Googolplex
En googolplex är tio upphöjt till en googol,[1] det vill säga .
Om man använder Moores lag, den lag som säger att processorkraften växer exponentiellt med tiden, så skulle man inte tjäna på att starta programmet förrän om över 500 år. Detta beror på att det om ett par år alltid kommer att finnas en dator som skulle gjort jobbet snabbare. Den nya datorn skulle med andra ord bli klar med uppgiften före den gamla, trots att den gamla har ett par års försprång.
I sammanhanget kan nämnas att antalet elementarpartiklar i universum är uppskattat till 1080 stycken.[2] Därför kan man inte skriva ner alla nollorna med den materia som finns tillgänglig, även om varje atom kunde omvandlas till papper och bläck.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sigma, "Nya namn i stället för gamla", Edward Kasner och James R. Newman, Bd 5, sid 2103.
- ^ Mass, Size, and Density of the Universe Article from National Solar Observatory, 21 May 2001.
- Anatomin av en storskalig hypertextuell Web Search Engine
- Newman James R., red (1977). Sigma: en matematikens kulturhistoria. Bd 5 ([2. uppl., ny tr.]). Stockholm: Forum. Libris 10197055. ISBN 91-37-06692-7 (hela verket)
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Googolplex
- Om Edvard Kasner (Engelska)
- http://www.fpx.de/fp/Fun/Googolplex/
- http://whatis.techtarget.com/definition/googol-and-googolplex
- Eric W. Weisstein : Googol . I: MathWorld (engelska).
- Thomas Foregger, Pedro Sanchez, John Smith, bland andra: Googol . I: PlanetMath . (engelska)
| |||||||||||||||||||
