Grå skriktrast

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grå skriktrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Large grey babbler at IIT Delhi.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteArgya
men se text
ArtGrå skriktrast
A. malcolmi
Vetenskapligt namn
§ Argya malcolmi
Auktor(Sykes, 1832)
Utbredning
TurdoidesMalcolmiMap.svg
Synonymer
Turdoides malcolmi
Social putsning
Social putsning
Hitta fler artiklar om fåglar med

Grå skriktrast[2] (Argya malcolmi) är en asiatisk fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Grå skriktrast är en stor (27–28 cm) och långstjärtad skriktrast med rätt enfärgat grå fjäderdräkt, ljusare på stjärtsidor och övergump. På huvudet syns mörkgrå tygel, ofläckat skärgrått på strupe och bröst samt ljusgrå panna.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Grå skriktrast förekommer i torr låglänt buskskog på Indiska halvön.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Ceylonskriktrasten placeras traditionellt i släktet Turdoides. DNA-studier visar dock att släktet är parafyletiskt visavi de afrikanska släktena Phyllanthus och Kupeornis.[5][6][7] Olika auktoriteter behandlar dessa resultat på olika vis. Vissa inkluderar Phyllanthus och Kupeornis i Turdoides.[4] Andra delar upp Turdoides i flera olika släkten, varvid grå skriktrast placeras i släktet Argya.[3] Här följs den senare linjen.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Grå skriktrast hittas i öppna områden som buskmarker, ordlingsbygd, trädgårdar och kring bybebyggelse. Den ses i småflockar, vanligtvs med omkring tio fåglar och gärna med indisk skriktrast. Den lever mestadels av insekter, men kan också ta säd, frön och bär.[8]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Grå skriktrast häckar kooperativt året igenom. Det prydligt skålformade boet av gräs, kvistar och rötter byggs vanligen med assistans av fler fåglar än föräldrarna. Det placeras i en buske eller litet träd på mellan 1,2 och tre meters höjd. Däri lägger fågeln tre till åtta ägg. Arten boparasiteras av jakobinskatgöken.[8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, en stabil populationsutveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar John Malcolm (1769-1833), brittisk tjänsteman verksam som diplomat i Indien, särskilt sändebud till Persien 1799-1801 och guvernör i Bombay 1826-1830.[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Argya malcolmi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  5. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  6. ^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  8. ^ [a b] del Hoyo, J., Elliot, A., & Christie D. (eds). (2007). Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions. ISBN 978-84-96553-42-2
  9. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]