Glyfosat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Glyfosat
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnN-(fosfonometyl)glycin
Kemisk formelHOOCCH2NHCH2H2PO3
Molmassa169,073 g/mol
UtseendeVita eller färglösa kristaller
CAS-nummer1071-83-6
SMILESOC(=O)CNCP(=O)(O)O
Egenskaper
Densitet1,705 g/cm³
Löslighet (vatten)10,1 g/l
Smältpunkt184,5 °C
Kokpunkt230 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
LD501 568 mg/kg (oralt)
130 mg/kg (intravenöst)
7 940 mg/kg (hudexponering)
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Glyfosat är en herbicid med formeln C3H8NO5P.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Glyfosats herbicida egenskaper upptäcktes 1970 av den amerikanske kemisten John E Franz under hans arbete på Monsanto. Han fick National Medal of Technology and Innovation 1987 och Perkin Medal 1990 för sin upptäckt.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat inhiberar (hämmar) ett enzym i växter som producerar 5-enolpyruvylshikimat-3-fosfat (EPSP). Produktionen av EPSP är ett steg i biosyntesen av aromatiska aminosyror (tyrosin, tryptofan och fenylalanin) i växter, och genom att hindra den kan växterna inte bilda nödvändiga proteiner. Motsvarande reaktionsväg förekommer inte i däggdjur.

Användning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat är ett verksamt ämne i växtskyddsmedel som främst används för ogräsbekämpning på jordbruksmark på våren före grödornas uppkomst, och på hösten efter skörd. Ämnet ingår i ett 20-tal godkända växtskyddsmedel i Sverige, de flesta är bara för yrkesmässig användning men några får även användas av konsumenter. Den årliga försäljningen av glyfosat i Sverige är mellan 600 och 700 ton. Det innebär att glyfosat är det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige.[1]

EU-kommissionen har nyligen beslutat om ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som gäller till 15 december 2022.[2]

Arbetet med prövning av godkännande för växtskyddsmedel sker genom ett harmoniserat förfarande inom EU. För att glyfosat ska få användas i ett växtskyddsmedel måste det vara godkänt som verksamt ämne på EU-nivå enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, genomför en oberoende riskbedömning av verksamma ämnen, men beslutet om godkännande tas av EU-kommissionen. Varje växtskyddsmedel som innehåller glyfosat måste därefter vara godkänt i varje land där det ska användas. Glyfosat ingår i godkända växtskyddsmedel i alla EU:s medlemsländer.

När nu glyfosat får ett förnyat godkännande i fem år till behöver även växtskyddsmedel i Sverige, som innehåller glyfosat, få förnyade produktgodkännanden för att få fortsätta säljas och användas här. Senast den 16 mars 2018 måste därför de företag som är innehavare av produktgodkännanden ha ansökt om förnyat godkännande för sina medel för att kunna fortsätta ha dem på den svenska marknaden.

Kemikalieinspektionen har sedan tidigare infört begränsningar i användningen av växtskyddsmedel som innehåller glyfosat. Syftet har bland annat varit att minska risken för förorening av vattenmiljön och att förhindra onödiga rester av glyfosat i livsmedel. I Sverige finns inga växtskyddsmedel med glyfosat godkända för användning strax före skörd av spannmål, något som har inneburit en kraftigt minskad exponering för glyfosat för svenska konsumenter.

Växtskyddsmedel med glyfosat som säljs till privatpersoner är kraftigt utspädda blandningar, vilket minskar exponeringen för de som använder medlen. För användningen gäller särskilda villkor om skyddsavstånd till brunnar och vattendrag.

Tillsatsämnet POEA (talgamin) får sedan augusti 2016 inte finnas i växtskyddsmedel med glyfosat. Kemikalieinspektionen omprövade och beslutade därför under hösten 2016 om återkallande av produktgodkännanden för elva växtskyddsmedel som innehåller glyfosat och talgamin. Utfasningstider har beslutats för alla medel utom två, vilket innebär att medlen fick säljas och distribueras till och med den 31 mars 2017 och fick fortsatt användas, bortskaffas samt lagras till och med den 31 mars 2018.

Användning internationellt[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat och dess isopropylaminsalt är de aktiva substanserna i många bekämpningsmedel varav Roundup är det mest kända. Monsantos patent på glyfosat gick ut år 2000, så ämnet finns numer i ett flertal bekämpningsmedel. Volymmässigt är det den vanligaste herbiciden och används främst mot gräs och andra gömfröväxter.

Flygbesprutning av glyfosat har använts för att bekämpa kokaodlingar i Colombia, vilket har lett fram till att den glyfosattåliga sorten boliviana negra har avlats fram. Det har också fått effekten att kokaodlingar har flyttats in i nationalparker där besprutning är förbjuden.

1996 blev de första genmodifierade sojabönorna som inte påverkas av glyfosat kommersiellt tillgängliga. Idag finns även glyfosattålig majs, durra, raps, alfalfa, bomull och vete tillgängliga under namnet Roundup Ready.

Toxikologi[redigera | redigera wikitext]

Glyfosat anses vara mindre giftigt än många andra bekämpningsmedel, till exempel klororganiska föreningar. Akut förgiftning yttrar sig genom illamående, kräkningar, diarréer och magont. Ämnet är inte irriterande på huden, men måttligt irriterande om man får det i ögonen. [3]

Det förekommer anklagelser om att glyfosatanvändning skall ha bidragit till diverse sjukdomar[4] (bl.a. autism, cancer och så kallad läckande tarm). Detta har inte kunnat visas vetenskapligt [3][5].

International Agency for Research on Cancer, IARC, har publicerat en rapport i juli 2015, med slutsatsen att glyfosat troligen är cancerframkallande.[6] Dock motsägs detta i en senare rapport från ett gemensamt möte i maj 2016 mellan FN-organen WHO och FAO. Där dras slutsatsen att glyfosat inte är cancerframkallande för människor via kosten.[7]

Det finns även obekräftade misstankar om att människokroppen kan ha en större tendens att ta upp tungmetallerna kadmium och arsenik i områden med hårt vatten och glyfosat.[8]

Glyfosat har visats påverka honungsbins inlärningsförmåga och minne, vilket kan få negativ effekt på bisamhällets överlevnadsförmåga[9].

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hur används glyfosat”. https://www.kemi.se/hitta-direkt/bekampningsmedel/vaxtskyddsmedel/verksamma-amnen-i-vaxtskyddsmedel/vaxtskyddsmedel-som-innehaller-glyfosat. Läst 11 maj 2018. 
  2. ^ ”EU förlänger godkännandet för glyfosat i fem år”. https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2017/eu-forlanger-godkannandet-for-glyfosat-i-fem-ar/. Läst 11 maj 2018. 
  3. ^ [a b] ”Faktablad Glyfosat” (pdf). Kemikalieinspektionen. Arkiverad från originalet den 20 september 2007. https://web.archive.org/web/20070920013530/https://apps.kemi.se/bkmregoff/bkmblad/Glyfosat.pdf. Läst 27 augusti 2013. 
  4. ^ Anthony Samsel och Stephanie Seneff. Glyphosate’s Suppression of Cytochrome P450 Enzymes and Amino Acid Biosynthesis by the Gut Microbiome: Pathways to Modern Diseases. http://www.mdpi.com/1099-4300/15/4/1416. 
  5. ^ Hall, Eric (4 maj 2013). ”Roundup and Gut Bacteria” (på en). Skeptoid. http://skeptoid.com/blog/2013/05/04/roundup-and-gut-bacteria/. Läst 27 augusti 2013. 
  6. ^ ”20 March 2015 IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides”. www.iarc.fr. http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/pdf/MonographVolume112.pdf. Läst 11 juni 2015. 
  7. ^ ”Summary Report from the May 2016 Joint FAO/WHO Meeting on Pesticide Residues (JMPR)”. http://www.who.int/foodsafety/jmprsummary2016.pdf?ua=1. Läst 1 maj 2016. 
  8. ^ ”DN.se Naturskyddsföreningen avråder från populärt ogräsmedel”. http://www.dn.se/nyheter/varlden/naturskyddsforeningen-avrader-fran-populart-ograsmedel/. Läst 1 augusti 2014. 
  9. ^ Herbert, Lucila T.; Vázquez, Diego E.; Arenas, Andrés; Farina, Walter M. (2014-10-01). ”Effects of field-realistic doses of glyphosate on honeybee appetitive behaviour”. The Journal of Experimental Biology 217 (Pt 19): sid. 3457–3464. doi:10.1242/jeb.109520. ISSN 1477-9145. PMID 25063858. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25063858. Läst 1 december 2017.