa.2015.4302. ISSN 1831-4732. https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4302. Läst 19 augusti 2018. 
  10. ^ Canada, Health. ”Proposed Re-evaluation Decision PRVD2015-01, Glyphosate - Canada.ca” (på en). www.canada.ca. https://www.canada.ca/en/health-canada/services/consumer-product-safety/pesticides-pest-management/public/consultations/proposed-re-evaluation-decisions/2015/glyphosate/document.html. Läst 19 augusti 2018. 
  11. ^ Herbert, Lucila T.; Vázquez, Diego E.; Arenas, Andrés; Farina, Walter M. (2014-10-01). ”Effects of field-realistic doses of glyphosate on honeybee appetitive behaviour”. The Journal of Experimental Biology 217 (Pt 19): sid. 3457–3464. doi:10.1242/jeb.109520. ISSN 1477-9145. PMID 25063858. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25063858. Läst 1 december 2017. 
  12. ^ Stephanie Seneff: Following the Geiers dumpster-diving in the VAERS database - RESPECTFUL INSOLENCE” (på en-US). RESPECTFUL INSOLENCE. 20 november 2012. https://respectfulinsolence.com/2012/11/20/dumpster-diving-in-the-vaers-database-again/. Läst 19 augusti 2018. 
  13. ^ Stephanie Seneff” (på en). Wikipedia. 2018-08-13. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Stephanie_Seneff&oldid=854704660. Läst 19 augusti 2018. 
  14. ^ Skeptoid: Roundup and Gut Bacteria”. Skeptoid. https://skeptoid.com/blog/2013/05/04/roundup-and-gut-bacteria/. Läst 19 augusti 2018.