Gråkindad albatross

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gråkindad albatross
Status i världen: Nära hotad[1]
Thalassarche cauta - SE Tasmania.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Stormfåglar
Procellariiformes
Familj Albatrosser
Diomedeidae
Släkte Thalassarche
Art Gråkindad albatross
T. cauta
Vetenskapligt namn
§ Thalassarche cauta
Auktor (Gould, 1841)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gråkindad albatross[2] (Thalassarche cauta) är en fågel i familjen albatrosser inom ordningen stormfåglar.[3] IUCN kategoriserar arten som nära hotad.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gråkindad albatross följer ofta fiskebåtar, här vid Stewartön, New Zealand

Gråkindad albatross är 90 till 100 centimeter lång och har ett vingspann på 210 till 260 centimeter.[4] Den väger mellan 2,6 och 5,3 kilogram. Tillsammans med systerarten salvinalbatross räknas den som den största av arterna i släktet Thalassarche, som är små för att vara albatrosser.[5]

Gråkindad albatross är svart, vit och skiffergrå med en karaktäristisk tumstor svart fläck vid basen av framkanten på undervingen. Adulta fåglar har vit panna och hjässa, som i nederkanten gränsar mot dess mörka ögonbryn och ansiktet är blekgrått. Ryggen, stjärten och översidan av vingarna är gråsvarta. I övrigt är den vit. Näbben är grågul med gul spets.[6]

Utbredning och taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Gråkindad albatross delas in i två underarter:[3]

  • Thalassarche cauta cauta – häckar på Tasmanien och angränsande öar.
  • Thalassarche cauta steadi – häckar på Aucklandöarna.

Den största häckande kolonin finns på ön Mewstone utanför Tasmanien. Andra större kolonier finns på Albatrossön och Pedra Branca.[6] Ungfåglar är kända för att flyga så långt bort som till Sydafrika och individer som inte häckar kan påträffas i alla de sydliga havsområdena.

Birdlife International och internationella naturvårdsunionen IUCN urskiljer sedan 2014 underarten steadi som den egna arten Thalassarche steadi.[1]

Tidigare behandlades både salvinalbatross och chathamalbatross vara underarter till gråkindad albatross och vissa gör det fortfarande.[7]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Gråkindad albatross lever på fisk som den huvudsakligen fångar nära ytan, men den kan också genomföra djupare dyk. Dyk ned till 5 meters djup har registrerats. Arten lever av fisk, bläckfisk, kräftdjur och manteldjur.[8]

Gråkindad albatross häckar på öar och bygger reden som utgör en hög av jord, gräs och rötter. Den lägger sitt enda ägg under andra halvan av september.[6]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Thalassarche cauta Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Dunn, Jon L.; Alderfer, Jonathon (2006). ”Albatrosses”. i Levitt, Barbara. National Geographic Field Guide to the Birds of North America (fifth). Washington D.C.: National Geographic Society. sid. 80. ISBN 978 0 7922 5314 3 
  5. ^ Brooke, Michael, Albatrosses and Petrels across the World (Bird Families of the World). Oxford University Press (2004), ISBN 978-0-19-850125-1
  6. ^ [a b c] BLI Species factsheet: Thalassarche cauta
  7. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  8. ^ Hedd, A.; Gales, R.; Brothers, N. (2001). ”Foraging ecology of Shy Albatrosses”. Marine Ecology Progress Series (221): sid. 267–282. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]