Gråstrupig papegojnäbb

Från Wikipedia
Gråstrupig papegojnäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljPapegojnäbbar
Paradoxornithidae
SläkteSuthora
ArtGråstrupig papegojnäbb
S. alphonsiana
Vetenskapligt namn
§ Suthora alphonsiana
Auktor(Verreaux, 1870)
Utbredning
Synonymer
  • Paradoxornis alphonsianus
  • Sinosuthora alphonsiana

Gråstrupig papegojnäbb[2] (Suthora alphonsiana) är en asiatisk fågel i familjen papegojnäbbar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Gråstrupig papegojnäbb är en liten (12,5 centimeter) gråbrun papegojnäbb med liten rosa näbb. Den skiljer sig från rosenpapegojnäbb genom sitt brungrå huvud- och halssida. Strupen och bröstet är otydligt gråstreckat. Irisen är brun samt näbb och fötter skära. Lätet är ett mjukt kvitter.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråstrupig papegojnäbb förekommer huvudsakligen i Kina och delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Suthora alphonsiana alphonsiana – förekommer i centrala Sichuan
  • Suthora alphonsiana ganluoensis – förekommer i Ganluo i sydcentrala Sichuan
  • Suthora alphonsiana stresemanni – förekommer i sydcentrala Kina
  • Suthora alphonsiana yunnanensis – förekommer i södra Kina och norra Vietnam

Underarterna ganluoensis och stresemanni inkluderas ofta i nominatformen.[5]

Arten har nyligen även etablerat en population i nordvästra Italien.[1]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderades alla papegojnäbbar förutom större papegojnäbb (Conostoma oemodium) i Paradoxornis. DNA-studier visar dock att större papegojnäbb och den amerikanska arten messmyg (Chamaea fasciata) är inbäddade i släktet.[6] Paradoxornis har därför delats upp i ett antal mindre släkten. Initialt placerades gråstrupig papegojnäbb med släktingar i släktet Sinosuthora, men detta har sedermera inkluderats i Suthora.

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att papegojnäbbarna bildar en grupp tillsammans med den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Fulvetta, Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familjen. Enligt sentida studier[7] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråstrupig papegojnäbb lever likt rosenpapegojnäbben i livliga aktiva flockar i låga buskar och undervegetation, i bergstrakter från 320 till 1800 meters höjd, möjligen högre lokalt.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som relativt vanlig i hela utbredningsområdet.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alphonse Milne-Edwards (1835-1900), fransk zoolog och direktör över Muséum National d’Histoire Naturelle i Paris 1891-1900.[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2022 Suthora alphonsiana . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 11 oktober 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  4. ^ MacKinnon, John; Phillipps, Karen (2000). A Field Guide to the Birds of China. Oxford University Press. sid. 40–41. ISBN 9780198549406. https://books.google.com/books?id=ZaXi-P-heDQC&pg=PA40 
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ [a b] Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192-202.
  7. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]